| 1. |
- Ahlqvist, Cecilia, et al.
(författare)
-
Att fostra och forma en kommande generation svenskar : Folkskolans Barntidning 1892-1914 / I vansinnets gränsland : En studie av de normativa gränsdragningarna vid Vadstenacentralhospital 1849–1858
- 2003
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att fostra och forma en kommande generation svenskar : Folkskolans Barntidning 1892–1914 Av Cecilia AhlqvistRunt sekelskiftet 1900 synliggjordes den privata sfären mer och ett större intresse för att inplantera hemidealen i samhället märktes. Diskussioner fördes om barns uppfostran samt omhändertagande och särskiljande av barn som inte följde gängse normer. Det fanns redan färdiga ideal om hur ett gott barn skulle formas. Likaså fanns idéer om hur föräldrarna skulle agera för att ge barnet de bästa förutsättningarna. Genom hjälpinsatser, råd och anvisningar från bl.a. läkare och pedagoger skulle ett gott samhälle skapas.Jag vill studera om dessa tidstypiska idéer uttrycks i Folkskolans barntidning och i så fall på vilket sätt. Kan det vara så att tidningen var något mer än ”god nöjesläsning”? Vad hade redaktionen för åsikter och föreställningar? Vad ville man egentligen uppnå med sitt material? För att se ifall tidningen var ett verktyg i uppfostringsprocessen har jag formulerat följande frågeställningar;Hur skilde tidningen på skötsamma och ouppfostrade barn?Hur skulle barnen uppfostras till hälsa och hygien?På vilket sätt handlade förnuftiga vuxna?Hur användes historien som normerande?Min förväntning är att dessa frågor kan täcka området som rör just uppfostran. De kommer att ge en bild av hur tidningen tyckte att barn var och hur de borde vara. Vilka egenskaper framhävs och vad bör inte komma fram? De råd som ges angående hälsa och hygien anser jag kunna visa hur man ville kontrollera hela barnet och dess tillvaro. Att jag väljer att föra över fokus på vuxna i de sista frågeställningarna beror på att jag vill se ifall en uttalad barntidning även kunde ha åsikter om hur en god vuxen var. Troligt är att de inte ville att de idéer de förespråkade motverkades av okunniga föräldrar. Det visar även hur barnen reagerade på den normerande vuxne. Jag tror att dessa frågeställningar kommer att vara tillräckliga för att nå tidningens syfte och mål.
|
|
| 2. |
- Andrén, Niclas, et al.
(författare)
-
Maktresurser och hegemoni : En redogörelse för maktkampen mellan socialdemokrater och kommunister inom Metallindustriarbetareförbundet avdelning 12 i Norrköping 1960-1972 / "Fördomar, vidskepelse och enfald." : En undersökning av spädbarnsdödligheten samt amningens och spädbarnsvårdens inverkan på denna i delar av Distriktsläkarens i Åtvidabergs distrikt och Tjusts provinsialläkardistrikt under åren 1860-1880
- 2000
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Maktresurser och hegemoni : En redogörelse för maktkampen mellan socialdemokrater och kommunister inom Metallindustriarbetareförbundet avdelning 12 i Norrköping 1960-1972 Av Niclas Andren.Den 15 februari 1962 hade Metallindustriarbetareförbundet i Norrköping ett avdelningsmöte. Styrelseledamot Axel Carlsson presenterade ett förbundscirkulär, insamlingen "LO-hjälp över gränserna", ett cirkulär som gått ut till samtliga klubbar. Efter presentationen föreslog kommunisten Karl Andersson att en skrivelse skulle överlämnas till regeringen, där den uppmanas att sänka rustningskostnaderna med tio procent. De medel som på detta sätt insparades borde användas till "kostnadsfri leverans av maskiner och verkstadsutrustning till u-länderna med organisering och förmedling av F.N." Mötet uppskattade dock inte Anderssons förslag, utan beslöt att avslå. Andersson reserverade sig till förmån för sitt förslag.Exemplet ovan är ett av många, där man i någon mening kan tala om en konfliktsituation mellan socialdemokrater och kommunister i fackförbunden och där en överväldigande majoritet av medlemmarna ställde sig på socialdemokratins sida. Föreliggande uppsats handlar främst om maktrelationerna mellan SAP och SKPNPK och den kamp om medlemmarnas sympatier som förts inom avdelning 12 i Norrköping. De övergripande frågeställningarna kan sägas vara hur man vinner och upprätthåller dominans inom avdelningen samt varför medlemmarna sympatiserade med SAP och inte med SKP/VPK.Då det gäller de nyckelbegrepp som använts som analysinstrument, har främst den italienska marxistiska filosofen och politikern Antonio Gramscis verk tjänat som utgångspunkt, då jag funnit hans teorier beträffande hegemonin varit högst lämpliga att bruka i analyser av detta slag. Termen hegemoni (gegemoniya) förekom redan mot slutet av 1800-talet, främst inom den ryska arbetarrörelsen, men det var onekligen Gramsci som utvecklade det till ett teoretiskt begrepp under åren runt 1930 i Mussolinis fängelser. Hegemonin är idag det begrepp som många människor närmast förknippar med hans namn och som förklarar hur ett visst system kan upprätthålla sin maktställning och bibehålla sitt stöd från de dominerade grupperna. Grarnscis tänkande, tillsammans med Klas Åmarks maktresursbegrepp är lämpliga teoretiska utgångspunkter, då de förefaller komplettera varandra.Jag kommer således att undersöka maktrelationerna mellan socialdemokrater och kommunister inom Metallindustriarbetareförbundet, avdelning 12 i Norrköping. Undersökningsperioden omfattar främst sextiotalet, men även de första åren av 1970-talet. Sextiotalet beskrivs ibland som ett decennium där arbetsmarknaden de första fem åren är relativt konfliktfri, medan den senare delen av decenniet präglas av ökande motsättningar och av framväxande proteströrelser som t.ex. FNL-rörelsen och nyvänstern. Dessa rörelser kritiserade hårt det svenska samhället och inte minst socialdemokratin, som i någon mening tvingades till en politisk omorientering.Motsättningarna mellan socialdemokratin och kommunisterna gällde bl.a. synen på den politiska demokratin och på det politiska partiets roll liksom olika uppfattningar om vilken taktik som skulle användas mot arbetsgivarna och vilken strategi man skulle förlita sig på i konflikten mellan klasserna. Socialdemokratin anklagade kommunisterna för att sätta enskilda intressen framför den allmänna välfärden. Kommunisterna å andra sidan betraktade socialdemokraterna som arbetarförrädare vilka systematiskt svek arbetarklassen.
|
|
| 3. |
- Arvidsson, Daniel, et al.
(författare)
-
Män till sjöss : En studie av manligheter och yrkesidentiteterbland svenska sjömän / Reklam i populärpressen 1952 och 1967 : Reklammakarnas bild av Veckojournalens läsare
- 2004
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Män till sjöss : En studie av manligheter och yrkesidentiteter bland svenska sjömän Av Daniel ArvidssonSyftet med denna uppsats är, att utifrån minnesberättelser skrivna av sjömän, undersöka och diskutera (I) sjömäns manlighet och (II) sjömäns yrkesidentitet. Minnesberättelserna uppmanades sjömännen att nedteckna efter ett upprop av Nordiska museet år 1953. Frågorna är följande:Vad kännetecknade idealbilden av hur en sjöman skulle vara? Med denna frågan vill jag ta reda på hur sjömännen ansåg att en ”äkta” sjöman skulle vara. Jag vill också ta reda på om det fanns olika identitetsideal kopplade till de olika yrkeskategorierna ombord.Hur uttrycktes manligheten/manligheterna och hur förändrades dessa? Med denna fråga vill jag undersöka den manliga identiteten och om det skedde några förändringar av denna från det att sjömännen gick till sjöss, kring år 1900, till nedtecknandet år 1953.2 Frågan syftar också till att undersöka om det fanns olika manliga ideal.Hur bemötte sjömännen de klassiska föreställningarna om bordellbesökande, busiga, alkoholdrickande sjömän med tatueringar? Genom denna fråga vill jag ta reda på hur sjömännen behandlade ”samhällets” stereotypa syn på sjömän. Jag vill undersöka om och eventuellt hur sjömännen kopplade ihop en skötsamhet i jobbet med utsvävningarna i hamnkvarteren.Varför såg sjömännens identitet(er) ut som den/de gjorde? Genom denna fråga vill jag försöka tränga bakom manligheten och yrkesidentiteten och undersöka om det fanns ett ”system”, som styrde sjömännens identiteter ombord. Jag vill förstå vad som producerade och reproducerade hierarkin ombord.Genom förståelse av det förflutna växer kunskapen om det nutida. Vi lever idag i ett samhälle där män, i större utsträckning än kvinnor, besitter makt. Genom denna undersökning hoppas jag väcka tankar, som kan vara applicerbara på dagens mansrespektive kvinnoroller. Detta är dock inget jag diskuterar explicit i min uppsats. Nu följer en kort bakgrund till forskningen om manlighet som sedan leder in i den forskning om manligheter och yrkesidentiteter som använts i min studie.
|
|
| 4. |
- Axelsson, Thom, et al.
(författare)
-
Självmord i teorin : En analys av olika forskares tolkning av självmord / Nätverk - ett användbart historiskt perspektiv?
- 2000
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Självmord i teorin : En analys av olika forskares tolkning av självmord Av Thom AxelssonSjälvmord i all sin tragik tycks vara en av de saker som människorna i alla tider haft svårt att förlika sig med. Det är något som berör alla inblandade med olustiga och vanmäktiga känslor. Därmed är inte sagt att det tolkats och setts på samma sätt genom åren. Ovanstående fall som är hämtat från vårtinget i Fryksdal 1724 ger oss en inblick i hur dåtidens människor såg på självmordet och hur de hanterade det.Självmord och självmordsförsök var kriminellt i Sverige ända fram 1864. Trots avkriminaliseringen så tillämpades en särskild begravning för de som tagit sina liv ända till 1908. Självmord nämns i lagen för första gången i Kristofers landslag 1442 och i den kyrkliga lagstiftningen 1571. Självmördarna hörde hemma bland de grova brottslingarna vilket innebar att de gick miste om en kristlig begravning. Enligt kyrkoordningen från 1571 skulle kyrkan inte ens befatta sig med självmördare. Den som begått självmord skulle föras av skarprättaren till skogen och brännas eller grävas ner på galgbacken. Självmordsförsök nämns i lagen först 1734, men har redan tidigare varit straffbart i praxis. Det heter då att den som försökt begå självmord ska plikta med fängelse vid vatten och bröd, spö eller ris, efter omständigheter. Från att under 1600- talet ha setts som ett djävulens verk och ett brott mot Gud gavs det under 1800-talet allt mer psykologiska och medicinska förklaringar.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hellström, Sven
(författare)
-
Sjuktransporter i norra Finland 1941–1943 : Humanitär hjälp och realpolitik
- 2003
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varje bok har sin egen tillkomsthistoria. Den här har sitt ursprung i en intervju som jag gjorde under arbetet med minnesboken Samtal om Linköpings garnison 1997. I den berättas om förhållandevis omfattande hemliga svenska transporter av tyska sårade och sjuka soldater från Finland till Norge men också om vård av de skadade inom Sverige.Berättelsen väckte berättigat intresse och preliminära efterforskningar i källmaterial bekräftade i alla delar uppgifterna, men arbetet med att skriva en sammanhållen text om verksamheten har av olika skäl fått bero.Major Rolf Ligner, som själv genomfört ett stort antal intervjuer med olika kategorier anställda vid sitt gamla nu nedlagda regemente, Svea Trängregemente T 1, har varit pådrivande och har entusiastiskt stött arbetet samt hjälpt till att dra i olika uppslagsändar. Men det är främst genom stimulerande kontakter och efter samarbete med ingenjör Bertil Nyman, Eskilstuna, jag blivit övertygad om att studien bör slutföras.Det har sedermera visat sig att fil dr Siv Rehn ungefär samtidigt forskat om krigssjukvården i Norrbotten. Våra arbeten tangerar varandra, ja mer än så, min studie ”hakar i” Rehns framställning. Siv Rehn har varit en entusiastisk och generös meddelare av uppgifter som kan vara av intresse för mig.Flera andra har uppmuntrat mig att färdigställa texten och välvilligt lämnat konstruktiva synpunkter. Jag vill i första hand tacka lektorn vid försvarshögskolan Lars Ericson, överstelöjtnant Lars Eliasson, major Bengt Hällkvist, docent Björn Horgby och fil dr Karl Johan Krantz.
|
|
| 7. |
- Kolsgård, Svante, et al.
(författare)
-
Att skriva uppsats : Handbok för uppsatsskrivande i historia (andra reviderade upplagan)
- 2000. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den grundläggande utbildningen i historia är att lära sig att själv förstå och förklara ett historiskt förlopp. Det är alltså förmågan att förklara och inte förmågan att beskriva som är det viktigaste. Utbildningens målsättning är att utveckla ett kritiskt tänkande. Att kritiskt kunna välja, granska och bedöma fakta från källor och historisk litteratur och ställa samman dessa till en förklaring eller tolkning av ett händelseförlopp är ett av utbildningens huvudmål. Därför utgör också uppsatsskrivandet något av historieämnets karakteristika och kärna. En historiker är inte bara den som kan återge vad andra före henne eller honom har förklarat utan främst den som själv deltar i kunskapsprocessen genom vetenskapliga uppsatser, artiklar och böcker. Uppsatser skrivs därför på B-, C- och D-nivåerna inom historieämnet.Att skriva uppsats är någonting som man framför allt lär sig genom vetenskaplig träning. Av den anledningen spelar den teoretiska och metodiska skolningen en stor roll i den grundläggande utbildningen. Det finns en mängd litteratur på området, liksom böcker som talar om ”hur man ska göra det”. Men att skriva uppsats ställer olika krav beroende på vilket forskningsproblem man ställer sig. Risken är överhängande att den överambitiöse uppsatsskribenten drunknar i detaljerade anvisningar och regler och därmed förlorar både sin självständighet och sin förmåga att söka de lösningar som bäst passar just det problem som ställts.Föreliggande skrift vill fokusera på uppsatsskrivandet som sådant och de krav historieämnet i Linköping ställer, utifrån olika utbildningsnivåer. Föreliggande skrift är därför inte ett försök att ersätta handbokslitteraturen i övrigt. Tvärtom. Vi utgår ifrån att uppsatsförfattare i historia självständigt och med stöd av sina handledare kan ta till sig de erfarenheter som samlats i handbokslitteraturen. Med denna skrift försöker vi mer skjuta in oss på uppsatsförfattandets allmänna villkor och hur dess problem kan lösas under grundutbildningen.Skriften vänder sig till uppsatsförfattare vid historieämnet vid Linköpings universitet, men också till handledare och examinatorer, och skall främst ses som en guide till uppsatsarbetet.I det följande behandlas först några allmänna anvisningar om förutsättningar, nivåer och progression liksom om bedömningsgrunder och former. Därefter kommer ett avsnitt om uppsatsskrivning samt ett om seminariet och opponentskapet, följt av några tips och tumregler. Skriften avslutas med en hänvisning till några relevanta handböcker inom området.
|
|
| 8. |
- Kolsgård, Svante, et al.
(författare)
-
Att skriva uppsats : Handbok för uppsatsskrivande i historia (Tredje reviderade upplagan)
- 2003. - 3
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den grundläggande utbildningen i historia är att lära sig att själv förstå och förklara ett historiskt förlopp. Det är alltså förmågan att förklara och inte förmågan att beskriva som är det viktigaste. Utbildningens målsättning är att utveckla ett kritiskt tänkande. Att kritiskt kunna välja, granska och bedöma fakta från källor och historisk litteratur och ställa samman dessa till en förklaring eller tolkning av ett händelseförlopp är ett av utbildningens huvudmål. Därför utgör också uppsatsskrivandet något av historieämnets karakteristika och kärna. En historiker är inte bara den som kan återge vad andra före henne eller honom har förklarat utan främst den som själv deltar i kunskapsprocessen genom vetenskapliga uppsatser, artiklar och böcker. Uppsatser skrivs därför på B-, C- och D-nivåerna inom historieämnet.Att skriva uppsats är någonting som man framför allt lär sig genom vetenskaplig träning. Av den anledningen spelar den teoretiska och metodiska skolningen en stor roll i den grundläggande utbildningen. Det finns en mängd litteratur på området, liksom böcker som talar om ”hur man ska göra det”. Men att skriva uppsats ställer olika krav beroende på vilket forskningsproblem man ställer sig. Risken är överhängande att den överambitiöse uppsatsskribenten drunknar i detaljerade anvisningar och regler och därmed förlorar både sin självständighet och sin förmåga att söka de lösningar som bäst passar just det problem som ställts.Föreliggande skrift vill fokusera på uppsatsskrivandet som sådant och de krav historieämnet i Linköping ställer, utifrån olika utbildningsnivåer. Föreliggande skrift är därför inte ett försök att ersätta handbokslitteraturen i övrigt. Tvärtom. Vi utgår ifrån att uppsatsförfattare i historia självständigt och med stöd av sina handledare kan ta till sig de erfarenheter som samlats i handbokslitteraturen. Med denna skrift försöker vi mer skjuta in oss på uppsatsförfattandets allmänna villkor och hur dess problem kan lösas under grundutbildningen.Skriften vänder sig till uppsatsförfattare vid historieämnet vid Linköpings universitet, men också till handledare och examinatorer, och skall främst ses som en guide till uppsatsarbetet.I det följande behandlas först några allmänna anvisningar om förutsättningar, nivåer och progression liksom om bedömningsgrunder och former. Därefter kommer ett avsnitt om uppsatsskrivning samt ett om seminariet och opponentskapet, följt av några tips och tumregler. Skriften avslutas med en hänvisning till några relevanta handböcker inom området.
|
|
| 9. |
-
Kommunal demokrati : En fråga om ledarskap och/eller medborgerligt inflytande: Konferensrapport
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 13 september 1999 hölls i Linköping en endagskonferens under rubriken "Kommunal demokrati: En fråga om ledarskap och/eller medborgerligt inflytande". Denna skrift dokumenterar konferensen.Millienieskiftet är en passande tid för såväl bokslut som för avstamp inför framtiden. Det var en anledning till konferensen. En annan var att rnillenieskiftet bidragit till att flera kommuner varit intresserade av att få sin moderna historia skriven, vilket i sin tur har resulterat i uppdrag till historiker vid Linköpings Universitet - uppdrag som kompletterar den övriga lokalhistoriska forskningen vid enheten för historia.En skärningspunkt mellan dessa olika forskningsinsatser är den lokala demokratin och dess förutsättningar. Sedan ett par år tillbaka bedriver vi därför ett jämförande projekt vid enheten för historia som handlar om den lokala demokratin under efterkrigstiden. Östergötlands kommuner bidrar till forskningen via Centrum för kommunstrategiska studier. Den tredje anledningen till konferensen var att vi på det här sättet ville föra vidare en del av våra forskningsresultat och inleda en dialog med aktiva kommunalpolitiker.I konferensen betonades ledarskap och politikerroll samt relationen mellan medborgarna och den representativa demokratin. Konferensen tog avstamp i historien, men syftet var att detta skulle inspirera till diskussioner om nutid och framtid.
|
|
| 10. |
|
|
