| 1. |
- Fernström, Ingela, et al.
(författare)
-
Bildpedagogiska processer på distans under pandemin : Dilemman och utvecklingspotential
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med rapporten är att beskriva hur undervisning och examination i ämnet bildpedagogik påverkats av att genomföras helt på distans under pandemiåren 2020–2021. Rapporten bygger på semistrukturerade intervjuer med samtliga lärare som undervisade i bildpedagogik vid Högskolan i Gävle under pandemiåren. Intervjuerna fokuserade på undervisning, examination och framåtblick. I en tematisk innehållsanalys togs teman fram under dessa rubriker. Resultatet visar att all undervisning och examination i bildpedagogik inte går att genomföra digitalt på distans med bibehållen kvalité. Delar av den digitala undervisningen som generellt fungerar väl är föreläsningar och individuell handledning. I bildpedagogisk undervisning länkas teori och praktik samman. Under pandemin har det praktiska arbetet påverkats negativt och därmed har också kopplingen till teoretiska perspektiv försvagats. Den digitala undervisningen under pandemin har inneburit merarbete för lärare i ämnet då nya eller omformulerade uppgifter och examinationer har behövt tas fram.
|
|
| 2. |
- Liljestrand, Johan
(författare)
-
En fallstudie av lärares upplevelser och erfarenheter av att arbeta med en dator per elev
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I fallstudien undersöks hur lärare för yngre åldrar har erfarit en tioårig satsning med 1 dator per elev, förkortat 1-1. Metoden har varit fokusgruppsintervjuer, där varje individ har uppmanats uttala sig i varje fråga och där det inspelade materialet sedan analyserats med fokus på vad de individuella lärarna sagt under gruppintervjun. Utifrån tematisk analys visar studien på positiva och negativa erfarenheter av olika slag. De olika temana har också mätts utifrån vilket genomslag de har haft. Två slutsatser kunde dras: de positiva och negativa erfarenheterna framträder som fördelar med beledsagande sammanhängande ”kostnader” för dessa. Den andra slutsatsen är att lärarnas röster är viktiga när 1-1-satsningen ska värderas. Utifrån deras erfarenheter framstår 1-1-satsningen som tvetydig i ovanstående betydelse (fördelar med tillhörande kostnader) snarare än i överensstämmelse med kommunens ursprungliga och mer entydiga mål.
|
|
| 3. |
- Macassa, Gloria, et al.
(författare)
-
Social Entrepreneurship, Population Health, and Wellbeing in the Swedish Welfare Context : Opportunities and Challenges
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Social entrepreneurs tend to combine revenue goals with serving social needs, and thus operate within both for-profit and non-profit institutional structures. The double bottom line poses social entrepreneurs the challenge of balancing social value creation with market realities. Social entrepreneurship can have an impact on the sustainable development goals, particularly Goal 3 (health for all people at all ages). In Sweden, social entrepreneurship is still a new conception that needs to be understood as a part of the country’s evolving public welfare system. The aim of the present short report is to assess how social entrepreneurs have promoted health and wellbeing in the Swedish context, and to identify future opportunities and challenges. From the population health perspective, and in the context of sustainable development, we see a research opportunity to analyse social enterprise as an upstream health intervention to improve the social determinants of health and wellbeing.
|
|
| 4. |
- Macassa, Gloria, et al.
(författare)
-
Violence as an object of teaching, research, and prevention practices, at the nexus between public health, social work, criminology, and psychology
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Violence is a growing social and public health problem affecting all societies in low-middle- and high-income settings. However, teaching, research and prevention practices are often approached within single disciplines. Therefore, this perspective paper discusses an approach where violence can be seen as an object of teaching, research, and prevention practices, at the nexus of four disciplines, public health, social work, criminology, and psychology respectively.
|
|
| 5. |
- Morelli, Agneta, et al.
(författare)
-
Mapping Social Enterprises in Gävleborg County, Sweden, 2020 : The Social Enterprises for Sustainable Health Promotion Project (SESHP)
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The survey in brief100% of SEs aim to achieve social inclusion.100% of SEs serve multiple marginalised population groups.92% of social enterprises operate with a social commitment.75% of social enterprises provide employment development opportunities.58% of social enterprises combine social, cultural, and environmental purposes.Social enterprises face liquidity problems and other financial challenges. Social enterprises need competence in business finance and marketing.Social enterprises need sustainable support networks and long-term collaborators.
|
|
| 6. |
- Mörtsell, Sara
(författare)
-
Införanden av en dator per elev : en kunskapsöversikt om 1:1 i skolors vardag
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här översikten sammanställer kunskap om hur skolors vardag har kommit att påverkas av införandet av en digital enhet, exempelvis bärbar dator, per elev (1:1). Frågan om huruvida införanden av en dator per elev höjer kunskapsresultat och måluppfyllelse har ställts av många och översikten tar upp hur det har utvärderats i Sverige och inte funnit sådana effekter. Mot den bakgrunden är det relevant att undersöka de mer oväntade konsekvenserna som inte lyfts fram av genomsnittliga effekter. Kunskapsöversikten ställer därför frågan om vad som kännetecknar skolors vardag med 1:1. Baserat på ett urval av kvalitativa forskningsstudier från Sverige och internationellt lyfter översikten fram fyra dominerande vardagsperspektiv som sina huvudresultat. Perspektiven tar upp förändring över tid, lärarens roll, 1:1-klassrummet och slutligen skolvardagens dynamik. Perspektiven beskriver en stor variation i undervisning och nyanserar bilden av hur 1:1 omsätts i klassrummen. Den belyser också en aktualiserad tvetydighet när det gäller 1:1 som både gynnsam och distraherande. När det gäller lärarrollen påverkas den på ett sätt som leder till frågor om hur lärares profession tas tillvara på hållbara sätt. Avslutningsvis uppmärksammas att 1:1 kan tendera framstå som en allomfattande förbättrare på bekostnad av att få utrymme till att vara en samverkande del i skolors mångfacetterade vardag.
|
|
