| 1. |
- Andersson, Frida, et al.
(författare)
-
Brottsutvecklingen i Skåne, en introduktion
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är den första i ett samarbetsprojekt mellan polismyndigheten i Skåne och Malmö Högskola/Hälsa & Samhälle. Projektets övergripande syfte är att fördjupa kunskapen om brottslighet och otrygghet i lokalområden och på så vis effektivisera det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i de sammanhang där polisen är enskild aktör och i samverkan med andra organisationer. Samarbetsprojektet innehåller både forskning, tillämpning av forskning i polisiär verksamhet och föreläsningsserier. Förhoppningsvis ska projektet bidra till att höja kunskapsnivån kring brottspreventiva frågor inom polismyndigheten i Skåne. I forskningspropositionen 2004/05:80 framhålls att en väl utvecklad kriminalvetenskaplig forskning är en förutsättning för en kunskapsbaserad kriminalpolitik. Det framhålls också att det finns ett stort behov av relevant forskningsbaserad kunskap inom rättsväsendets två största myndighetssfärer: polisen och kriminalvården, samt att beställare- och mottagarkompetensen hos myndigheterna måste öka. Vår förhoppning är att detta samarbetsprojekt ska komma att fylla en del av detta kunskapsbehov.
|
|
| 2. |
- Andersson, Frida, et al.
(författare)
-
Processutvärdering av Trygga gatan. Ett projekt för minskad brottslighet och ökad trygghet i nöjeslivsmiljö
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är den fjärde i ett samarbetsprojekt mellan polismyndigheten i Skåne och Malmö Högskola/Hälsa och Samhälle. Projektets övergripande syfte är att fördjupa kunskapen om brottslighet och otrygghet i lokalområden. Med hjälp av den fördjupade kunskapen ska det brottsförebyggande och trygghets¬skapande arbetet effektiviseras, både i de sammanhang där polisen är enskild aktör och i samverkan med andra organisationer. Ett ledord för dagens polisarbete är att det ska vara evidensbaserat. Att arbeta evidensbaserat innebär att tidigare förvärvad kunskap om vad som fungerar bra respektive mindre bra tas tillvara. Viktiga instrument som underlag för detta är uppföljning och utvärdering. I föreliggande rapport presenteras en processutvärdering av projektet Trygga gatan, ett projekt som bedrevs i polisområde Malmö mellan den 27 april och 30 september 2007. I rapporten presenteras en målanalys, en mål/medelanalys samt en genomförandeanalys. Genomgående i rapporten presenterar författarna rekommendationer inför kommande projekt av den här karaktären. Utvärderingsrapporten riktar sig i första hand till verksamma inom Polismyndigheten med förhoppningen att kunna användas som kunskapsunderlag vid utformandet av nya projekt.
|
|
| 3. |
- Andersson, Frida, et al.
(författare)
-
Våldsbrottsligheten - ökande, minskande eller konstant? Ett diskussionsunderlag
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Kan man lita på att brottsstatistiken ger en korrekt bild av den faktiska brottsligheten?” Denna fråga är mycket omdiskuterad och svaret är allt annat än enkelt. Det råder dock konsensus kring att tillförlitligheten varierar beroende på vilken brottstyp som studeras, samt att man måste använda sig av kompletterande källor för att få en mer korrekt bild av verkligheten. Vid bland annat Polismyndigheten i Skåne har sedan ett antal år tillbaka Trygghetsmätningen varit en sådan kompletterande källa. Avseende våldsbrottslighetens utveckling i Skåne uppstod i början av året ett dilemma då den officiella statistiken visade en uppgång, medan resultaten från polisens årliga trygghetsmätning istället visade en konstant nivå av utsatthet för brott. Frågan blir då vilken källa man skall lita på (och i vilken utsträckning)? Med anledning av detta har föreliggande underlag arbetats fram. Resonemanget som följer baseras på tidigare forskning och debatt inom området, och syftar till att ge en lägesbeskrivning av den kunskap som finns idag. Underlaget har tidigare under året diskuterats i olika forum inom polismyndigheten, och ska genom denna tryckta version kunna användas även vid polisens fortsatta interna diskussioner, samt som stöd vid kontakt med media.
|
|
| 4. |
- Andersson, Oscar
(författare)
-
Hållplats 8. En social intervention för unga kriminella i stadsdelen Rosengård, Malmö stad
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Oscar Andersson redogör i denna rapport om öppenvårdsprogrammet Hållplats 8 på ett ingående sätt hur individ- och familjeomsorgen i stadsdelen Rosengård försöker förebygga och motverka att ungdomsbrottsligheten blir etablerad i stadsdelen. Det är dock ännu allt för tidigt att dra några långtgående slutsatser om hur väl öppenvårdsprogrammet har lyckats med denna grannlaga uppgift sedan starten i januari 2005. Samtidigt finns det tendenser som tyder på att ungdomar som har varit inskrivna vid Hållplats 8 har påbörjat en livsstilsförändring. Från att tidigare ha varit ungdomar som enbart varit upptagna med att umgås med sina kriminella kamrater börjar de successivt efter inskrivningen att allt mer tänka på hur deras normbrytande beteende påverkar deras familj och framtidsutsikter. Oscar Andersson lyfter även fram frågor som går bortom interventionens omedelbara inverkan på ungdomarnas kriminella beteende och tänkande. Han pekar bl.a. på betydelsen av att placera in socialtjänstens insatser i ett övergripande socialpolitiskt sammanhang, där grundläggande välfärdsfrågor om fritid, skola, sysselsättning och trångboddhet diskuteras. Centrala teman i rapporten är interventioner för kriminella barn och ungdomar, förhållandet mellan sluten- och öppenvård, socialt nätverksarbete, evidensbaserad praktik, manualbaserade metoder, verksamhetsutveckling och inte minst ungdomarnas egna berättelser.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Carlsson, Anna
(författare)
-
Olycksfallsrisker i barnets hemmiljö : fokus på skållskador
- 2005
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna licentiatavhandling syftar till att beskriva barns (0-6 år) utsatthet för olycksfallsrisker i hemmiljön genom att fokusera på omfattningen av bränn- och skållskador, föräldrars uppfattningar om påverkande faktorer till olyckshändelser samt föräldrars uppgifter om egen följsamhet till olycksförebyggande råd och anvisningar. I barnhälsovården (BHV) ges råd och anvisningar kring olika åtgärder lämpliga i förhållande till barns utveckling. Dessa råd ges kontinuerligt och under barnens 6 första år. Innehållet i råden är reglerat i det basprogram som föräldrar till alla barn i Sverige erbjuds fram till skolstart. Få studier beskriver i vilken utsträckning föräldrar följer dessa råd och vilka faktorer som påverkar dels föräldrarnas följsamhet till råden dels faktorer som påverkar risken för barnolycksfall. I denna licentiatavhandling är exemplet skållskador (ΙΙ, ΙΙΙ) beskrivet som ett av flera möjliga olycksfall i hemmiljö som barn drabbas av.
|
|
| 9. |
- Eiman Johansson, Maria
(författare)
-
Sjuksköterskors kliniska beslutsfattande med fokus på perifera venkatetrar (PVK)
- 2007
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att kunna ge vård av säker och god kvalitet krävs att sjuksköterskor har kunskap inom många områden, eftersom de har ansvar för såväl bedömning, planering och genomförande, som utvärdering och dokumentation av omvårdnadsarbetet. Ett av flera ansvarsområden för sjuksköterskor i deras dagliga arbete är beslutsfattande om insättning och skötsel av perifera venkatetrar (PVK). En PVK är en tunn plastkateter som sätts in i ett blodkärl via en kanyl. PVK används vid intravenös behandling med till exempel antibiotika och andra läkemedel, blodkomponenter eller näringslösningar. En stor andel av alla patienter inom hälsooch sjukvård kommer någon gång i kontakt med en PVK och riskerar då också att utsättas för komplikationer. En vanlig komplikation i samband med PVK är tromboflebit. Tromboflebit förekommer i olika svårighetsgrader och innebär att inflammation har uppstått i blodkärlet i kombination med samtidig blodpropp. Symtom som kan uppstå är rodnad, svullnad, smärta, hårdhet i kärlet och varig infektion. Det finns kliniska riktlinjer om PVK framtagna både på nationell och på lokal nivå som fungerar som ett stöd i beslutsfattandet. Tidigare forskning har visat att kliniskt verksamma ibland inte följer riktlinjer. Anledningar till att inte riktlinjer följs kan till exempel vara att de kliniskt verksamma inte håller med om det som rekommenderas, inte känner till rekommendationerna, inte har tid eller möjlighet att påverka de beslut som fattas eller att det finns individuella faktorer att ta hänsyn till för den enskilda patienten. 52 Frågan kan ställas om sjuksköterskor använder sig av kliniska riktlinjer i sitt dagliga arbete eller om det är andra faktorer och aspekter som har betydelse och påverkar beslutsfattandet. Denna licentiatavhandling syftade till att beskriva sjuksköterskors kliniska beslutsfattande genom att fokusera på deras följsamhet till riktlinjer och beslutsresonemang om PVK. Två studier har genomförts inom ramen för denna licentiatavhandling. Studie I undersökte i vilken utsträckning sjuksköterskor följer nationella och lokala riktlinjer om PVK. PVKns placering och storlek, tiden som PVKn varit placerad i blodkärlet, dokumentation vid PVKns förband samt om det fanns tecken på tromboflebit vid PVKn var variabler som undersöktes i relation till de rekommendationer som fanns. Utifrån två protokoll samlades strukturerad data in och analyserades. Totalt 343 PVK ingick i analysen. I studie II undersöktes de tecken och påverkande faktorer som har betydelse när sjuksköterskor fattar beslut om skötsel av PVK. I studien observerades 43 sjuksköterskor i sitt dagliga arbete. Sjuksköterskorna intervjuades också dels om PVK-besluten som de fattade under observationerna, dels om deras beslutsfattande om PVK-skötsel i allmänhet. Studie I visade att sjuksköterskor delvis följer riktlinjer. Det fanns skillnader mellan de vårdavdelningar som hade nationella riktlinjer och de som hade lokala riktlinjer, i hur de olika avdelningarna valde placering, storlek och dokumenterade vid PVKns förband. PVKn hade suttit längre tid än rekommenderat i varierande utsträckning. Andelen tromboflebiter var låg (7.0%) och tromboflebiterna var milda. Det tyder på att sjuksköterskor är noga med att ta bort PVK vid tecken på komplikationer. Studie II visade att sjuksköterskor i sitt kliniska resonemang om PVK-skötsel tar hänsyn till den individuella patientsituationen, sjuksköterskans arbetssituation och erfarenhet av PVK-skötsel. Det framkom även att sjuksköterskor balanserar mellan att undvika eller minimera obehag och smärta för patienten och samtidigt förebygga komplikationer från PVKn. Resultaten från denna licentiatavhandling kan få betydelse för undervisning av sjuksköterskestudenter och även när kliniska riktlinjer ska införas på vårdavdelningar.
|
|
| 10. |
- Eriksson-Sjöö, Tina, et al.
(författare)
-
Stress, sömn och livskvalitet : en studie bland flyktingar i SFI-utbildning, lärare och handläggare i Fosie stadsdel, Malmö
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Studien består av två delar, en förstudie (innevarande rapport) samt en interventionsstudie som startade efter sommaruppehållet 2009. Förstudien genomfördes med deltagare huvudsakligen från Fosie stadsdel i Malmö under hösten 2008. Syftet med förstudien är att insamla data till den fortsatta studien. Studiens övergripande syfte är att kartlägga stressfaktorer som nyanlända upplever efter ankomsten (postmigrationsstressfaktorer) och hälsorelaterad livskvalitet bland en kohort nyanlända flyktingar som deltar i SFI (Svenska för invandrare) i Malmö, för att söka förstå sambandet mellan stressfaktorer i eftermigrationsskedet och framgång i SFIutbildningen. Studien som beskrivs i denna rapport består av fyra delar: observationer i SFI-klasser hos fyra utbildningsanordnare, deltagarenkät till nyanlända flyktingar, enkät till SFI-lärare, samt en fokusgruppsintervju med handläggare på Fosie AIC (Arbets- & Integrationscenter). Studien visar att många av de nyanlända flyktingarna som studerar SFI har utbrändhetssymtom, vilket torde vara ett handikapp när det gäller deras inlärningsförmåga, men som också försvårar möjligheterna till integration på arbetsmarknad och i samhället i övrigt. Det finns också ett gap mellan deras behov som nyanlända flyktingar och hur verkligheten ser ut. Samstämmighet råder mellan de tre gruppernas uppfattningar (flyktingar, SFI-lärare och handläggare) om flyktingarnas påfrestande sociala tillvaro med konstant stress och upplevd ohälsa. Vad gäller SFIstudierna uppfattade såväl SFI-deltagarna som lärarna sina möjligheter att påverka sin arbetsmiljö som låg. Resultaten av studien har betydelse för framtida introduktionsoch utbildningsplanering då det finns en diskrepans mellan SFIdeltagares upplevda stress och ohälsa och möjligheten att få betyg i svenska för invandrare. Det är viktigt att de hinder som finns för nykomna flyktingar att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden tas på allvar, för att den politik med fokus på ”arbetslinjen” som nuvarande regering för skall bli slagkraftig. En strävan bör därmed vara att tidigt identifiera sårbara individer, samt erbjuda anpassat stöd och utbildning, för att möjliggöra att fler uppnår godkänt resultat på SFI-utbildningen.
|
|
