| 1. |
- Eriksson, Ola, et al.
(författare)
-
Biogas i Gästrikeregionen - BiG : En systemanalys
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I södra Sverige finns en tämligen väl utbyggd infrastruktur för biogas (Gasföreningen, 2009). Totalt finns över 92 tankställen för personbilar och 30 tankställen för tunga fordon i landet. Gävleborgs län kallas ibland för ”stopplänet” eftersom det finns, eller kommer snart att finnas, fordonsgas såväl söderut, norrut som västerut. Förutom en lokal användning av biogas i regionen så passerar en betydande del av de bilburna semesterfirarna vårt län på väg till fjällen eller sommarvisten. En del av dessa vill kunna tanka biogas här.Undersökningar utförda på uppdrag av Gästrike Avfallshantering AB 1999 gav vid handen att det fanns för lite slakteriavfall för att göra rötning lönsamt. Några år senare ställdes frågan på nytt om vilken sorts biologisk behandling man borde ha och då valdes kompostering framför rötning p.g.a. teknikkrångel på andra ställen. Dessutom visade undersökningarna inte på någon större efterfrågan på biogas.Målet har varit att i en systemanalys ge en samlad bild av förutsättningarna (fysiska och icke-fysiska) för etablering av biogas i Gästrikeregionen. Systemanalysen har utförts i flera delar:AktörsanalysTeknik- och omvärldsbevakningSWOT-analysTeknisk systemanalysResultaten visar att det i regionen, eventuellt med stöd av omgivande regioner, finns möjligheter att röta avfallet. Anläggningarna är tekniskt sett bättre idag, det borde gå att få tag på tillräckligt med substrat som ger tillräckligt med gas och det finns efterfrågan på gasen.För att detta skall ske så måste kommunerna (förvaltningar, bolag, kommunalförbund) jobba samlat och klara av att hantera alla olika brickor i biogasspelet. Nästa lika viktiga är lantbrukarna som skulle kunna få fram stora mängder substrat samtidigt som de är viktiga för återförningen av rötrest till åkermark. Dessvärre noterar vi vissa samarbetssvårigheter mellan lantbrukare och kommun.Vad krävs då för att det skall bli någon biogasproduktion i regionen? Listan över kriterier som behöver vara uppfyllda för att biogasproduktion skall komma till stånd kan göras oändlig men vi har i denna studie försökt vaska fram några huvuddrag. Vi har redan betonat vikten av regional samordning inom kommunsfären och i synnerhet kommuner visavi lantbruket. Det handlar om förtroendeskapande åtgärder och det handlar om letter-of-intent och avtal för att säkra substratleveranser och avsättning för rötrest och biogas. Priset på fossil energi liksom den nationella energi- och miljöpolitiken påverkar på mer än ett sätt hur snabbt utvecklingen sker. Lokaliseringsfrågan är också en nöt att knäcka där vi i denna studie visat att det finns för- och nackdelar med både Forsbacka och Duvbacken. Det som avgör det hela är ifall det går att räkna hem en satsning ekonomiskt. Affärsmässigheten bedöms av Gävle Energi i en separat studie (dock med andra geografiska gränser).
|
|
| 2. |
- Eriksson, Ola
(författare)
-
Perspektiv på biogas : En antologi om biogas som drivmedel med fokus på teknik, miljöpåverkan och samhällsnytta
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av utvecklingsprojektet BiogasMitt har Högskolan i Gävle sammanställt denna antologi om biogas. Målgruppen är studenter som läser energi- och miljöteknik på högskolenivå, men den kan också användas i uppdragsutbildning för tjänstemän och politiker som vill veta mer om biogas som samhällsföreteelse.Antologin är sammansatt av följande delar:Del 1 En kunskapssammanställning om biogas. Denna del är en bearbetad version av en större systemanalys för Gästrikeregionen som Högskolan tagit fram med stöd av forskningsstiftelsen Gästrikeregionens Miljö. I bearbetningen har vissa delar valts och kompletterats med ny text. Studien i sin helhet är publicerad på BiogasMitts hemsida och skriven av Ola Eriksson och Teresa Hermansson. Texten publicerad här är bearbetad av Ola Eriksson.Del 2 Varför kommunerna är viktiga för framväxten av biogas. Denna del baseras på en presentation framförd vid seminariet ”LNG och LBG i Gävleborg och Dalarna?” som hölls i Stora gasklockan i Gävle torsdagen den 29 september av Ola Eriksson. Föredraget har dokumenterats i löpande text och anpassats till antologins format av Ola Eriksson.Del 3 Environmental technology assessment of natural gas compared to biogas. Denna del är skriven på engelska och tidigare publicerad i boken “Natural Gas” editedby Primoz Potocnik. Författare är Ola Eriksson.Del 4 Improvements in environmental performance of biogas production from municipal solid waste and sewage sludge. Denna del är skriven på engelska och tidigare publicerad som ett bidrag till konferensen World Renewable Energy Congresss om hölls i Linköping 8-12 maj 2011. Huvudförfattare är Ola Eriksson. Medförfattare är Mattias Bisaillon, Mårten Haraldsson och Johan Sundberg.Del 5 Energianalys av Svensk Växtkrafts biogasanläggning i Västerås. Denna del återger i sin helhet ett examensarbete som handletts av Ola Eriksson. Författare är Jenny Liljestam Cerruto.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Ola, et al.
(författare)
-
Regional avfallshantering : Slutrapport från projekt finansierat av Forskningsstiftelsen Gästrikeregionens Miljö
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varje svensk kommun är skyldig att upprätta en avfallsplan som redogör för hur avfallet som uppkommer i kommunen skall omhändertas. Den nuvarande avfallsplanen för Gästrikeregionen (som omfattar kommunerna Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby) gäller för perioden 2011-2020. Avfallsplanen arbetades fram under 2009-2010 med Högskolan i Gävle som deltagare. I anslutning till detta utvecklingsarbete har högskolan arbetat med ett antal frågeställningar med koppling till avfallsplanen:Miljöbedömning av avfallsplanenFörebyggande av avfallMänniskors beteende avseende sorteringFastighetsnära insamlingMinskning av fossila koldioxidutsläppEnergiberäkningar för material som lämnas via återvinningscentralerFörutsättningar för och konsekvenser av en övergång från kompostering till rötning av matavfalletProjektet har pågått under 2009-2010 med Ola Norrman Eriksson och Teresa Hermansson som utförare. Utredningen har genomförts genom intervjuer, litteraturstudier, personlig kommunikation och ett publikt seminarium.Resultaten visar att en miljöbedömning av en avfallsplan är en komplex och omfattande uppgift. Bedömningen bör göras utifrån nuläget och beskriva de framtida konsekvenserna av de mål och åtgärder som planen föreskriver. Projektet har genom ett välbesökt seminarium också visat att samhället ännu inte funnit formerna för att arbeta med förebyggande åtgärder. Att på bästa sätt hantera ett uppkommet avfall är en sak, att förhindra dess uppkomst en annan. För produktionsavfall finns det goda exempel, medan det för konsumtionsavfall är betydligt svårare.Beteendevetenskapliga studier inom området visar att det är en utmaning att utforma information på ett sådant sätt att den når alla typer av mottagare och får dessa att agera i enlighet med infor-mationen. Vi människor tänker mer i termer av att återanvända och sortera olika slags material, snarare än att fundera på vad som är förpackning eller ej. Sortering av avfall är något folk i regel förväntar sig ska vara enkelt att utföra och det måste vara bekvämt. Införande av fastighetsnära insamling är ett sätt att underlätta och i de kommuner där det införts har mängderna återvinningsbart material ökat kraftigt samtidigt som mängderna brännbart restavfall minskat markant. Ett ökat insamlingsarbete för kommunen skall vägas mot minskat bilåkande till återvinningsstationer och återvinningscentraler samt minskade transporter till förbränning och därmed associerade utsläpp. Då återvinning generellt är bättre för miljön än förbränning uppstår vinster även i behandlingsledet. Studien visar också att avfall kan transporteras långa sträckor till återvinningscentraler utan att på något sätt hota den miljövinst som görs genom att avfallet materialåtervinns eller energiutvinns.Vid en övergång från kompostering till rötning tillkommer nya bioråvaror och denna studie visar på några av de faktorer man måste ta hänsyn till vid kapacitetsberäkningar. Detta är av yttersta vikt då mängder och gaspotentialer ligger som grund för de investeringskalkyler som upprättas och kan vara avgörande för om en biogasanläggning alls byggs. Men det är inte bara biogas som produceras utan även en biogödsel som bör komma in i kretsloppet. Studien redovisar svar från lantbrukare kring frågor om leverans av gödsel och användning av biogödsel liksom intresset för delägarskap i en framtida anläggning. Studien ger också några svar på frågor kring hur sorteringsinformationen bör förändras.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Ola, et al.
(författare)
-
Svensk avfallshantering : Diskussion kring dagsläget och branschens forskningsbehov : Dokumentation från workshop på Högbo bruk 19 Januari 2005
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stiftelsen Gästrikeregionens Miljö inbjöd i samarbete med Högskolan i Gävle till en eftermiddag och kväll med workshop-diskussioner kring var avfallshanteringen i Sverige står idag och vilka frågor som behöver få en lösning framöver. Workshopen ägde rum onsdag 19 januari 2005 kl. 12-21 på Högbo Bruk i Sandviken.Syftet med workshopen var att sprida kunskap om pågående forskning (frågeställningar, kompetenser och idéer för framtiden) till branschfolk samt att tillsammans lokalisera vilka frågor som engagerar mest och där vi kan göra en gemensam insats. I konkreta termer vill stiftelsen hitta kompletterande forskning till den verksamhet som redan bedrivs vid Högskolan i Gävle och som i enlighet med Stiftelsens och Gästrike Återvinnares önskemål är inriktad på människors och företags attityder, kunskaper och göranden.Dokumentationen följer workshopens program så som det genomfördes. Bilagorna är upplagda enligt följande:Bilaga 1 är en kopia av programmet.Bilaga 2-8 innehåller det underlag som användes vid de olika presentationerna.Bilaga 9 innehåller en förteckning över de personer som deltog på workshopen.Bilaga 10 innehåller det förslag som Leif Magnusson lade fram angående grundandet av Föreningen Avfallsforskning.
|
|
| 5. |
- Hillman, Karl
(författare)
-
Materialåtervinning och klimatnytta : Hur räknar återvinningsaktörer i Sverige?
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den här studien är att sammanställa hur aktörer verksamma i återvinningsbranschen i Sverige tar fram siffror på, och kommunicerar klimatnyttan vid återvinning av olika material, samt att undersöka hur väl de använda metoderna överensstämmer med vetenskapliga studier. Resultaten visar att flera stora aktörer inom branschen kommunicerar klimatnytta på likvärdiga sätt, i syftet att visa på ”den klimatnytta som återvinningen redan idag medför och vilken potential som finns att öka återvinningens bidrag till en minskad klimatpåverkan”. Detta innebär bland annat att aktörerna har för avsikt att vara både tillbakablickande och framåtblickande, samt att företag inte försöker jämföra sig med varandra med utgångspunkt i klimatnytta.Det tillgängliga underlaget och hur det används för beräkningar och kommunikation av klimatnytta visar sig ha flera brister som är signifikativa för miljöbedömningar. I huvudsak handlar dessa om att man kombinerar siffror från studier med olika antaganden vad gäller tidsperspektiv, geografisk täckning och val av växthusgaser, vilket innebär att resultaten inte blir rättvisande för något ändamål, och att man i princip inte kan dra några slutsatser från materialet. Samtidigt finns det gott om studier som rätt hanterade kan komma till användning för de syften de är framtagna för.I rapporten framhålls tre viktiga aspekter att förbättra vid beräkning och kommunikation av klimatnyttan med återvinning, samt vid användning av resultaten. För det första handlar klimatnytta inte bara om koldioxid, och miljönytta handlar inte bara om växthusgaser. Beräkningar av andra typer av utsläpp kan visa på ytterligare fördelar och eventuella nackdelar med återvinning. För det andra bör metodval och antaganden vara kopplade till studiens syfte, samt vara konsekventa, för att ge rättvisande och jämförbara resultat. För det tredje bör resultaten från olika studier endast användas för det syfte de är avsedda för, alternativt bearbetas för att kunna användas i andra sammanhang.Eftersom samtliga aktörer inom återvinningsbranschen i Sverige verkar ha liknande syften med sin kommunikation av klimatnyttan med materialåtervinning, och då tillgängligt dataunderlag inte ger något utrymme för att jämföra företag med varandra identifieras följande möjligheter för det fortsatta arbetet.Först och främst kan man inom branschen stämma av och eventuellt enas om vilka olika syften man vill uppnå med att beräkna klimatnytta.Därefter kan man gå vidare och arbeta tillsammans för att komma tillrätta med de brister som finns i underlaget, samt i hur det används. En möjlighet är att anlita en expert för att välja ut, bearbeta och komplettera det underlag som finns, så att det kan användas för de syften man vill uppnå. Branschen kan sedan försöka komma överens om gemensamma siffror, samt om hur de bör kommuniceras på lämpligt sätt.En framtida möjlighet inom området kan också vara att utveckla gemensamma riktlinjer för hur man ska ta fram och kommunicera företagsspecifika siffror på klimatnytta, i syfte att möjliggöra jämförelser mellan olika företag.
|
|
| 6. |
- Johansson, Anders, et al.
(författare)
-
An analysis of Kautz-Volterra models for modeling block structure nonlinear systems
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kautz-Volterra (KV) models of some nonlinear systems were analyzed. The relationsbetween the true pole of the analyzed systems and the optimal pole of the KV modelswere analyzed. The properties of nonlinear systems depend on the order of thesubsystems, since nonlinear operators do not commute. Wiener (H-N) andHammerstein (N-H) systems were analyzed.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Landin, Per Niklas, 1983-, et al.
(författare)
-
Odd and Odd-Even Memory Polynomial Representations
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- It is shown that the absolute value of a complex-valued function can be expressed as a polynomial in the square of the absolute value of the function. A series expansion is given and related to the Volterra-series. The results find application in explaining and improving the understanding of the “even” order memory polynomial models.
|
|
