| 1. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Jämförelser mellan provorter : en studie av körprov för behörighet B
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Man kan köra upp på fler än 130 orter i Sverige, alla med olika trafikmiljöer, förarprövare och provtagare. Provtagarnas ålder och anmälningssätt skiljer sig åt på olika orter. På några orter genomförs få prov, på andra många. En del förarprövare genomför väldigt få prov, andra väldigt många. Vissa orter saknar vissa inslag i trafikmiljön, som exempelvis motorväg, järnvägskorsning eller cirkulationsplats. Trafikintensiteten på orterna skiljer sig åt. Kort sagt, det finns väldigt många aspekter som kan variera mellan enskilda prov. I rapporten presenteras olika sätt att åskådliggöra hur dessa skillnader mellan orter ser ut och några sätt att kategorisera orter.Får detta konsekvenser för resultatet? Det är svårt att utreda eftersom flera variabler sannolikt samverkar och det är svårt att särskilja dem från varandra, och eftersom data ser ut som det gör. Dels är utfallet binärt – godkänt/underkänt – vilket begränsar vilka analyser som kan göras. Dels är det många kategorier inom variablerna ort och förarprövare. För att minska antalet kategorier kan man slå ihop dem till färre och större kategorier. Frågan är i så fall utifrån vilka kriterier och till hur många kategorier. Av analyser framgår att provinnehållet skiljer sig åt mellan prov, såväl inom som mellan orter. Det är dock oklart om man mäter samma eller olika kvaliteter på olika orter, men det är nog inte så enkelt att säga att det är "lättare" att ta körkort på vissa orter än andra baserat på enkla jämförelser av godkännandegrad. Provtagarnas ålder och anmälningssätt, aspekter som vi vet påverkar godkännandegraden, skiljer sig också åt mellan orter.
|
|
| 2. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Samma prov - andra provtagare : en studie av förändringar i körprovsresultat och provtagargruppens sammansättning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this study is to describe the trend regarding the pass rate for the driving test and examine to what degree changes of the pass rate can be linked to changes in the composition of the group of test-takers. Previously there have been no trend studies exploring changes with regard to the language of the theory test, i.e. whether the test-takers take the test in Swedish or another language so special attention will be given to this aspect.The composition of the group of test-takers has changed quite a lot over the last 20 years. Test-takers can either register for the test via a driving school or on their own. The percentage of tests registered via a driving school has decreased, and in later years the number of driving tests not registered via a driving school following theory tests in other languages than Swedish has increased. The pass rate among the tests that were not registered via a driving school has decreased more than for those registered via a driving school. If the results are weighted to reflect the distribution of groups as it was in 1998 or 2010 one may conclude that if the total group of test-takers had had the same composition in later years the pass rate would probably not have decreased as much.If theory tests are categorised according to whether they were carried out in Swedish or another language (translated or interpreted) results show that the percentage of tests in other languages has increased significantly since 2013. The percentage of driving tests following theory tests in other languages has also increased. Most of the driving tests after theory tests in other languages are carried out by test-takers who are 25 years or older and who have not registered for the test via a driving school. Such tests are also failed to a greater degree.Many more tests are administered today than 10 or 20 years ago. The number of test-takers increased by 87 per cent between 1998 and 2016 while the number of tests increased by 137 per cent. A contributing factor is the change in 2008 that all were allowed to take the driving test regardless of result on the theory test (previously only those who passed could). If results on the driving test are divided by result on the preceding theory test (pass/fail) it turns out that the pass rate has decreased at roughly the same rate since 2012 for both those who failed and those who passed the theory test. However, a larger proportion of those who have passed the theory test also pass the driving test.The changes in conditions for taking the driving test does not constitute the whole explanation. If comparing the number of driving tests in 2010 (when all were part of the new system) and 2016 the increase is 22 and 33 per cent respectively.When performing analyses based on test-takers rather than tests it is also clear that the number of test-takers who are 25 or older and not registered via a driving school is increasing. At least from 2013 this increase is almost entirely due to test-takers who have taken the theory test in other languages than Swedish. In 1998 24 per cent of the test-takers only took tests for which they had not registered via a driving school. In 2010 that percentage was 42 per cent an in 2016 53 per cent. Students who do not register for the test via a driving school also carry out more tests on average within the year than those who do.Test-takers who carry out many driving tests have, to a greater extent than others, had the examiner intervene (e.g. by braking) during their first test attempt, which perhaps is a consequence of not being properly prepared.To summarize: the trend with decreasing pass rate, an increasing proportion of older test-takers and of tests not registered via a driving school that has been visible over the last 20 years or so seems to be continuing. When looking at trends in a shorter perspective, the most notable change is the increase in theory tests that are taken in languages other than Swedish. These tests are, to a great extent, taken by older test-takers, not registered via a driving school, factors that are associated with a lower pass rate. Findings may inform policy makers and other stake-holders when it comes to understanding changes in the composition of test-takers and how possible efforts to increase pass rates could be targeted.
|
|
| 3. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Trender 1998-2015 avseende förändringen av andelen godkända på körprov för körprovsbehörighet B
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Data har samlats i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat sedan 1998. I en tidigare rapport diskuterades faktorer som kan påverka resultatet i termer av förändringar i provtagargruppens sammansättning. Denna rapport redovisar utvecklingen under senare år och beskriver dessutom sammansättningen utifrån såväl personer som prov.Flera av resultaten presenteras utifrån sexton delgrupper. Indelningsgrunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda provtagarna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda prov ökat.I och med att sammanhållet prov infördes 2008 fick även de som underkänts på kunskapsprovet genomföra körprov, vilket tidigare inte varit fallet. En sådan omställning får även konsekvenser för godkännandegraden som blev lite högre för de prov som föregåtts av godkända kunskapsprov och lite lägre för samtliga prov.Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.Data har samlats i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat sedan 1998. I en tidigare rapport diskuterades faktorer som kan påverka resultatet i termer av förändringar i provtagargruppens sammansättning. Denna rapport redovisar utvecklingen under senare år och beskriver dessutom sammansättningen utifrån såväl personer som prov.Flera av resultaten presenteras utifrån sexton delgrupper. Indelningsgrunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda provtagarna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda prov ökat.I och med att sammanhållet prov infördes 2008 fick även de som underkänts på kunskapsprovet genomföra körprov, vilket tidigare inte varit fallet. En sådan omställning får även konsekvenser för godkännandegraden som blev lite högre för de prov som föregåtts av godkända kunskapsprov och lite lägre för samtliga prov.Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lyrén, Per-Erik
(författare)
-
Högskoleprovet våren och hösten 2016 : provdeltagargruppens sammansättning och resultat
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT) has been used as an instrument for selections to higher education. The aim of this report is to describe the groups of test-takers in the spring and autumn 2016 regarding composition and test scores. Results are presented for test-takers of different gender, age and background education. Further, a description is given of the norming and equating procedure and the outcome of the standardization. Also, repeated test-taking is examined and discussed.
|
|
| 6. |
- Lyrén, Per-Erik, et al.
(författare)
-
Högskoleprovet våren och hösten 2018 : provtagargruppens sammansättning och resultat
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT) has beenused as an instrument for selection to higher education. The aim of this reportis to describe the groups of test-takers in the spring and autumn 2018regarding composition and test scores. Results are presented for test-takersof different gender, age and background education. Further, a description isgiven of the norming and equating procedure and the outcome of thestandardization. Also, repeated test-taking is examined and discussed.
|
|
