| 1. |
- Blom, Lisa, et al.
(författare)
-
Havsbaserad vindkraft - beskrivning av samhällsnytta : Uppdragsforskningsrapport
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- One of the biggest challenges of our time is the climate crisis. If we humans are unable to cope with the climate crisis, we risk to not fulfilling many of the 17 global sustainability goals. The climate crisis is a consequence of carbon dioxide emissions, which are largely due to the combustion of fossil fuels. Fossil fuels globally account for over 60 % of the fuel supply for electricity. In Sweden, the domestic electricity supply is almost fossil-free, but electricity is both exported and imported that marginally affects the use of fossil fuels. A change of energy supply in the industry and transport sectors points to an increasing need for electricity in the future. In order for Sweden to meet its climate commitments and achieve the goal of having no territorial emissions of carbon dioxide by 2045, more renewable electricity needs to be supplied. Wind power is one of the types of power needed in the transition to a fossil-free society. To build wind power on a large scale, an environ-mental assessment is required according to the Environmental Code. The permit application to the environmental court describes the impact on the local environment through an environmental impact assessment (miljökonsekvensbeskrivning) with associated investigations. However, offshore wind power must also be examined as a water activity, in which case the societal benefits must also be described.The purpose of this report has been to make a general compilation of existing knowledge about offshore wind power with regard to the societal benefits it constitutes or may constitute from a local, regional and national perspective. The report is based on a literature study based on scientific papers as well as reports, statistics and other facts from authorities and industry organisations. The results are reported in five different areas: energy systems; energy and environmental assessment; business; public activities and civil society. Svea Vind Offshore's offshore wind power projects Utposten 1, Utposten 2 and Greta's klackar 2 have been mentioned as examples. They can generate almost 5 TWh of electricity, which corresponds to the target for 2030 in the County Administrative Board's Gävleborg's energy and climate strategy. For comparison, electricity supply in the county was 4,617 GWh and electricity use 5,034 GWh in 2017 according to the same source.The study shows that more electricity supply capacity is needed and electricity supply from offshore wind power largely follows the need for electricity. Offshore wind power can assist in meeting the power demand and can also be part of a hydrogen expansion. The energy payback period for wind power is about 1 year (comparable to solar cells) and has a lower total environmental impact than the alternatives (comparable to hydropower).Green energy and power from offshore wind power can attract business start-ups. Reef effects and a ban on bottom trawling at an offshore wind farm are positive for the fishing environment. Offshore wind power can contribute to a stronger hospitality industry and related business and can provide both direct and indirect increase in jobs. Annual income arises at local, regional and national level during design, construction, operation and maintenance of wind farms. Establishment of wind power contributes to technical learning and often leads to improved infrastructure. Anchoring, dialogue and distribution of income from offshore wind power can lead to a positive development in the ci-rest society.
|
|
| 2. |
- Bäckman, Kerstin, 1956-, et al.
(författare)
-
Förskollärares professionskunskaper i förskolans ämnesundervisning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultat från en studie som påbörjades 2016 och som handlar om pro-fessionskunskaper i förskolans undervisning. Studien är praktiknära och undersöker förskollärares uttryckta ämneskunskaper och pedagogiska ämneskunskaper och hur de uppfattar och genomför undervisning av matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan. En teoretisk utgångspunkt är Shulmans (1986, 2015) teori om pedagogiska ämneskunskaper (PCK) och andra teoretiska utgångspunkter härrör från Osgood (2010) och handlar om hur professionalism utvecklas i undervisning samt hur styrning påverkar professionalism (Stanley & Stronach, 2013). Datainsamlingen består av en enkätundersökning med 300 deltagare och intervjuer med 10 förskollärare. Analyserna visar att förskollärarna skattar sin förmåga att omsätta pedagogiska ämneskunskaper som god. Barns intresse är en styrande princip i såväl läroplansmålen som när förskollärare planerar undervisning och utformar miljöer som kan skapa intresse för matematik, naturvetenskap och teknik. Resultatet visar att förskollärarna anser att undervisning ofta sker i lekens form och är en interaktiv och kommunikativ process. Det är lättare att planera, intressera barn för, kommunicera och använda relevanta begrepp inom ämnesområdena matematik och biologi gentemot ämnesområdena kemi, fysik och teknik.
|
|
| 3. |
- Bäckman, Kerstin, 1956-, et al.
(författare)
-
Undervisning i åldershomogena och åldersblandade barngrupper i förskolan
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det projekt som beskrivs i den här rapporten har sin bakgrund i en inkommen frågeställning till AIMday2019. Den inkomna frågan gick vidare till forskarna Kerstin Bäckman och Lena O Magnusson vid Högskolan i Gävle. De är båda del av forskningsgruppen Early Childhood Education (ECE), vid Akademin för utbildning och ekonomi, och arbetar bland annat inom förskollärarprogrammet. AIMday utgjorde under 2019 en mötesplats där forskare från högskolan, skolledare, förskollärare, fritidspedagoger och lärare i regionen kunde mötas kring uppslag för praktiknära forskning. Målet var att frågor som emanerar ur den praktiska verksamheten ska möta forskare på högskolan för att i ett nästa steg kunna utgöra underlag för praktiknära forskning. Inkomna forskningsprojekt till AIMday har haft en begränsad budget och har därför lett till mindre pilotstudier vilka i framtiden skulle kunna utvidgas.
|
|
| 4. |
- Edling, Silvia, Universitetslektor, 1974-, et al.
(författare)
-
I skuggan av mobbning och kränkande behandling på mellanstadiet från ett genusperspektiv : Resultat från en fallstudie
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är en sammanställning av en studie beställd av en kommun med syfte att få en ökad förståelse för varför förhållandevis många flickor på mellanstadiet i kommunen upplever sig mer utsatta än pojkar. Studien tar fasta på forskning som visar på att det inte finns starka biologiska förklaringar till eventuella skillnader mellan könen, vilket pekar mot vikten av att synliggöra kulturens inverkan på könsmönster, så kallad genusmönster. Det finns en ansenlig mängd forskning idag som pekar på att mobbning tar form och vidmakthålls i en socioekologisk miljö där mikro-, meso- och makronivåer samverkar. Med denna bas som utgångspunkt har 44 personer på tre skolor av olika karaktär intervjuats med stöd i semi-strukturerad intervjuteknik och kategoriserats med hjälp av fallstudier och innehållsanalys. De nästan 800 sidorna transkriberat material synliggör en nyanserad bild av elevers, lärares, skolledares, elevhälsopersonal och administrativ personals förståelse och beskrivna handlingar av hur de närmar sig skolans värdegrunds- och trygghetsuppdrag med särskilt fokus på kön. Det finns en stor kompetens och förhållandevis djup förståelse för frågor som rör utsatthet och mobbning i den grupp som har intervjuats – en kompetens som i mångt och mycket ligger i linje med forskning idag. Vi hoppas att en studie som denna kan bidra som ett systematiskt underlag och stöd för professionellt omdöme. Resultaten visar på; a) en bred variation av sätt att förstå vissa flickors utsatthet; b) metoder/åtgärder som används på de tre skolorna; samt, c) olika hinder för att stimulera en trygg socioekologisk miljö. De övergripande resultaten visar att de intervjuade är medvetna om att pojkar och flickor överlag är unika individer och där inte bara vissa flickor, utan även vissa pojkar mår dåligt och behöver lyftas fram liksom ges stöd. Samtidigt finns mönster avseende på hur flickor mår, beter sig och behandlas som är viktiga att lyfta fram. Beskrivningarna av flickors och pojkars skillnader handlar generellt om att de upplevs och upplever sig befinna sig på två olika arenor där könsstereotypa roller utvecklats vilka bygger på stereotyper om den utåtagerande och aggressiva pojken och den tysta flickan som förtrycks och tar åt sig och som ibland själv utöver mobbning i form av exempelvis subtila blickar, förtal och utfrysning. Det är viktigt att påpeka att de stereotypa föreställningar om kön som tycks finnas på skolorna, inte per automatik betyder att enskilda personers sätt att vara och handla i daglig praktik samstämmer med dessa förenklade föreställningar. Stereotyper handlar mer om att ordna och hierarkisera individer på ett visst sätt som stärker en viss maktordning. Användning av social media är något som särskilt tycks skada flickors välbefinnande och känsla av utsatthet, liksom platser i skolan där vuxna inte eller sällan finns och där tävling förekommer. I de fall där flickor är utåtagerande och högljudda så upplever vissa sig inte behandlas på samma sätt som pojkarna. Det framkommer även återkommande berättelser om att flickor och pojkar överlag leker olika lekar och inte blandas under rasterna vilket förstärker särskiljning av de två arenorna.Samtidigt framkommer ett stort engagemang och bred repertoar av åtgärder i aktörernas intervjuer som bygger på en medvetenhet om att mikro, makro- och meso- nivån behöver samverka. Eleverna lyfter särskilt fram vikten av att lärare ser dem, skapar ordnade former av aktiviteter på raster och är konsekventa i sin hantering av olika former av utsatthet. När det kommer till hinder nämns; a) de genusnormer som finns i samhället inklusive social medias inverkan; b) negativa konsekvenser av ökad dokumentation; c) relationella och existentiella villkor; d) ökning av diagnoser; e) bristande tid; f) svårigheter att veta vad man förväntas se och synliggöra i enkät och praktik; g) inkonsekvent beteende bland personal; h) brister i kommunikation mellan olika aktörer; i) svårigheter att nå samsyn och svårigheter att rekrytera vikarier; j) att skapa långsiktighet i ledarskap i skola och klassrum på grund av personalbyten: samt, k) ökning av ett grovt och kränkande språk som väver sig in i dagligt tal.
|
|
| 5. |
- Fregidou-Malama, Maria, 1944-, et al.
(författare)
-
Att etablera en ny marknad för lokala produkter : Projektet Bondens egen Marknad i Gävle
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande forskning utgör en utvärdering av projektet Bondens egen Marknad i Gävle (BeMiG). Studiens syfte var att öka kunskapen om etablering av BeMiG genom att analysera marknadsdeltagarnas uppfattning om marknaden och dess effekter.För kartläggning av marknaden har enkäter skickats ut till alla bönder som deltagit i marknaden under 2007 och 2008. Resultatet visar att deltagarna är positiva till marknaden, anser att omsättningen på marknaden har varit bra och att organisering, planering, försäljning och marknadsföring fungerat bra. Marknaden har givit deltagarna kundkontakter och kontakt med andra producenter och affärsidkare. Kunder har hittat till marknaden och till bondens gård eller genom att handlare i Gävle säljer böndernas varor. Studien visar att många lokala produkter som säljs på marknaden är ekologiska produkter och det finns ett positivt samband mellan lokal produktion och ekologisk produktion. Vi tolkar resultat som att gynnsamma förhållanden för BeM har skapats genom samarbete mellan bönder, kunder, andra företagare och den offentliga sektorn.Sammanfattningsvis visar studien att beviljande myndighetsstöd till projektet har bidragit till att en ny marknad har skapats i Gävle med 38 deltagare. Ett nätverk av lokalproducerade bönder har bildats och lokalprodukter har blivit synliga för konsumenterna. Det återstår att bistå producenterna så att marknaden stabiliseras och utvecklas vilket gynnar bönderna, konsumenterna och en hållbar ekonomisk utveckling i Gävleborgs län. En utveckling av marknaden förutsätter dock en professionell organisering av marknadsföringen och att deltagarna kan finansiera marknaden i framtiden.Forskning bidrar till att 1) utveckla utvärderingsteorin genom att presentera en realistisk utvärdering och en åtgärdsmodell grundad i en specifik kontext. 2) utveckla kunskap om Bondens Marknad genom att visa att lokala marknader kan påverka ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet för bönder, konsumenter och samhället.
|
|
| 6. |
- Frelin, Anneli, Professor, 1969-, et al.
(författare)
-
Pedagogisk utvärdering av skolmiljöer : Gåturer i fyra skolbyggnader i Stockholms stad
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skolbyggandet i Stockholms stad är och kommer att vara omfattande, och nya skolor byggs på annorlunda sätt för att möta morgondagens pedagogik, med annan konfiguration av rum och krav på flexibilitet men också kostnadseffektivitet. När nya krav ställs på såväl lärmiljöer som användare krävs ny kunskap om hur de nya lärmiljöerna fungerar, och syftet har varit att bli bättre beställare och utveckla systematisk erfarenhetsåterföring. Rapporten inleds med en kort forskningsgenomgång och presentation av skolorna.Pedagogiska gåturer genomfördes med främst pedagogisk personal och elever i fyra nybyggda skolor för att undersöka deras erfarenheter. Fokus har legat på den fysiska miljön och dess styrkor och svagheter i relation till verksamheten med dess pedagogiska och sociala aspekter. Fyra tidigare identifierade viktiga platser har undersökts: hemvister, entréer, matsalar och idrottssalar. Totalt genomfördes tolv gåturer där totalt 51 vuxna och 31 elever deltog. Gåturerna tog ca två timmar och deltagarna fick först individuellt bedöma lokalerna utifrån möjliga aktiviteter, positiva och negativa intryck samt förslag till förbättringar. Dessa delades sedan med gruppen och samtalen spelades in.Analyserna var informerade av tidigare studier och av syftet, och utsagorna delades in i sex teman: flexibilitet, flöden, inredning, ljudmiljö, social miljö samt visuell miljö. I samtliga teman framkom viktiga styrkor och svagheter gällande den fysiska lärmiljön samt förutsättningar för att miljön ska fungera bra. Diskussions- och slutsatsdelen innehåller även förslag till frågor att ställa sig inför nya projekt. Rapporten avslutas med förslag till vidare läsning.
|
|
| 7. |
- Haglund, Björn, 1962-
(författare)
-
Skolledares och skolchefers utgångspunkter och förväntningar på praktiknära forskning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport grundar sig på hur ledningspersonal i skola och förskola i Gävleborgs läns 10 kommuner (samt Älvkarleby kommun) resonerar kring praktiknära forskning. Rapporten grundar sig på 13 intervjuer genomförda med ledningspersonal från dessa skolhuvudmän där intervjuernas innehåll har analyserats kvalitativt med hjälp av en tematisk analys. De forskningsfrågor som rapporten fokuserar är: 1) Vad innebär praktiknära forskning? 2) Vad bör den praktiknära forskningen rikta sig till? 3) Vilka utmaningar finns det med praktiknära forskning? Samt 4) Vad är viktigt att utveckla för att stärka samarbetet mellan högskolan och regionen? Varje forskningsfråga har resulterat i flera olika teman som på så vis skildrar olika sätt att resonera kring hur praktiknära forskning förstås och vad den bör rikta sig till men som även speglar olika aspekter av problem och möjligheter för skolhuvudmän och Högskolan i Gävle (HiG) riktat till arbetet att utveckla ett fördjupat samarbete rörande praktiknära forskning. Utifrån analysen av de genomförda intervjuerna framstår det som att det finns en variation hos informanterna vad praktiknära forskning egentligen är varför det finns möjligheter att dels fördjupa den befintliga förståelsen av vad praktiknära forskning innebär och dels på vilket sätt sådan forskning kan utveckla den befintliga verksamheten. En sådan fördjupning av kunskaperna skulle i sig också kunna innebära en fördjupning av det existerande samarbetet mellan HiG och regionens skolhuvudmän. I detta sammanhang ses Regionalt utvecklingscenter i Gävleborg (RucX) som betydelsefullt eftersom de, i samverkan med företrädare från HiG och regionens skolhuvudmän, organiserar en gemensam plattform där utveckling och möjliga förändringar diskuteras. Skapandet av mötesplatser för HiG och skolhuvudmän ses som mycket betydelsefulla för att skapa positiva relationer och på så vis kunna skapa fördjupade samarbeten där exempelvis praktiknära forskning är ett betydelsefullt inslag.
|
|
| 8. |
- Kusterer, Hanna Li, 1976-, et al.
(författare)
-
Samverkan och arbetssätt för att motverka kvinnlig könsstympning : Följeforskning av ett lokalt utvecklingsprojekt
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige uppskattas omkring 68 000 flickor och kvinnor ha utsatts för kvinnlig könsstympning, en praktik som beskrivs som grovt våld och brott mot mänskliga rättigheter med omfattande hälsokonsekvenser. Studien som presenteras i denna rapport var följeforskning av ett lokalt projekt som initierades av familjecentralen i Sätra, Gävle, med målsättningen att bidra till kunskapshöjning för personal inom de medverkande verksamheterna, utveckla interna rutiner för arbetet med att förebygga och upptäcka könsstympning, samt mynna ut i en samverkansöverenskommelse mellan verksamheterna för arbetet mot könsstympning. I projektet ingick verksamheter från exempelvis hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola och förskola och rättsväsende. Studien genomfördes för att undersöka projektets betydelse för utvecklingen av kunskap, arbetssätt och samverkan avseende att förebygga, upptäcka och hantera kvinnlig könsstympning. Enkäter skickades ut vid tre olika tillfällen till samtliga anställda inom de medverkande verksamheterna, och intervjuer utfördes i början av verksamheternas arbete samt efter avslutat projekt. Därtill medverkade vi som genomförde studien i referensgruppens återkommande möten och utarbetade tillsammans med projektledaren en modell som kunde fungera som ett stöd i verksamheternas arbete med att utforma rutiner och handlingsplaner. Resultaten pekade på att deltagarna betraktade könsstympning som ett förekommande problem och att de förväntade sig att möta flickor och kvinnor som könsstympats eller riskerar att könsstympas. Projektet hade bidragit till att verksamheterna hade utvecklat arbetssätt, rutiner och beredskap för att upptäcka och motverka könsstympning samt för att hjälpa flickor och kvinnor som utsatts, och att fler medarbetare kände till sådana rutiner i slutet av projektet, men i vilken utsträckning dessa används i det praktiska arbetet är fortfarande oklart. Det fanns inga indikationer på att de som besvarat enkäten oftare ställde frågor om könsstympning till målgruppen eller att upptäckta eller misstänkta fall av könsstympning hade ökat. Resultaten från studien har implikationer för utformningen av utvecklingsarbete kring kvinnlig könsstympning. Baserat på de yrkesverksammas erfarenheter och den modell som utvecklades är det en utgångspunkt att arbetet kring könsstympning var väl förankrat hos ledningen och att det behandlades som en prioriterad del av arbetet. En annan viktig utgångspunkt är att yrkesverksamma inom verksamheterna får en grundkunskap om könsstympning samt att tydliga rutiner utformas för att ställa frågor om könsstympning, upptäcka könsstympning och hantera ärenden gällande könsstympning. En tredje viktig utgångspunkt är utvecklingen av former och rutiner för samverkan mellan verksamheter gällande kvinnlig könsstympning på en övergripande nivå och vid hanteringen av individuella ärenden. Studien väcker frågor om hur grundkunskap, rutiner, samverkan och kommunikation kan hållas levande över tid. Utmaningar i detta arbete beskrevs i synnerhet i verksamheter där fall av könsstympning sällan förekommer, upptäcks eller aktualiseras, vilket gällde många av verksamheterna i projektet.
|
|
| 9. |
- Kusterer, Hanna Li, 1976-, et al.
(författare)
-
Tre år senare : Migranter berättar om sina vägar mot arbetsmarknadsetablering
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För många migranter från utomeuropeiska länder tar det lång tid att etablera sig i Sverige. Det gäller i synnerhet personer med låg utbildning, och särskilt kvinnor som saknar erfarenhet av lönearbete i hemlandet. Denna rapport handlar om migranter i Gävleborgs län, som fått asyl i Sverige, avslutat etableringsperioden och stod utanför den reguljära arbetsmarknaden år 2020. Under 2020 genomfördes intervjuer med 23 personer i tre kommuner som gick på SFI. Knappt tre år senare (2023) kontaktade vi deltagarna igen för att ta reda på om de kommit närmare arbetsmarknadsetablering och hur de såg på sin livssituation och framtid. Vi fick kontakt med 13 personer varav 8 medverkade i en ny intervju. För att öka förståelsen för migranternas perspektiv har vi dessutom intervjuat 10 personer från andra kommuner med liknande bakgrund och livssituation som de ursprungliga deltagarna. Resultaten visar att nästan alla respondenter hade kommit närmare arbetsmarknaden och såg ljusare på tillvaron än under 2020. Samtliga hade kommit ut på arbetsplatser genom praktik och anställningar, och många hade gått eller gick på yrkesutbildningar. Att behärska svenska språket upplevdes centralt. Det betraktades som nyckeln till att kunna få ett arbete, samtidigt som arbetet sågs som det bästa sättet att utveckla språket. Det förefaller vara ganska stora skillnader mellan vilket stöd migranter i olika kommuner får. Migranterna uttryckte också stora variationer avseende behov av stöd, vilka hinder de mötte, och i vilken utsträckning de kunde styra sin tillvaro och bestämma en väg framåt. Alla var motiverade till att arbeta och skapa en bättre framtid för sig och sina barn, men det var tydligt att myndigheterna behöver anpassa sina insatser till varje persons individuella förutsättningar för att kunna realisera detta.
|
|
| 10. |
- Savela, Maria, et al.
(författare)
-
Trygghetscirkeln : En föräldrautbildning som stärker föräldraskap och välbefinnande
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2009 är det en skyldighet i Sverige att erbjuda föräldraskapsstöd till alla föräldrar med barn under 18 år. Inom kommuner används olika föräldraskapsutbildningar och Gävle kommun och Svenska kyrkan Gävle församling används Trygghetscirkeln som utgår ifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv.Syftet med studien var att undersöka föräldrars erfarenheter och upplevelser av att delta i föräldraskapsstödsprogrammet Trygghetscirkeln. Vi ville också veta om föräldrarnas välbefinnande har påverkats av deltagandet. Nitton föräldrar, som deltagit i programmet intervjuades och datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I det här arbetet fick författarna också tillgång till Svenska kyrkans redan insamlade enkäter och som också analyserades.Resultatet visar att föräldrarna upplever att Trygghetscirkeln har givet dem de verktyg de behöver i sin vardag för att på ett bättre sätt bemöta och vårda sina barn. De beskriver minskat antal konflikter, reparerade relationer till sitt barn och hur de pratar med sina barn om dennes känslor och att de lättare kan se barnets behov och bemöta det. Genom att deras föräldraskap har stärkts har också en känsla av trygghet och ett lugn vuxit fram och man upplever en minskad stress Trygghetscirkeln har gett dem en kompetens som har ökat deras välbefinnande.En kostnadseffektiv föräldraskapsutbildning är den som både stärker föräldrar och främjar hälsan, vilket Trygghetscirkeln visar göra i den här studien.
|
|
