| 1. |
- Ahmadi, Fereshteh, 1958-, et al.
(författare)
-
Mångfaldsbarometern 2016
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Erfarenheterna från människor med utländsk bakgrund fortfarande goda Erfarenheterna från att ha kollegor med utländsk bakgrund i skolan eller på jobbet är goda hos 70 procent av befolkningen och stabila över tiden. En av tio har dåliga erfarenheter. Ju högre utbildning man har desto bättre erfarenheter. Respondenter med låg utbildning och pensionärer saknar relativt ofta helt erfarenhet från människor med utländsk bakgrund.Försämrade attityder till att ge utlandsfödda sociala och kulturella rättigheter En majoritet tycker att nyanlända skall ha samma sociala rättigheter som personer födda i Sverige – men de positiva attityderna har minskat från 77 procent år 2014 till 55 procent i årets mätning. Knappt hälften av respondenterna vill skapa förutsättningar för människor att bevara sina kulturella traditioner, och även här kan en tydlig minskning skönjas jämfört med 2014. Dessa försämrade attityder återfinns bland såväl kvinnor och män, som unga och gamla.Allmänt mångfaldsindex sjunker och tangerar lägsta nivå Fortfarande är 64 procent av befolkningen positiva till mångfald men andelen minskar med 10 procentenheter. Försämrade attityder till mångfald märks bland kvinnor och de i medelåldern.Positiva attityder till mångfald i ett arbetsperspektiv – men något försämrade Fortfarande är de positiva till mångfald en betydligt större grupp än de negativa i ett arbetsperspektiv. Men de negativa attityderna ökar något sedan 2014, bl.a. bland kvinnorna.Attityderna till mångfald i ett religionsperspektiv har försämrats Kvinnorna har i ett religionsperspektiv nästan blivit lika negativa som män. Försämrade attityder har också skett bland akademiker som annars är de mest positiva. Nästan hälften av de boende i Sverige hävdar att alla religioner inte har samma värderingar och särskiljer då framförallt Islam.Negativa attityder till människor från Afrika och Mellanöstern i ett boendeperspektiv Var tredje boende i Sverige föredrar personer födda i Sverige som grannar. Men det beror mycket på varifrån grannen kommer. Attityderna är betydligt sämre mot eventuella grannar från Afrika eller Mellanöstern då dessa grupper enligt många är förenat med problem.Majoritet för att etnisk mångfald utvecklar den svenska kulturen – men attityderna försämras Hälften av de tillfrågade uppfattar stora olikheter mellan den inhemska kulturen och kulturer från Afrika och Mellanöstern. Människor från dessa länder anses vara svårintegrerade i samhället.
|
|
| 2. |
- Fransson, Göran, 1968-, et al.
(författare)
-
Rektorer och lämplighetsprövningen av nyutbildade lärare : En rapport från forskningsprojektet Rektors arbete och lämplighetsprövning av nya lärare: En studie av rektorers förändrade arbetsvillkor efter införandet av lärarlegitimation
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 2 mars 2011 beslutade riksdagen att införa en legitimation för lärare och förskollärare samt att nyexaminerade lärare och förskollärare skulle genomgå en introduktionsperiod. Under denna introduktionsperiod skulle de få stöd av en mentor samtidigt som rektor eller förskolechef skulle bedöma deras lämplighet för yrket.För rektorerna innebär lämplighetsprövningen av nyexaminerade lärare nya arbetsuppgifter och ett formaliserat uppdrag att bedöma lärares skicklighet. Detta i samband med att rektorers arbetssituation har befunnits vara intensiv med en uppsplittrad vardag där många snabba beslut måste tas väcker frågor kring hur arbetets förutsättningar påverkar lämplighetsprövningen, och hur lämplighetsprövningen påverkar arbetsförhållanden och yrkesroller.I juni månad 2014 inbjöds 646 rektorer att besvara en enkät rörande lämplighetsprövningen. 248 rektorer svarade vilket ger en svarsfrekvens på 39 % (n=248). 159 kvinnor (64 %) och 89 män (36 %) besvarade enkäten. Nästan 60 % av rektorerna hade varit rektor på sin nuvarande enhet i tre år eller mindre. 77 % av rektorerna var verksamma vid kommunala skolor medan 23 % var verksamma vid fristående skolor.Resultaten visar att rektorernas upplevelse av lämplighetsprövningen är att den i huvudsak, om än i varierade grad, upplevts meningsfull och att rektorerna känt sig tillfreds med de lämplighetsprövningar de genomfört. Det förekommer mer spriddaåsikter om i vilken mån lämplighetsprövningen varit väl investerad tid och kraft. Lämplighetsprövningen har konkurrerat med många andra arbetsuppgifter men det finns ändå en tendens att rektorerna som grupp anser att den investerade tiden och kraften varit värt utfallet.Det råder oenighet kring i vilken mån lämplighetsprövningen bidragit till mer positiva relationer mellan rektor och den nya läraren, men att det råder relativt stor enighet om att lämplighetsprövningen inte nämnvärt försämrat relationerna. En sammantagen tolkning av detta är att något mer positiva relationer med de nya lärarna etablerats och att båda parter lärt känna varandra såväl professionellt som privat. Endast 12 % av rektorerna anger att de har fått någon utbildning i att genomföra lämplighetsprövningen. Rektorerna har haft ett begränsat stöd av huvudman eller andra rektorer vilket skapat ett frirum att genomföra lämplighetsprövningen på sitt eget sätt. Samtalen med mentorn har varit viktiga för rektorns bedömning. Vidare framträder lärarkollegiets informella bedömning dels som en viktig komponent i rektors formella bedömning, dels som ett viktig komplement till i rektors formella bedömning. Av de 137 lämplighetsprövningar som genomförts rådde viss tveksamhet i 10 fall och i två fall uppgav rektorerna att det råddestor tveksamhet. Samtliga 137 lärare bedömdes dock efter introduktionsperiodens slutsom lämpliga.Rektorers tilltro till politiker har påverkats negativt av alla turer kring lärarlegitimationen och att lämplighetsprövningen slutligen avvecklades. 73 % av rektorerna anser att deras förtroende för politiker minskat, medan 6 % anser att förtroendet ökat.
|
|
| 3. |
- Odelstad, Jan
(författare)
-
Likvärdigt arbete och teorin om mellanbegrepp
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är i många fall viktigt att skilja mellan deskriptiva begrepp som används för att uttrycka fakta och normativa begrepp som används för att formulera värderingar och normer. Men det gäller inte att alla begrepp antingen är enbart deskriptiva el. normativa. Istället kan många begrepp sägas vara både och, vilket innebär att de ”ligger mellan” de deskriptiva och de normativa. Dylika mellanbegrepp, också kallade kopplingstermer (på engelska intermediate concepts el. intermediaries), är vanligt förekommande i samband med många mänskliga aktiviteter, t.ex. vid utvärdering, beslutsfattande och regelstyrning. Det hävdas inte sällan att inom juridiken är huvuddelen av de intressanta begreppen mellanbegrepp och i Skandinavien fördes på 40- och 50-talen en djuplodande rättsfilosofisk diskussion om mellanbegreppens funktion vid utformningen av lagar och andra regelsystem. Inte minst diskuterades äganderättsbegreppet.I denna rapport presenteras en teori om mellanbegrepp. Enligt denna har mellanbegrepp två sidor, en grundsida som vetter mot det deskriptiva och en följdsida som vetter mot det normativa. Dessa begrepp har därför funktionen att koppla ihop deskriptivt med normativt och har karaktären av en sorts mellanstationer i begreppsbildningen. Som grund för framställningen ligger en logisk och formaliserad teoribildning, men syftet med rapporten är beskriva teorin utan att förutsätta speciella logisk-matematiska förkunskaper. Framställningen fokuserar därför på tillämpning inom ett speciellt problemområde, nämligen arbetsvärdering med fokus på begreppet 'likvärdigt arbete' och därmed sammanhängande begrepp. Rapporten är således avsedd att vara en introducerande framställning av teorin om mellanbegrepp exemplifierad med problemområdet arbetsvärdering. Läsaren kan sedan tillämpa teorin på andra problemområden. Ett tema som berörs i rapporten med relevans för diskussionen om mellanbegrepp är det ofta missförstådda förhållandet mellan mätning och värdering.Om man förbiser att ett begrepp egentligen är ett mellanbegrepp så kan det leda till allvarliga begreppsliga och teoretiska oklarheter. När begreppet 'likvärdigt arbete' missförstås i detta avseende leder det till missuppfattning av vad arbetsvärderingsmetoder egentligen är och hur de kan användas. Gällande 'likvärdigt arbete' föreligger inte bara en gängse uppfattning av likvärdigt arbete som är felaktig utan det tycks föreligga minst två vanliga uppfattningar av 'likvärdigt arbete' som är helt olika men båda felaktiga. Den ena uppfattningen skulle kunna kallas realism- el. deskriptivism-misstaget och den andra relativism- el. subjektivism-misstaget. Ett av syftena med denna rapport är att visa att vissa missförstånd gällande 'likvärdigt arbete' och många andra begrepp upplöses om man förstår dem som mellanbegrepp, dvs. begrepp som kopplar deskriptiva grunder till normativa följder.
|
|
| 4. |
- Odelstad, Jan
(författare)
-
Om beslutsteoretiska verktyg vid tillståndsprövning av vindkraft
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillståndsprövning av vindkraft är en omfattande process med många aktörer och ofta förekommer som en del av processen komplicerade avvägningar och sammanvägningar av olika intressen. I denna rapport presenteras några verktyg som kan användas vid avvägningar och sammanvägningar och vidare illustreras och diskuteras hur de kan användas i tillståndsprocesser. Verktygen är av teoretiskt slag, det är fråga om modeller, begreppssystem, formella metoder m.m. och har sin teoretiska grund inom begrepps- och beslutsanalys samt mätningsteori. Dessa discipliner har i sin tur en del av sin teoretiska grundval inom modern logik och diskret matematik, och det kommer alltså sekundärt att gälla också de här behandlade verktygen. Det är dock inte möjligt att inom ramen för denna rapport bygga en sådan rigorös matematisk-logisk grund som egentligen vore önskvärt utan framställningen får i detta avseende bli mer översiktlig oc hkompletteras med referenser till litteraturen. Förhoppningen är att framställningen ska kunna läsas utan förkunskaper i logik och diskret matematik, men en läsare som saknar sådana får räkna med att läsningen kräver tålamod och ansträngning.I rapporten utvecklas och analyseras också bl.a. resonemangsmodeller för intresseavvägning. En av modellerna fokuserar på vad som är tillräckligt för att kunna acceptera en ansökan medan en annan fokuserar på vad som är nödvändigt för att acceptera denna. Den senare modellen utvecklas till en stegvis process där varje steg innebär att undersöka om det finns tillräckliga skäl att avslå ansökan. Om detta inte är fallet så bifalles den.De verktyg som presenteras i rapporten kan, när de vidareutvecklats, systematiserats och strukturerats, utgöra grunden för ett beslutsanalytiskt datorstöd. Resultatet blir naturligtvis självt ett verktyg: den beslutsanalytiska teoribildningen uttryckt i en kraftfull logisk ram, datalogiskt implementerad och sedan slutligen formulerad med användarvänligt gränssnitt i ett lämpligt programmeringsspråk. Beslutsstödet kan hjälpa beslutsfattaren att hantera fakta och värderingar av relevans för beslutet på ett rationellt sätt. Syftet är inte att ersätta beslutsfattaren utan förse beslutsfattaren med metoder och verktyg som kan leda till mer genomtänkt och välgrundad hantering av beslutsfattandet. Den datavetenskapliga implementeringen av verktygen behandlas inte i denna rapport utan är ett tema för fortsatt forskning.
|
|
| 5. |
- Skoog Waller, Sara, et al.
(författare)
-
”Jag önskar att dom hade trott mig” : En kartläggning av våld i nära relationer i Gävle kommun 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med kartläggningen var att undersöka förekomsten av utsatthet för olika typer av våld i nära relationer bland invånarna i Gävle kommun, med hänsyn till variabler som de utsattas kön och ålder, förövarens kön samt de utsattas relation till förövaren. Kartläggningen syftade även till att undersöka i vilken grad utsatta upplevt olika former av konsekvenser av våldet, gjort polisanmälan eller sökt stöd, samt om det funnits barn med i bilden.En enkätundersökning med personer folkbokförda i Gävle kommun genomfördes. Urvalet bestod av totalt 3000 slumpmässigt utvalda kvinnor och män, jämnt fördelade i åldersgrupperna 18-33, 34-46, 47-59, 60-72 och 73-85 år. Enkätfrågorna mätte bland annat utsatthet för psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt, materiellt och latent våld. Totalt 886 personer besvarade enkäten och svarsfrekvensen var 30%. Deskriptiv statistik i form av andelen utsatta för olika typer av våld i olika grupper beräknades. För att analysera skillnader mellan exempelvis kvinnor och män och olika åldersgrupper beräknades konfidensintervall, z-test och t-test. Samband mellan olika variabler samt prediktioner analyserades genom regressionsanalys.Resultatet visade att omkring var tredje svarande hade varit utsatt för våld i nära relationer under det vuxna livet. Personer i åldrarna 18-35 år hade i högre grad varit utsatta för våld i nära relationer jämfört med personer i åldrarna 36-85 år. Det var vanligast att ha varit utsatt av en partner i en tidigare relation och tre fjärdedelar av allt rapporterat våld hade utövats av män.Kvinnor hade i signifikant högre utsträckning än män varit utsatta för våld, och det gällde samtliga typer av våld. Våldet mot kvinnor var också i signifikant högre grad upprepat och bidragande till ständig rädsla och minskat livsutrymme hos den utsatta, jämfört med våldet mot män. Utsatta kvinnor upplevde också allvarligare konsekvenser av våldet jämfört med utsatta män.En fjärdedel av de svarande hade varit utsatta för våld i nära relationer i barndomen och bland dem var det vanligare att även ha varit utsatta senare, under det vuxna livet. I hälften av fallen där utsatta personer hade barn, hade barnen varit närvarande när den svarande utsattes för våld, och i en tredjedel av fallen hade barnen också blivit utsatta för direkt våld av samma förövare. I nio av tio fall, där barn varit närvarande eller även utsatta för direkt våld, var förövaren en man.Av de svarande som någon gång utsatts för våld hade en sjundedel varit i kontakt med någon myndighet eller annan enhet med anledning av våldet. Många utsatta beskrev att stödet de fått när de sökt hjälp var bristfälligt i förhållande till deras behov. Endast 6% av de utsatta hade någon gång polisanmält våldet.
|
|
| 6. |
- Trygged, Sven, et al.
(författare)
-
Skolerfarenheter och självskattad hälsa bland elever i särskolan
- 2018
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Särskolan är en skolform för elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Forskning visar att elever i särskolan, trots olika insatser från olika aktörer, inte erbjuds full delaktighet i samhället. En god förståelse för dessa elevers skolgång är därför viktig för att arbeta för de ska få en så tillfredställande livssituation som möjligt. Syftet med projektet var att få ökad kunskap om vilka samband som finns mellan elevernas socioekonomiska bakgrund, sociodemografiska förhållanden, upplevelse av skolsituation samt deras egna skattningar av hälsa. Särskoleelevernas svar jämförs även med svar från elever i övrig skola. Data bygger på enkätundersökningar som genomförts bland 1320 särskoleelever i högstadium och gymnasium i olika kommuner åren 2003-2015. En jämförelse görs även mellan elever i särskolan och elever i övriga skolan i Stockholm för åren 2013-2015.Tre frågor har formulerats: Hur upplever elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan sin skolsituation och hälsa? Vilka samband finns mellan särskoleelevernas socio-ekonomiska bakgrund, sociodemografiska förhållanden, upplevelse av skolsituation samt deras självskattade hälsa och egenrapporterade hälsobesvär. Finns det några skillnader mellan elever i särskolan och övrig skola avseende skolsituation och hälsa? Data visar att:Ungefär hälften av eleverna i särskolan skattar sin hälsa som mycket bra, ca 10 % anser att den är dålig.Majoriteten särskoleelever upplever skolklimatet som positivt med goda möjligheter till inlärning.Mer än hälften av eleverna i särskolan har förtroende för lärareFör självskattad hälsa framträder inga signifikanta samband med utländsk bakgrund. Bland särskoleelever på högstadiet är psykiska besvär mindre vanliga bland invandrarungdomar. Elever i särskolan med utländsk bakgrund är överrepresenterade jämfört med motsvarande andel i grundskolan och gymnasieskolan.Resultaten visar att kön spelar roll. Ser vi till olika uppskattade hälsobesvär gäller genomgående att dessa är vanligare bland flickor. Detta gäller både särskola och övrig skola.Förtroende för föräldrar och skoltrivsel kan kopplas samman med självskattad hälsa både bland elever i särskolan och bland elever i övriga skolan. Ungdomar som har förtroende för föräldrar skattar sin hälsa högre. För skoltrivsel följer sambandet i huvudsak ett mönster där bättre skoltrivsel kopplas till bättre självskattad hälsa.Bland elever på högstadiet i övriga skolan finns en koppling till familjesituation och socioekonomisk bakgrund. Ungdomar som bor hos båda föräldrar eller har växelvis boende redovisar lägre förekomst av psykiska besvär än ungdomar i andra boenden.Bland eleverna i gymnasiesärskolan framträder ett klart samband med förtroende för lärare. De som inte angett att de har förtroende för lärare redovisar högre förekomst av besvär.Det finns några skillnader mellan elever i särskolan och övrig skola avseende skolsituation och hälsa, men de grundläggande dragen är desamma. Sammantaget tyder resultaten på att det är samma faktorer som påverkar hälsa bland elever i särskolan och i övriga skolan. Det centrala är om eleverna har förtroende för sina föräldrar och hur de trivs i skolan.
|
|
