| 1. |
- Brandt, S. Anders, 1970-
(författare)
-
Betydelse av höjdmodellers kvalitet vid endimensionell översvämningsmodellering
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Just nu pågår runt om i Sverige och övriga världen omfattande karteringar för översvämningsrisker. Inte minst på grund av EUs översvämningsdirektiv där det har fastslagits att preliminära riskbedömningar ska ha utförts senast 2011, och för konstaterade riskområden ska riskkartor och riskhanteringsplaner ha producerats senast 2013 respektive 2015. I Sverige har nästan samtliga större vattendrag redan karterats översiktligt, men flera studier har visat att de producerade kartorna är alltför osäkra för att kunna fungera som underlag i många planeringssituationer. Därför måste nytt material tas fram samtidigt som det behövs riktvärden, baserade på kvaliteten av underliggande data, på hur osäkra översvämningskarteringarna är. Denna studie utgör andra delen i ett större projekt ”Kvalitetsbeskrivning av geografisk information för översvämningsmodellering” där det övergripande syftet är att bidra till förståelsen för vilka osäkerheter som finns i samband med översvämningsmodellering. Målet med detta delprojekt är att undersöka hur vattennivåer och översvämningsutbredning förändras vid: stegvis degenerering av höjddata, introduktion av systematiska fel i höjdmodellen, samt olika friktionsvärden på vattendragets botten respektive omgivande mark. Som fallstudie har, liksom i ett tidigare Kris-GIS®-projekt, Eskilstunaån använts. Två områden med olika terrängtyper har undersökts, ett relativt flackt område och ett relativt kuperat område med branta sluttningar ned mot vattendraget, med avsikt att därigenom kunna se skillnader i resulterande översvämning med avseende på terrängens karaktär. Terrängen representerades av miljontals från helikopter laserskannade punkter och vattendragets botten representerades av ekolodade punkter. Vattenflödet simulerades som stationär strömning av storleken 198 m3/s, vilket är SMHIs uppskattning av det högsta beräknade flödet. Som modelleringsverktyg har den endimensionella hydrauliska programvaran HEC-RAS använts och för datapreparering och geografiska analyser har ArcView GIS använts. Följande parametrar undersöktes för att få ett mått på osäkerheten vid försämrade höjddata respektive förändrad markfriktion: vattendragets vattenstånd, bredd, tvärsnittsarea samt översvämningsutbredning. För ökad grad av degenerering av höjddata visade resultaten att vattenstånden endast marginellt ändras medan bredder, tvärsnittsareor och utbredning ändras mer markant. Förutom osäkerhet på grund av degenerering av höjddata (till exempel från referensmodellens 0,78 m cellstorlek till 2-3 m cellstorlek) påverkar av samma storleksordning även osäkerhet i friktionsuppskattning (Mannings n ± 0,01) och inkludering av små systematiska fel (upp till ca 0,1 m i höjdled). Dessutom visade resultaten att osäkerheten skiljer sig markant beroende på hur mycket omgivande mark sluttar mot vattendraget. För planeringsändamål med höga krav rekommenderas höjddata med upplösning upp till 1 m cellstorlek, för allmän detaljplanering upp till 4 m cellstorlek och för översiktlig planering upp till 10-25 m cellstorlek. Vid flacka strandsluttningar bör cellstorleken vara ännu mindre.
|
|
| 2. |
- Brandt, S. Anders, 1970-
(författare)
-
Översvämningsmodellering i GIS : betydelse av höjdmodellers upplösning applicerat på Eskilstunaån - ett delprojekt i KRIS-GIS®
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under senare tid har översvämningar alltmer uppmärksammats av allmänhet, politiker, myndigheter och organisationer. Samtidigt har allt fler insett att det inte är en fråga om en översvämning kommer att ske utan när och hur stor den blir. Detta innebär att översvämningsrisker ständigt måste vara en närvarande del i politikers, planerares och krisberedskapsorganisationers arbete. Ett sätt att vara väl förberedd inför översvämningar är att ta fram översvämningsområden för olika stora vattenflöden. Därför har det inom projektet KRIS-GIS®, beställt och finansierat av Krisberedskapsmyndigheten, gjorts en mer detaljerad specialstudie över översvämningar kring Eskilstunaån. Tillförlitligheten hos framtagna översvämningsområden beror framför allt av två faktorer: korrekt vattenflödessimulering och korrekt beskrivning av terrängen. I denna studie har den endimensionella modellen HEC-RAS använts för flödessimuleringen och för beskrivning av terrängen har en flygburen 3D-laserskanning över området kring Eskilstunaån utförts. Dessutom har ekolodning utförts för att möjliggöra beskrivning av bottentopografin i Eskilstunaån. Samtliga höjddatapunkter kopplades ihop i ett GIS till ett triangulärt oregelbundet nätverk, TIN. Därefter lades sektioner tvärs över vattendraget och omgivande terräng. Dessa tvärsektioner tilldelades höjdvärden från TIN-modellen innan de exporterades till HEC-RAS. Fyra olika vattenföringar simulerades i HEC-RAS: medelvattenföringen på 23,7 m3/s, årsfloden på 70 m3/s, 100-årsflödet på 123 m3/s samt högsta beräknade flödet på 198 m3/s. Dessutom har det gjorts några alternativa körningar med varierande värden på Mannings n, dvs. markfriktion. Efter körningar i HEC-RAS, exporterades resulterande vattennivåer tillbaka till GISet där ett resultatraster skapades, där varje rastercell visades som översvämmad eller ej, och i förekommande fall översvämmat djup. Resultaten av översvämningsanalyserna visar att betydligt säkrare översvämningsprognoser nu kan göras när tillgång till terrängmodeller av hög kvalitet finns. Vid tidigare studier har Lantmäteriets höjddatabas använts, där höjder finns representerade med ett värde per 50-metersruta. Från att terrängmodellen har varit den begränsande faktorn övergår i stället en korrekt beskrivning av markens råhet eller friktion, uttryckt som Mannings n, till att vara den begränsande faktorn. Det rekommenderas därför att differentiera råhetsvärdena beroende på vilken markanvändningstyp som finns längs med vattendraget. Speciellt viktigt är detta i flacka områden. För Eskilstunaåns nordligaste delar är det viktigt att vattennivån i Mälaren bedöms korrekt. För att sprida och kunna dra nytta av resultaten framtagna i KRIS-GIS®-projektet rekommenderas det att färdiga översvämningspolygoner kan användas av kommuner, räddningstjänst osv. i deras arbete. De kan ringa eller automatiskt få information, från t.ex. SMHI eller vattenregleringsföretag, som innehåller upplysningar om förväntade flöden. Motsvarande polygon för förväntat flöde visas i ett GIS och direkt har man lägesbilden klart för sig. Utöver detta har även visualiseringsaspekter behandlats.
|
|
| 3. |
- Fregidou-Malama, Maria, 1944-, et al.
(författare)
-
Hästnäringens situation i Gävleborgs län
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna undersökning utgör en registrering och bearbetning av enkätsvar som behandlar hästnäringens situation i Gävleborg. Studiens syfte är att kartlägga och analysera hästnäringens situation och dess framtidsutsikter i regionen.För denna kartläggning har enkäter används som har skickats ut till hästägare/hästhållare såväl professionella som hobbyutövare och till lantbrukare vilka utgör en speciell grupp av intressenter.Resultatet av bearbetningen visar att det finns potential för hästnäringens utveckling. Studien visar att det finns positivt intresse för hästen som djur. De som arbetar med hästen lägger ner många arbetstimmar för att sköta hästen. Hästens sociala betydelse betonas i undersökningen.Studien visar vidare att det finns behov av insatser i form av företagsetableringar t.ex. när det gäller rådgivningsfrågor för att tillgodose de behov och önskemål som hästägare/hästhållare har.Enligt undersökningen finns det intresse från lantbrukarna att erbjuda t.ex. stallplatser och på så sätt bidra till att fler hästar får hemvist i Gävleborgs län. Genom samarbete mellan lantbrukare och hästägare/hästhållare kan gynnsamma förhållanden för hästnäringen utvecklas. Hästens ekonomiska betydelse för regionen kan på så sätt bli stor.Sammanfattningsvis visar studien att hästnäringen har möjlighet att utvecklas i Gävleborgs län och på så sätt bidra både till ekonomisk och även social utveckling av regionen.
|
|
| 4. |
- Glaumann, Mauritz, et al.
(författare)
-
Miljövärdering av bebyggelse : extern miljöpåverkan, beskrivning av olika miljöpåverkanskategorier
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här skriften utgör till största delen en översiktlig beskrivning av de miljöproblem som den moderna människans livsföring bidrar till att skapa i sin omgivning och hur samhället arbetar för att motverka dessa. Syftet är att ge en allmän förståelse för dessa miljöproblem och vad de orsakas av samt peka på vilka förändringar som krävs för att undvika eller eliminera dem. Varje kapitel är disponerat på samma sätt med problembeskrivning, mekanismer, den historiska utvecklingen, problemets omfattning, påverkan på människor samt underlag för EcoEffect-beräkningar. Denna allmänna bild har varit nödvändig att ta fram för att utveckla EcoEffect-metoden, som används för att analysera miljöpåverkan från byggande och användning av byggnader. Miljöproblemen som beskrivs är emellertid inte unika för byggsektorn utan gäller i olika grad också alla andra verksamheter i samhället. Därför bör beskrivningarna i rapporten även kunna vara av intresse för andra som vill tillägna sig en grundläggande förståelse för dagens stora miljöproblem. Rapporten utgör samtidigt en redovisning av det beräkningsunderlag som används för att göra miljöbedömningar i EcoEffect. Dessa uppgifter sammanfattas i slutet av varje kapitel och behöver således inte läsas av personer som inte är intresserade av EcoEffect metoden. Dataredovisningen är disponerad efter beräkningarna i EcoEffect som därför sammanfattas här.
|
|
| 5. |
- Glaumann, Mauritz, et al.
(författare)
-
Miljövärdering av bebyggelse : metodbeskrivning EcoEffect-metoden
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöbedömning i EcoEffect omfattar extern och intern miljöpåverkan. Bedömningen av extern miljöpåverkan syftar till att ge ett mått på besvär för människor som användningen av en fastighet, byggnad eller ett byggmaterial bidrar till att skapa på andra platser, t.ex. klimatpåverkan. Miljöbelastningar mäts som ekvivalenter bidragande till olika miljöeffekter. Sammanvägda bedömningar visas som %, beräknade som miljöbelastning per brukare av t.ex. en byggnad dividerat med motsvarande miljöbelastning per capita i landet. Miljöbelastningar kan också beräknas t.ex. per produkt eller per m2 våningsyta. Bedömningen av intern miljöpåverkan syftar till att ge ett mått på risken för att människor som vistas i en byggnad eller på en fastighet skall drabbas av besvär till följd av den fysiska närmiljön. Vid både extern- och intern miljöbedömning är besvär för människor utgångspunkten för utvärderingen. Även miljöproblem som uppträder i naturmiljön, såsom bristande biologisk mångfald, bedöms i termer av problem för människor. Graden av besvär för människor mäts som brister i livskvalitetkomponenter. Det är mått som används inom socialmedicin och som vi har vidareutvecklat. Dessa komponenter är: Rörlighet, Klara sig själv, Vardagsaktiviteter, Smärta/ obehag, Oro/nedstämdhet/irritation och Intellektuell förmåga. Varje typ av problem för människor klassas med avseende på dessa komponenter och en störningsvikt baserat på medelvärdet beräknas. Störningsvikten gånger störningstiden för ett problem kallar vi ”skadevärdet”. Konceptet kan betraktas som en vidareutveckling av DALY-systemet (Disability Adjusted Life Years). För alla typer av problem för människor kan man beräkna ett skadevärde som beskriver dess relativa betydelse i förhållande till andra problem. Dessa skadevärden används som vikter i EcoEffect när man vill se ett sammanvägt resultat av många olika sorters miljöpåverkan. Detta är ofta är en förutsättning för att kunna använda miljöbedömningar praktiskt. Rapporten beskriver hur man beräknar miljöbelastningar av olika slag, tar fram störningsvikter och skadevärden för såväl externa som interna miljöproblem. Även grunderna för utvecklingsarbetet beskrivs. Metodiken är ny och kan tilllämpas systematiskt för alla typer av miljöpåverkan som leder till fysisk eller psykisk ohälsa.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hjelmblom, Magnus
(författare)
-
Deontic action-logic multi-agent systems in Prolog
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This work describes the process of implementing a particular kind of multi-agent system called Deontic Action-Logic-based Multi-Agent Systems, DALMAS, in Prolog. The DALMAS is regulated by a normative system which is based on the Kanger-Lindahl theory of normative positions. The algebraic model for the DALMAS is inspected and instrumentalized through an executable logic program. In particular, important issues in the transition from a set-theoretical description to a Prolog implementation are discussed. Results include a general-level Prolog implementation, which may be freely used to implement specific systems. Two such systems have already been implemented and tested, and are described and discussed here.
|
|
| 8. |
- Hult, Marie, et al.
(författare)
-
Miljövärdering av bebyggelse : innemiljövärdering EcoEffekt-metoden
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport beskriver värdering av byggnaders innemiljöer enligt EcoEffectmetoden. Innemiljövärderingen ingår som en del i EcoEffect-metoden som syftar till att utgöra en förhållandevis heltäckande metodik för värdering av fastigheters miljöpåverkan. De övriga värderingsområdena inom EcoEffectmetoden är energianvändning, materialanvändning, utemiljö och livscykelkostnader. Energi- och materialanvändning ger upphov till det vi kallar extern miljöpåverkan medan fastigheters inne- respektive utemiljöer kan ge upphov i intern miljöpåverkan. Med andra ord, påverkan på de människor som vistas på den fastighet som värderas. För att kunna genomföra värdering av sådan intern miljöpåverkan på fastigheten utnyttjas i EcoEffect-metodiken en kriteriebaserad metod. Metoden är uppbyggd på likartat sätt för värdering av inne- respektive utemiljöer. Denna rapport beskriver dock enbart EcoEffects värderingsmetodik för byggnaders innemiljöer vilken till stor del bygger på Marie Hults doktorsavhandling. En grundpelare i EcoEffect-metoden har varit att redovisa de miljöproblem som byggnader kan ge upphov till. Under projektets gång har fokus förskjutits till att redovisa dessa problem som problem för människor, det som i metodiken kallas för slutproblem. Vid värdering av innemiljöer utgörs dessa slutproblem av innemiljöproblem vilka alltså utgörs av byggnadsrelaterade problem för människor som kan orsakas av fysiska förhållanden i innemiljön. Innemiljöproblem kan vara komfortproblem, dvs. problemet upphör då exponering för bidragande fysiska förhållanden upphör, eller hälsoproblem som är av mer bestående karaktär. EcoEffect-metodiken behandlar för närvarande följande övergripande innemiljöproblem: komfortproblem relaterade till dålig sensorisk luftkvalitet, SBSsyndrom, allergi, lungcancer på grund av radon, legionärssjuka/luftfuktarfeber, termiska komfortproblem, förvärrade ledbesvär på grund av kyla/drag, komfortproblem relaterade till störande ljud, sömnsvårigheter/ koncentrationssvårigheter på grund av buller, komfortproblem relaterade till solljus/dagsljus/elbelysning, ögon/synproblem på grund av dålig belysning, elkänslighet, barnleukemi samt problem med statisk elektricitet. De problem som behandlas i metodiken har valts utifrån dagens kunskap om vilka byggnadsrelaterade problem i innemiljöer som bedöms vara de mest allvarliga och de mest förekommande. Dylika problem i innemiljön uppkommer till följd av onormala fysiska förhållanden i byggnader, innemiljöpåverkan. De enskilda förhållanden inomhus som påverkar människor kallas i metodiken för innemiljöfaktorer. De övergripande innemiljöfaktorer som behandlas i värderingsmetodiken är: luftkvalitet, termiskt klimat, ljudförhållanden, ljusförhållanden och elmiljö. Dessa kan sedan delas upp i mer specifika och detaljerade faktorer som kan ge upphov till innemiljöproblem. Vid redovisning av en värdering av en byggnads innemiljö med hjälp av Eco- Effect-metodiken erhålls ett omdöme på den mest aggregerade nivån i tre diaEcoEffect Innemiljövärdering 7 gram; Hus och hälsa (hälsoproblem), innemiljöfaktorer och övergripande komfortproblem. Diagrammet för hälsoproblem tar av olika skäl dock enbart upp ett begränsat antal hälsoproblem (SBS, allergi, ledbesvär och sömnsvårigheter). Övriga innemiljöproblem redovisas indirekt via diagrammet för innemiljöfaktorer. I EcoEffects datorprogram finns en transparens på så sätt att man sedan kan stega sig nedåt från staplarna i dessa diagram för att se vad som ligger bakom omdömet. Man kan där stega sig ned ända till de specifika indata som utgör grund för värderingen. Därigenom är det också enkelt att få förståelse för vilka faktorer och i vilken grad de bidrar till olika typer av innemiljöproblem. Metodiken är kriteriebaserad vilket innebär att kvantitativa data samlas om en byggnad och räknas sedan om till ett s.k. belastningsvärde utifrån en given skala. Belastningsvärdena representerar fyra kvalitetsnivåer; 0, 1, 2 eller 3. En 2:a motsvarar vad som är ”normalt”, exempelvis utifrån rådande normer och gränsvärden. Belastningsvärde 3 motsvarar ”sämre än normalt”, 1 ”bättre än normalt” och 0 ”mycket bättre än normalt. Olika givna indata är hierarkiskt grupperade i metodiken i sk. trädstrukturer, dvs. många indata räknas samman på olika nivåer för att slutligen ge ett aggregerat belastningsvärde mellan 0-3 för exempelvis ljudförhållanden i diagrammet för innemiljöfaktorer. Detta innebär att belastningsvärden från flera olika indata måste viktas ihop. De vikter som utnyttjas i detta förfarande i datorprogrammet har satts genom professionell bedömning av Marie Hult och bygger på hur vanliga olika problem är och, i den mån kunskap om orsakssamband finns, på den betydelse olika detaljerade faktorer har för ett visst problem. Under projektets gång har emellertid också en alternativ metod tagits fram för att sätta vikter som bygger på hur problemet upplevs och hur allvarligt det är för människan. EcoEffects innemiljövärdering kan göras av befintliga byggnader samt av planerade om- eller nybyggnader i program- respektive projekteringsskede. I synnerhet de olika komfortproblemen är i metodiken uppdelade på ett större antal mer detaljerade innemiljöproblem. Exempel är avloppslukt, ljud från ventilationen och drag från fönster. Dessa detaljerade innemiljöproblem har en central roll i metodikens struktur då de utgör en länk mellan innemiljöfaktorer vid värdering i förvaltningsskede och de ställda mål och prestandakrav som utnyttjas som indata vid värdering i program- respektive projekteringsskedet. Det innebär att EcoEffect-metoden kan vara ett verktyg både för att formulera miljömål i programskedet, diskutera vilka prestandakrav som bör ställas för att uppnå målen i projekteringsskedet och för att slutligen utvärdera målen i den färdiga byggnaden. Den väsentliga skillnaden mellan värdering i olika skeden är att den bygger på olika indata. I programskedet utgörs indata av mål eller krav som ställs genom mätbara parametrar för en mängd givna kriterier. Dessa kriterier finns samlade i en tabell (PM 1) som byggherren går igenom. Beroende på vilka värden på dessa parametrar man tror sig kunna ställa krav på erhåller varje kriterium ett belastningsvärde 0, 1, 2 eller 3 utifrån den skala som framgår av tabellen. Dessa belastningsvärden matas sedan in i EcoEffects datorprogram och profiler beräknas. Profilerna kan användas för att formulera målsättningar i den färdiga byggnaden och ger således feedback till byggherren med avseende på enskilda EcoEffect Innemiljövärdering 8 kriterier som måste vara uppfyllda för att mer övergripande mål skall ha en möjlighet att uppnås. I projekteringsskedet finns en motsvarande tabell (PM 2) som fylles i av projektören. I detta skede kan mer detaljerade krav börja ställas inför byggprocessen med avseende på byggvarors och byggdelars prestanda, på olika installationer, produktionsresultat och kvalitetskrav över lag. Indata i detta skede utgörs av kriterier i form av sådana prestandakrav som på samma sätt som i programskedet räknas om till belastningsvärden enligt den givna skalan som framgår av tabellen. Dessa värden matas sedan in i datorprogrammet och profiler beräknas. På samma sätt som tidigare kan projektören då få feedback på möjligheterna att uppnå ställda mål i programskedet utifrån de prestandakrav man ställt. Om målen inte verkar uppnås kan man lätt testa att ändra olika detaljerade krav och beräkna nya profiler. Värdering av befintliga byggnader kan sedan göras för att utvärdera hur väl den färdiga byggnaden lever upp till de miljömål man ställt i program- och projekteringsskedet. Men värdering i förvaltningsskedet kan också göras för att ta fram en innemiljödeklaration för en befintlig byggnad. En sådan deklaration kan användas av förvaltaren för att arbeta med förbättringar av byggnadsbeståndet men också gentemot hyresgäster, myndigheter eller i köp/säljsituationer. De indata som krävs för en innemiljövärdering enligt Eco- Effect av befintliga byggnader erhålls i synnerhet med hjälp av en särskild brukarenkät. I denna ombeds byggnadens brukare att svara på sin upplevelse av alla de potentiella detaljerade innemiljöproblem och innemiljöfaktorer som man kan uppleva med sina sinnen. En särskild enkät har utvecklats inom projektet för detta syfte vilken bygger på den sk. Stockholmsenkäten. Enkäten finns framtagen för bostäder, kontor och skolor. Då vissa innemiljöproblem inte går att uppleva med människans sinnen krävs också ett fåtal kompletterande mätningar; av radonhalt, varmvattentemperaturer och elektromagnetiska fält. Mätresultat och besvärsfrekvenser från enkäten matas direkt in i datorprogrammet som räknar om respektive indata till ett belastningsvärde 0, 1, 2 eller 3. Därefter beräknas profiler som kan användas som innemiljödeklarationer eller för att ställa miljömål i förvaltningsskedet. I datorprogrammet går det också att få fram de visuella profilerna i ”siffror”. Dessa belastningsvärden kan utnyttjas som innemiljöindikatorer för olika syften
|
|
| 9. |
- Wijk, Katarina, et al.
(författare)
-
Att väcka den björn som sover : reflektion över planering och implementering av en hälsointervention på en arbetsplats
- 2006
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Artikeln problematiserar planering och implementering av pedagogisk hälsointervention på arbetsplats, utifrån en fallstudie på en arbetsplats. Handhavanden och motsättningar i interventionsarbetet reflekteras. Interventionen var teoretiskt förankrad i Social Learning Theory, varvid miljö, beteende och personella faktorer beaktades vid planering och implementering. Syftet med artikeln är att illustrera en formativ process genom att reflektera över praktik och teori i interventionsarbetet. Konkreta exempel på hur emperi från arbetsplatsen har väglett val av strategier i interventionsarbetet, presenteras.
|
|
| 10. |
|
|
