Är små svenska sjöar påverkade av fiske? : Exempel från IntegreradKalkningsEffektUppföljning (IKEU) och nationell miljöövervakning

• Föreliggande arbete är ett första försök att utreda fiskets betydelse för utvecklingen av fisksamhällena i de nationella övervakningssjöar som har provfiskats av Sötvattenslaboratoriet varje år sedan 1994, eller i ett fall sedan 1996. Utsända frågeformulär till kontaktpersoner vid sjöarna gav svar från 19 av 27 sjöar, och den erhållna informationen om det totala fisket i sjöarna var för sporadisk eller vag för att användas till kvantitativa beräkningar. Därför inriktades analyserna på de kända fiskuttagen i samband med Sötvattenslaboratoriets provfisken.Fisketryck bör om möjligt relateras till den mängd fisk som finns och produceras i sjön, men de standardiserade provfiskena ger bara relativa värden på biomassa och individtäthet. Därför uppskattades potentiell fiskbiomassa och årsproduktion utifrån publicerade samband mellan tota lfosforkoncentration och fiskbiomassa eller produktion. De erhållna uppskattningarna låg i allmänhet på samma nivåer som i liknande sjöar där motsvarande mätningar har gjorts med oberoende metoder. Variationen i total fosforhalt var för låg för att sjöarna skulle kunna rangordnas med avseende på arealspecifik fiskbiomassa och/eller produktion. De årliga provfiskena beräknades dock ta ut mellan 0.1-15.5%av årsproduktionen, beroende på vilket empiriskt samband som användes för uppskattning av potentiell årsproduktion. I tre av 27 sjöar var det relativa provfisketrycket högre än en tidigare rekommendationpå maximalt 10% per år, men bara med den beräkningsmetod som gav lägst uppskattning av årsproduktion.Utvecklingen i varje sjö under 1994-2002 analyserades via ett antal indikatorer på tillstånd hos fisksamhället och dess populationer av abborre, mört, röding och öring. Totalt noterades 71 signifikanta trender bland 337 testade tidsserier. Det innebär att strukturen hos många av de provfiskade fisksamhällena och populationerna har varierat och förändrats på olika sätt under 1994-2002. Förändringarna var en blandning av vad som kan förväntas vid antingen ökat eller minskat fisketryck, liksom av andra förändringar i miljön. Provfisketrycket beskrevs som arealspecifik ansträngning med de nordiska översiktsnäten, istället för som fiskuttagetsandel av en osäkert uppskattad årsproduktion. Förväntade effekter av för högt fisketryck, t.ex. minskad medelvikt och ökad andel ung fisk, var inte vanligare i de sjöar som provfiskas med högst arealspecifik nätinsats.Utvecklingen av indikatorer på för högt fisketryck försvåras av att det totala fisket i små och medelstora sjöar inte dokumenteras på något kvantitativt sätt. Därför är det svårt att finna såväl referensvärden som påverkansskalor för tillstånd hos utvalda indikatorer. Däremot är det uppenbart att man bör utvärdera en kombination av indikatorer, eftersom en enstaka indikator (ex. medelvikt avsamhällets individer) kan förändras i samma riktning av flera olika orsaker.

• This study is a first attempt to evaluate the effects of fishing on the development of fish communities in small Swedish lakes within national monitoring programmes. The lakes have been test-fished annually for seven to nine years. Questionnaires gave some further information from 19 out of 27 test-fishes lakes, but it could not be used for quantificationof total fishing pressure. The analyses weretherefore focused on known yield by annual testfishing with the Swedish standard method.Fishing pressure should be related to the available amount of fish and its annual production, but standardised test-fishing gives only relative values of biomass and abundance. Potential biomass and production was therefore estimated using published relationships with total phosphorous concentration.The estimates for the test-fished lakes were usually comparable to values from independent measurements in similar lakes. The variation in total phosphorousconcentration was to small for reliable ranking of lakes by area-specific biomass and/or production of fish. The catch by test-fishing was, however, estimated to take 0.1-15.5% of the annual production, depending on which empirical relationship was used for estimating potential production.The test-fishing pressure exceeded a general recommendation of maximum 10% of annual production in only three out of 27 lakes, and only when using the method that gave the lowest estimate of annual production.The development during 1994-2002 was analysed by a number of metrics on status of the fish communities and its populations of perch (Percafluviatilis), roach (Rutilus rutilus), Arctic char (Salvelinusalpinus) and brown trout (Salmo trutta). A total of 71 significant trends were found among 337 time-series. It means that the structure of the fishcommunities and populations has changed in different ways during 1994-2002. The changes were a mixture of what could be expected following either increased or decreased fishing pressure, as well as result of other changes in the environment. Fishingpressure due to test-fishing was expressed as areaspecificeffort, rather than catch as a proportion of an uncertain estimate of annual production. Expected effects of high fishing pressure, such as decreasing mean individual mass or increased proportion of young fish were not more frequent in the lakes with the highest area-specific effort.The development of metrics for measuring effects of fishing is suffering from a demand of documentation of total fishing pressure in small and intermediate sized Swedish lakes. It is therefore hard to find both reference values and scales for impacton the status for the selected metrics. Anyway, there is an obvious need to use a combination of metrics, because single metrics (e.g. mean individual mass) may change in the same direction due to several different causes.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

IKEU

vattendrag

sjö

provfiske

samhälle

övervakning

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)