| 1. |
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Staffan, et al.
(author)
-
Den identitetsskapande represenationsfrågan : En studie av i 1900-talets represemationsforskning samt resonemang kring en ny möjlig ansats / Från kvinnohistoria till genushistoria : En undersökning av begrepp och teori inom feministisk vetenskapsdiskurs från 1985-1995
- 1998
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Den identitetskapande representationsfrågan : En studie av 1900-talets representationsforskning samt resonemang kring en nymöjlig ansats Av Staffan Bengtsson.''Den fråga, som nu är föremålet för vår överläggning, är onekligen den viktigaste. som kan förekomma. Den innefattar varken mer eller mindre, än att grundlägga Senska nationens fram tida öden ... "Ovanstående ord fälldes av en ledamot i bondeståndet under en riksdag vid mitten av 1800-talet. Vad som åsyftades var frågan kring den politiska representationens karaktär och hur denna skulle vara organiserad under riksdagens sammankomster.När frågan slutligen avgjordes på 1860-talet, och den traditionella ståndsindelningen upphörde, upplöstes också den i medeltiden inrättade samhällsbyggnaden. Därmed torde man i likhet med denne talare kunna stämma in i att få frågor har haft så stor historisk betydelse som just kampen kring en förändrad representation.Med detta fastslaget växer också funderingarna kring hur denna process har behandlats av forskarna. Har man lyckats täcka in de möjliga ansatser som finns att tillgå för att öka förståelsen kring den komplexitet som omgärdar ett förkastande av ståndssamhället? Utifrån detta tankefundarnent har det således tyckts mig angeläget att i en något vidare undersökning mer kritiskt granska före liggande problematik.Syftet med följande studie låter jag tudela. För det förs ta bär undersökningen på en ambition att åstadkomma en historiografisk kartläggning över 1900-talets representationsforskning; med avsikt på forskningsobjekt, perspektiv och drivkrafter. I detta ligger, om än underordnat, även en strävan att utreda huruvida en statsvetares skildring av frågan skiljer sig från en historikers.För det andra ska uppsatsen visa på en annorlunda forskningsansats i ämnet. Utifrån den utgångspunkten ska kulturanalysen behandlas för att reda ut huruvida denna vinkling kan vara ett behjälpligt instrument inom representationsforskningen. Som en exemplifiering av en sådan ansats ska slutligen medelklassens föreställningsvärld i representationsfrågans 1800-tal kortfattat belysas.
|
|
| 3. |
- Ekman, Charlotta, et al.
(author)
-
Geometrisk jordebok över Ödeshögs socken 1639-41 : Rumsliga föreställningar speglade i en karta / Den ovissa morgondagen : En undersökning av arbetarfamiljers utsatthet i Norrköping under perioden 1900-1910
- 1999
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Geometrisk jordebok över Ödeshögs socken 1639-41 : Rumsliga föreställningar speglade i en karta Av Charlotta Ekman.Kartor är ett källmaterial som inte har använts så ofta av historiker. Den främsta anledningen till. det är förmodligen att det handlar om bilder där man har en viss osäkerhet inför användandet. Informationen är kodad på ett sätt som skiljer sig från det traditionella källmaterialets skrivna text och siffror. Därmed krävs också en annan metod för att tillgängliggöra den kunskap som finns att hämta.Nu är kartorna visserligen inte helt outnyttjade. Inom bebyggelsehistoria är speciellt de utförliga skifteskartoma regelmässigt använda och för kulturmiljövården är de ett viktigt hjälpmedel för att lokalisera objekt. I dessa sammanhang är det dock bara kartornas rent geografiska fakta man utnyttjar. För namnforskning har också det språkliga innehållet använts. Jag menar att det finns möjligheter att komma åt mer. Speciellt de äldre kartorna, som går att spåra tillbaka till den enskilda personen bakom deras utförande, ger möjligheter till en djupare tolkning där man kan komma åt tankestrukturer.Det är inte bara till den geografiska omgivningens faktiska förändringar kartorna kan bli en källa utan också till de inställningar till den geografiska omgivningen som människor haft och de tolkningar de har gjort av den. Värderingar och attityder speglas omedvetet i allt material som produceras. I den här uppsatsen ska jag använda mig av en samling 1600-talskartor för att undersöka vilka spår man kan se av den tidens mentala föreställningar om den rumsliga omgivningen. Ett exempel på hur dessa kartor ser ut visas på en bild längst bak i texten.
|
|
| 4. |
- Karlsson, Greger
(author)
-
Dwänga giftse mä piga å piga mä dwänga
- 1999
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Många är de som läser diagram och tabeller innan de somnar. Det dröjer inte lång tid innan John Blund strör sand i läsarens ögon. En del hinner inte läsa mer än halva inledningen innan dvalan infinner sig. Vissa tycker t.o.m. att Apoteket skall tillhandahålla statistiskt material kostnadsfri tt för dem som lider av sömnproblem. Den andra yrterli gheten är de som betraktar en tabell med samma brinnande intresse som motorintresserad ungdom lyssnar till en "hottad" LS 8:a. Staplarnas höjd, färgsättning, mönster och tabell ernas siffror blir ett värde i sig. Vad de förmodas uttrycka och ge svar på blir av underordnad betydelse.Oftast svarar diagrammet eller tabellen endast på ett genomsni ttligt värde. De belyser ett kollektivs gemensamma ansträngningar eller handlingsmönster under de specifika förhåll anden konstruktören vill belysa och få svar på. Individen tenderar att fö rsvinna i massan och risken att informationen "dör" eller att intresset fokuseras på hur tabellen är utformad är uppenbar.Hur gör man kvantitativa undersökningar intressanta och läsvärda? Ett knep är att undersöka någon abnorm företeelse som till sin yttre karaktär fångar läsarens intresse. Ett annat kan vara att utifrån egna syften dra kontroversiell a slutsatser. Den undersökning som du har i din hand begagnar sig inte av dylika trick. Vad jag vill att du skall tänka på är att varje siffra och höjden på staplarna i diagrammen är beroende av människor. Enskilda individer, vilka en gång i tiden var lika levande och konkreta som du och jag är nu, idag. Vad dessa siffror inte ger svar på är den enorma spännvidd som undersökningsmaterialet inbegriper. För att ge ett exempel; Nils Persson i Grebo var 68 år och en månad gammal när han blev pappa för sista gången medan Lifgrenadiären Johan Sköld i Askeby var 25 år och åtta månader när han befann sig i samma situation. Det är därför vanskligt att dra generella s lutsatser om att "så var/är det då" på individplanet. Det är dessa ytterligheter som ger sökandet och forskande! ett djupperspektiv och ett mer intensivt, emotionellt, plan för undersökaren. Det är människor det handlar om.Tjusningen (och delvis frustrationen) med demografiska undersökningar är att ingen regel saknar undantag. Det enda man kan vara säker på är att inget är säkert. Det finns t.ex. ingen naturlag som säger att tidiga äktenskapsbildningar de facto leder till större familj ebildningar och ökad befolkningstillväxt, även om så ofta är fallet. Man kan förvisso använda detta som en arbetshypotes, men då bör man väga in en mängd omkringliggande faktorer i analysen av resultatet. Är det t.ex. kulturella, "tysta" sedvänjor som påverkar människors handlingsmönster vad gäller familjestorlek? Hur kom det sig att männi skor hade utomäktenskapliga förbindelser trots att det enligt lag kunde straffas med döden?Min ambition med uppsatsen är att den skall bli "levande", och att du skall finna den intressant och spännande. Men framförallt, att Du skall få svar på Mina frågor.1940 utkom Ernest Hemingways bok "Klockan klämtar för dig". Boken filmatiserades 1943 med Gary Cooper och vår egen Ingrid Bergman i huvudrollerna. Hundra år tidigare hade klockorna kanske inte klämtat, utan snarare klingat för ett annat par. Då, den sjunde november 1843, ringde kyrkklockorna till bröllop i Grebo kyrka. Denna dag skulle drängen Eric Petter Nilsson äkta sin blivande hustru pigan Anna Helena Andersdotterl. I anslutning till bröllopet hade det nygifta paret sex med varandra och nio månader senare föddes deras första barn Augusta :V1athilda. Inom något år hade de fått tag på ett torp, men avkastningen var låg så Eric var tvungen att finna extrainkomster. Han blev tegelslagare och senare titulerades han även som daglönare.Med treårsintervall födde de ytterligare fem barn. De hade tur för inget av barnen dog innan de var tio år gamla. Samtliga flyttade hemifrån efter konfirmationen. Alla utom en. Det fjärde barnet Adolf Ferdinand följde sin pappas fotspår och blev tegelslagare även han. Nästan trettio år efter vigseln dog Eric Petter Nilsson i lungi nflammation. Han blev 59 år. Nu stundade hårda tider för hustrun. I husförhörslängden kan man läsa att hon var "utfattig") Hon blev även skattebefriad. Den yngsta dottern, Elma Lovisa, var knappt 15 år och fick flytta till grannsocknen och tjäna piga på en gård där. Straxt efter faderns död övertogs torpet av sonen och tegelslagaren Adolf Ferdinand. Han övertog försörjningsansvaret för sin mor. Liksom många andra söner och döttrar till obesuttna föräldrar vid denna tid fann de övriga barnen i syskonskaran sin utkomst inom den agrara sektorn. Inledningsvis som pigor eller drängar men senare med sysselsättningar som tyder på hantverk utanför jordbruket.En ny epok i den svenska historiska utvecklingen hade inletts, från det utpräglade agrara bondesamhället till en mer industrialiserad och yrkesmässigt mer specialiserad näringssektor. Det är denna förändring som uppsatsen skall försöka belysa.
|
|
| 5. |
- Kvarnström, Lasse, et al.
(author)
-
Att skriva uppsats : Handbok för uppsatsskrivande i historia (Första upplagan)
- 1999. - 1
-
Book (other academic/artistic)abstract
- I stället för att publicera intressanta uppsatser skrivna på C- och D-nivån, som huvudregeln hittills varit för skriftserien, innehåller detta nummer av Socialhistoria i Linköping en handledning i den ädla konsten att skriva uppsats på B-, C-, och Dnivåema i historia. Handboken är författad av Lasse Kvarnström och Svante Kolsgård, lärare vid avdelningen för historia vid Institutionen för Tema vid Linköpings universitet, och är resultatet av ett kollektivt utvecklingsarbete inom avdelningen. Arbetet med handboken har delvis finansierats med anslag från Centrum för utvecklingspedagogik (CUP) vid Linköpings universitet.
|
|
| 6. |
- Kvarnström, Lasse, et al.
(author)
-
Historia i Linköping
- 1999
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Forskningsinriktningen vid den historiska avdelningen vid Linköpings universitet har sedan länge en stark socialhistorisk profil. kollektivens vardag studeras på en rad områden, på olika nivåer och över sinsemellan skilda tidsperioder. Det gäller inom såväl agrara som industriella miljöer, på samhällelig liksom på grupp-, familje- och individnivå samt över tid som omspänner senantiken till det sena 1900-talets historia. Hur identiteter skapas, tillägnas och förändras är en alltmer växande inriktning, liksom anknytningen till socialpolitiska ideer, normsystem, attityder, värderingar och mentaliteter. Även den rättshistoriska och ekonomiskhistoriska forskningen ryms inom detta fält. Den historiska demografin utgör också traditionellt en stark del av det socialhistoriska fältet. Studier av arbeta och ohälsa, sjuklighet, dödlighet och hälsopolitik ligger långt framme. Bredden i den socialhistoriska profilen morsvaras av en mångfald melodologiska inslag.Skriftserien Socialhistoria i Linköping uppmärksammar denna profil och vilka uttryck den tar sig i grundutbildningen. I serien publiceras i första hand uppsatser skrivna på C- och D- nivå, men även bidrag från lärare och doktorander vid avdelningen förekommer.Detta nummer av Socialhistoria i Linköping är en specialutgåva till Svenska historikermötet i Linköping 23-25 april 1999
|
|
| 7. |
-
Makt och moral : en vänbok till och med Klas Åmark
- 1998
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Klas Åmark brukar säga att någon festskrift till sin 50- eller 60-årsdag "Det vill jag absolut inte ha".Så sade han ända tills att vi gav honom ett anbud som han inte kunde säga nej till. Det är ju självklare inget kul att fä en bok där bara andra skriver, så. vårt erbjudande var att han skulle fä skriva själv. Om dec nn var detta som låg bakom omsvängningen eller att den planerade boken skulle handla om make - ett ämne som Klas ofta har diskuterat - det vet vi inte. Därför kunde vi på hans 50 årsdag den 20 maj 1994 presentera en preliminär innehållsförteckning till den kommande boken.När vi inbjöd några av Klas forskarkollegor samt nuvarande och tidigare elever inom forskningsfältet historisk a rbetslivsforskning att delta i projektet framhöll vi att uppgiften var att a nalysera makt. Klas har sedan fätt tillfälle att reflektera över dessa texter. Han kommer till tals i bokens avslutande kapitel. Flera av författarna förhåller sig till Klas' syn på makt. Några är kritiska, andra försöker bygga vidare på hans sätt att se på makt.Den ryske licceraturvetaren Mikhail Bachtin, som bland annat skrev om Rabelais och skrattets historia, menade att varje diskurs besdlr av en mångfald röster som tillsammans bildar en polyfon kör. I denna bok framträder olika forskare med sina röster. Den kör som presenteras här är inte unison. Den ständ igt pågående diskussionen medför att den historiska diskursen om maktbegreppet är föränderlig.
|
|
| 8. |
- Sandén, Annika, et al.
(author)
-
Handlingsnormer och rättskipning i det tidigmoderna Vadstena / Från mammas husmanskost till social ingenjörskonst -Debatten om fria skolmåltider under 1930- och 40-talet i Sverige
- 1997
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Handlingsnormer och rättskipning i det tidigmoderna Vadstena Av Annika SandenSyftet med uppsatsen är att få en inblick i tidens mentalitet och stadsinvånarnas beteendemönster, men också i de ideföreställningar som styrde rådsturättens rättskipande verksamhet. Därför skall tidens normer studeras, både på det individuella och det mer principiella planet. Våldet ägnas därför särskild uppmärksamhet. Ärendena, anklagelserna och vittnesmålen i rätten bör i sig säga något om socialt liv och samtidens ideal. För att kunna beskriva tidens normer och rättstärikande utgår undersökningen från följande frågor:Vilka typer av våldsbrott förekom och vad säger dessa om det sociala regelverket i staden?Vilket rättstänkande kan utläsas ur rådsturättens verksamhet, dvs vilka principer grundade sig rättskipningen på?Om rättskipningen förändrades i takt med statsmaktens framväxt, hur såg förändringen i så fall ut?Forskningen visar att våldstrenden gick ner någon gång under 1600-talet. Skedde en förändring under de perioder som studeras? Hur stod i så fall våldsfrekvensen i relation till den politiska utvecklingen?Om våldsfrekvensen sjönk under undersökningsperiodema, var det i så fall en produkt av en civiliseringsprocess?Det faktiska tillvägagångssättet är ett beaktande av Vadstena stads äldsta tänkeböcker mellan år 1600 och 1610. Under denna tioårsperiod var rådsturätten fortfarande lokalt förankrad, men statsmaktens centraliseringsambitioner kan också vid det här laget ha satt spår i tänkeboken. Stadsinvånamas handlanden och rådsturättens agerande ses i uppsatsen som ett uttryck för deras värderingar och synsätt. Denna gemensamma dombok och minnesbok över Vadstena kan därför vittna om just gränsöverskridanden och om staden som socialt fenomen. Genom att studera de ärenden som tas upp och vilka handlingar som bestraffades antas det som ansågs inskränkande på ordningen och försörjningsmöjlighetema kunna utläsas. Tänkeboken rymmer en mängd ärenden där straff inte utdöms och där anklagelser inte bestyrks med bevis. Brottmålen i tänkeboken är därför fler än de enskilda brotten. Det inressanta är emellertid vad som tas upp i tänkeboken, inte endast de antal begångna och bestraffade brott som registrerats.Under 1600-talet kom staten och kyrkan att utöva en större makt över individen. Den lokala rättskipningen fick en övervakare i den statliga Svea hovrätt. Det medeltida lokalsamhället rörde sig under 1600-talet sålunda mot ett mindre isolerat lokalsamhälle genom statens och kyrkans ökande kontroll. För att se vilka effekter detta fick på lokalplanet skall tänkeboken därför studeras igen, mellan 1623 ochl633. Den här perioden studeras genom ett otryckt manuskript som saknar sidnumreringar. Hänvisningarna i texten görs därför till det datum då ärendet var uppe i rådsturätten. Genom ett bakåtblickande står det klart att rättskipningen och våldstrenden förändrades under 1600-talets gång, men hur och när denna förändring skedde är inte helt klarlagt. Den senare perioden har därför valts för att studera hur förändringen gick till - dvs när den skedde.Det spelar naturligtvis roll om en särskild typ av brott skedde vid ett enstaka fall eller väldigt ofta. Statistiken är därför viktig, men också tolkningarna av denna. Empirin kommer kontinuerligt att varvas med analys för att slutligen passas in i en helhetsbild av våldstrenden och rättskipningen under de två perioderna. För att nå en bild av vad som egentligen skedde är metoden därför både kvantitativ och kvalitativ, men också hermeneutisk.
|
|
