| 1. |
- Johansson, Gustaf, et al.
(författare)
-
Det försörjande könet : Arbetslöshet och maskulinitetskonstruktion hos mellankrigstidens arbetare i Norrköping / Från koja till slott : En identitetsstudie av en barockaristokrati under stormaktstidens Sverige
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det försörjande könet - Arbetslöshet och maskulinitetskonstruktion hos arbetare i mellankrigstidens Norrköping Av Gustaf JohanssonSyftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetslöshet påverkade konstruktionen av maskulinitet hos arbetarklassen under mellankrigstiden. Ämnesvalet kan motiveras utifrån flera aspekter. För det första är tidsperioden i sig gynnsam för studier av manlighetskonstruktion då det fanns ett klart formulerat hegemonisk manlighetsideal, samtidigt som det rådande samhällsekonomiska läget var sådant att en stor mängd män saknade förutsättningar att förverkliga det. Lägger man, för det andra, till det allt mer förekommande kvinnliga förvärvsarbetet får man en dubbel hotbild mot konstruktionen av idealmannen. Det rör sig dessutom om frågor som än idag har stor relevans, nämligen hur genus och genusidentiteter konstrueras i enlighet med och i relation till ideal, samt hur detta påverkar självbilden.Undersökningen kommer att baseras på följande frågeställningar:Hur såg män på arbetslöshet?Hur såg deras omgivning på arbetslösa män och hur påverkades könsrollerna3?Vad skedde med genuskonstruktionen efter en period av arbetslöshet?
|
|
| 2. |
- Kolsgård, Svante, et al.
(författare)
-
Att skriva uppsats : Handbok för uppsatsskrivande i historia (sjätte reviderade upplagan)
- 2011. - 6
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den grundläggande utbildningen i historia är att lära sig att själv förstå och förklara ett historiskt förlopp. Det är alltså förmågan att förklara och inte förmågan att beskriva som är det viktigaste. Utbildningens målsättning är att utveckla ett kritiskt tänkande. Att kritiskt kunna välja, granska och bedöma fakta från källor och historisk litteratur och ställa samman dessa till en förklaring eller tolkning av ett händelseförlopp är ett av utbildningens huvudmål. Därför utgör också uppsatsskrivandet något av historieämnets karakteristika och kärna. En historiker är inte bara den som kan återge vad andra före henne eller honom har förklarat utan främst den som själv deltar i kunskapsprocessen genom vetenskapliga uppsatser, artiklar och böcker. Uppsatser skrivs därför på B-, C- och D-nivåerna inom historieämnet.Att skriva uppsats är någonting som man framför allt lär sig genom vetenskaplig träning. Av den anledningen spelar den teoretiska och metodiska skolningen en stor roll i den grundläggande utbildningen. Det finns en mängd litteratur på området, liksom böcker som talar om ”hur man ska göra det”. Men att skriva uppsats ställer olika krav beroende på vilket forskningsproblem man ställer sig. Risken är överhängande att den överambitiöse uppsatsskribenten drunknar i detaljerade anvisningar och regler och därmed förlorar både sin självständighet och sin förmåga att söka de lösningar som bäst passar just det problem som ställts.Föreliggande skrift vill fokusera på uppsatsskrivandet som sådant och de krav historieämnet i Linköping ställer, utifrån olika utbildningsnivåer. Föreliggande skrift är därför inte ett försök att ersätta handbokslitteraturen i övrigt. Tvärtom. Vi utgår ifrån att uppsatsförfattare i historia självständigt och med stöd av sina handledare kan ta till sig de erfarenheter som samlats i handbokslitteraturen. Med denna skrift försöker vi mer skjuta in oss på uppsatsförfattandets allmänna villkor och hur dess problem kan lösas under grundutbildningen.Skriften vänder sig till uppsatsförfattare vid historieämnet vid Linköpings universitet, men också till handledare och examinatorer, och skall främst ses som en guide till uppsatsarbetet.I det följande behandlas först några allmänna anvisningar om förutsättningar, nivåer och progression liksom om bedömningsgrunder och former. Därefter kommer ett avsnitt om uppsatsskrivning samt ett om seminariet och opponentskapet, följt av några tips och tumregler. Skriften avslutas med en hänvisning till några relevanta handböcker inom området.
|
|
| 3. |
- Lundgren, Sanna, et al.
(författare)
-
Emil och Madicken : En studie av Astrid Lindgrens historiebruk / Kategorier och makt : En kritisk undersökning av intersektionalitet som teori
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Emil och Madicken : En studie av Astrid Lindgrens historiebruk Av Sanna LundgrenSyftet med denna uppsats är att undersöka Astrid Lindgren som historiebrukare, det vill säga hur Lindgren har använt sig av historien i sina böcker. Jag har valt att granska hur brytpunkten mellan det gamla bondesamhället och det modernare samhället har skildrats i Lindgrens böcker. Jag har också valt att anlägga ett barnperspektiv på brytpunkten, vilket innebär att jag har valt att se hur dessa förändringar har skildrats främst utifrån barnens situation. För att kunna besvara syftet har jag valt att arbeta utifrån följande frågeställningar:Hur skildras de yttre miljöförhållandena?Hur skildras de sociala förhållandena?Hur beskrivs barnens situation?
|
|
