| 1. |
- Karlsson, Tobias
(författare)
-
Pushed into Unemployment, Pulled into Retirement: Facing Old Age in Gothenburg, 1923-1943
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Along with rapid growth and improved standards of living, the first decades of the twentieth century saw the introduction of new technology and new ways to organize production. There are contrasting views on what impact these developments, often summarized as the Second Industrial Revolution, had on the situation of old men in the labour market. Some contemporary observers and modern-day historians have described how old men were crowded out of the labour force and pushed into an ‘industrial scrap heap’. Other researchers have maintained a more optimistic view on the opportunities of old men and argued that labour force withdrawal often was made possible by rising real earnings and savings. Since most of the research in the field has been based on cross-sectional data, the debate has relied on anecdotes, indirect evidence and assumptions.This paper uses data from a longitudinal panel of men living in the city of Gothenburg during the period 1923-1943. In contrast to most previous studies, this one takes up actual transitions into retirement and how such transitions were associated with access to resources. The main result is that a lack of resources was associated with a higher risk of retirement. This association appears even clearer when the sample is restricted to workingclass men and to the latter half of the period of investigation, when unemployment was lower and pension benefits higher. Thus, it would appear that transitions into retirement were most frequent when push and pull mechanisms were combined.
|
|
| 2. |
- Karlsson, Tobias, et al.
(författare)
-
The Gothenburg Population Panel 1915-1943: GOPP Version 6.0
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper presents the Gothenburg Population Panel (GOPP), a random sample of individuals who were living in Gothenburg at some point in time during the period 1915-1943. The individuals in the GOPP were searched for every fourth year in the registers of local tax authorities. The hit rate was high; 95 percent of the individuals and 87 percent of the possible observations in the initial master sample were found. The database contains 12,500 observations of 3,767 unique individuals 16 years old or more, who are broadly representative of Gothenburg’s adult population in the period of investigation. The sample is augmented with spouses and information on children (birth year and incomes). The paper documents how the database was constructed, describes its historical context, compares it with official statistics, presents some basic sample characteristics and discusses the issue of panel attrition.
|
|
| 3. |
- Theodoridis, Dimitrios, 1987
(författare)
-
The ecological footprint of early-modern commodities: Coefficients of land use per unit of product
- 2017
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Land availability and overseas trade have been central topics in economic history. The current paper contributes to this literature by setting the empirical foundations necessary for the calculation of the direct ecological footprints of more than eighty traded commodities throughout the 19th and early 20th century. The main focus is placed upon products which were heavily traded by and within the British Empire during this period. Various secondary sources have been reviewed and are critically discussed while the methodological steps that have been followed for the calculation of an acreage conversion factor for each product are analyzed in detail. The data presented here can be useful for researchers examining the importance of ghost acreages and ecological footprint historically but also the role of natural resources and land use in a long term perspective.
|
|
| 4. |
- Öberg, Stefan, 1978
(författare)
-
An introduction to using twin births as instrumental variables for sibship size
- 2017
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Some families who experience a twin birth get one more child than they had intended and planned for. This is the reason why twin births are used to create instrumental variables (IVs) for the number of children in a family. In this chapter I introduce IV techniques in general and the use of twin births for IVs in particular. IVs based on parity-specific twin births can indeed, under certain circumstances, be valid and reliable. In this chapter I discuss what these circumstances are. I rely heavily on the work by Joshua Angrist and coauthors. In contrast to them I argue that it is important to recognize that IVs based on parity-specific twin births have “heterogenous treatment effects”, meaning that it is only for some families that the twin birth leads to an unintended and unplanned birth. Recognizing this highlights a few assumptions that are not always thoroughly acknowledged in previous research. We, for example, need to make assumptions about the possibility of unintended single births and the families experiencing these. It is also the case that including families that have not yet reached (or surpassed) their desired number of children when using IVs based on parity-specific twin births will lead to estimates that are biased towards zero. Most importantly we need to reduce the claims of estimating generalizable, causal effects when using twin birth instrumental variables.
|
|
| 5. |
- Öberg, Stefan, 1978
(författare)
-
Instrumental variables based on twin births are by definition not valid
- 2018
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Instrumental variables based on twin births are a well-known and widespread method to find exogenous variation in the number of children when studying the effect on siblings or parents. This paper argues that there are serious problems with all versions of these instruments. Many of these problems have arisen because insufficient care has been given to defining the estimated causal effect. This paper discusses this definition and then applies the potential outcomes framework to reveal that instrumental variables based on twin birth violate the exclusion restriction, the independence assumption and one part of the stable unit treatment value assumption. These violations as well as the characteristics of the populations studied have contributed to hiding any true effect of the number of children. It is time to stop using these instrumental variables and to return to these important questions using other methods.
|
|
| 6. |
- Belleza, Elin, et al.
(författare)
-
Svenska textilflöden : Textilflöden från välgörenhet och utvalda verksamheter
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta projekt undersöktes flöden av andrahandstextil som samlades in via välgörenhetsorganisationer i Sverige och textilavfall som uppkom i utvalda verksamheter, under 2016. Siffrorna för insamlad andrahandstextil via välgörenheter uppdaterades, och visade att insamlingen av textil har ökat till 3,8 kilo per person år 2016, jämfört med 3,0 kilo per person år 2008. Även mängden återanvänd textil i Sverige uppdaterades, och visade på en ökning mot 2011 och 2013. Andelen återanvänd textil per person och år har dock inte ökat utan ligger på 0,8 kilo per person, jämfört med 0,8 kilo år 2011 och 0,9 kilo år 2013. Detta beror på att befolkningen i Sverige ökat. Även export och återanvändning utomlands ökade jämfört med tidigare år.Flera av de mer textilintensiva branscherna, som vård och hotellverksamheter, använder huvudsakligen tvätterier och har därför lite eget textilavfall. Tvätterierna exkluderat så har många verksamheter inte någon aktiv uppföljning av sitt textilavfall. SMED har endast kunnat göra mycket grova uppskattningar av storleksordningar på textilavfallet, men estimerar att det rör sig om 10-tals till 100-tals ton textilavfall årligen i varje bransch, medan tvätteribranschens textilavfall rör sig i storleksordningen 1000-tals ton årligen.
|
|
| 7. |
- Alm, Love
(författare)
-
Cluster investigations of the extent and altitude distribution of the auroral density cavity
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The auroral density cavity constitutes the boundary between the cold, dense ionospheric plasma and the hot, tenuous plasma sheet plasma. The auroral density cavity is characterized by low electron density and particle populations modified by parallel electric fields. Inside the cavity the electron densities can be as much as a factor 100-1000 lower than same altitude outside the cavity.The Cluster mission's wide range of instruments, long lifetime and ability to make multi-spacecraft observations has been very successful. Over its 15 year lifespan, the Cluster satellites have gathered data on auroral density cavities over a large altitude range and throughout an entire solar cycle, providing a vast data material.The extent of the density cavity and acceleration region is large compared to the typical altitude coverage of a satellite crossing the cavity. This makes it difficult to produce a comprehensive altitude/density profile from a single crossing. In order to facilitate comparisons between data from different events, we introduce a new reference frame, pseudo altitude. Pseudo altitude describes the satellites' position relative to the acceleration region, as opposed to relative to the Earth. This pseudo altitude is constructed by dividing the parallel potential drop below the satellite with the total parallel potential drop. A pseudo altitude of 0 corresponds to the bottom of the acceleration region and a pseudo altitude of 1 to the top of the acceleration region. As expected, the pseudo altitude increases with altitude. The electron density exhibits an anti-correlation with the pseudo altitude, the density becomes lower close to the upper edge of the acceleration region. The upper edge of the acceleration region is located between a geocentric altitude of 4.375 and 5.625 RE. Above the upper edge of the acceleration region, the electron density continues to decrease for the entire range of the study, 3.0-6.5 RE. This is much further than the geocentric altitude range of 2-3 RE which is suggested by previous models. We can conclude that the auroral density cavity is not confined by the auroral acceleration region, as suggested by previous models, and may extend all the way to the plasma sheet.
|
|
| 8. |
- Gerell, Manne
(författare)
-
Neighborhoods without community : collective efficacy and crime in Malmö, Sweden
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Brottslighet i utsatta bostadsområden har de senaste åren fått stort utrymme i samhällsdebatten. Polisen har börjat sammanställa nationella listor över de bostadsområden i Sverige som anses präglas av kriminella nätverk, samtidigt har media rapporterat att vissa brott, främst skjutningar och bilbränder, är betydligt vanligare i dessa områden än i andra delar av samhället. Denna avhandling undersöker utsatta bostadsområden och brottslighet i Malmö och bidrar på så vis till att öka kunskapen om brottslighet i denna typ av områden. Mina studier visar att det finns en stark koppling mellan ett bostadsområdes kollektiva förmåga, kombinationen av tillit och samarbete för att lösa problem, och mängden gatuvåld, men inte någon sådan koppling till anlagda bränder på bostadsområdesnivå. Studierna visar även att såväl anlagda bränder som kollektiv förmåga förstås bäst på mycket mindre geografiska analysenheter än bostadsområden. Avhandlingen berör två grundläggande frågeställningar, som båda är av relevans för hur vi kan förstå utsatta bostadsområden. Den första frågan handlar om hur bostadsområden ska definieras, och hur stora områden det är meningsfullt att prata om som sammanhängande enheter. I polisens sammanställning av utsatta områden räknas till exempel Rinkeby-Tensta i Stockholm med 34 903 invånare som ett sådant, men också Seved i Malmö som är en del av bostadsområdet Södra Sofielund med 5 570 invånare. Den andra frågan handlar om huruvida kopplingen mellan brottslighet och fattigdom, segregation kan förklaras av skillnader i de boendes kollektiva förmåga att hantera problem. Kollektiv förmåga definieras som kombinationen av tillit och gemensamma förväntningar om att agera för det allmännas bästa i ett bostadsområde, och kan ses som en form av socialt kapital som är särskilt viktig i relation till brott, oordning och otrygghet. I avhandlingen studeras huruvida kollektiv förmåga kan förklara varför det är mer gatuvåld och anlagda bränder i vissa bostadsområden i Malmö. Avseende gatuvåld identifieras mycket riktigt en sådan koppling. Utsatta områden som bland annat präglas av ekonomisk och social utsatthet samt etnisk heterogenitet och stor omflyttning har mer gatuvåld än andra platser, men om hänsyn tas till att dessa områden också har också en lägre kollektiv förmåga spelar inte längre nivån av utsatthet, etnisk heterogenitet eller omflyttning någon roll. Förståelsen för gatuvåld förbättras dessutom när hänsyn tas till variabler baserade på rutinaktivitetsteorin, som bland annat säger att var brott begås till stor del kan förstås utifrån var motiverade gärningspersoner och potentiella offer möts. Centrala platser i staden kommer att ha mer brott just på grund av mängden folk, alldeles oavsett nivå av utsatthet eller mängden invånare i bostadsområdet. För att mäta det inkluderas variabler över hur många personer som kliver på lokalbussen i närheten av bostadsområdet under ett år samt mängden barer och nattklubbar, och detta bidrar i analysen till en bättre förståelse för varför vissa bostadsområden har mer gatuvåld än andra. Gatuvåld i Malmö kan till stor del förstås som två delvis separata processer, det är mycket gatuvåld i centrum, kopplat till nattliv och stora mängder folk i rörelse, och det är relativt mycket gatuvåld i utsatta bostadsområden med låg kollektiv förmåga. Huruvida den bristande kollektiva förmågan faktiskt är en kausal orsak till gatuvåldet kan denna studie ej säga, men sambandet håller även när hänsyn tas till mängden gatuvåld under tidigare år. När det gäller anlagda bränder finns inte något signifikant samband med områdets nivå av kollektiv förmåga. Områden med mycket bränder tenderar att ha en låg kollektiv förmåga, men sambandet försvinner när hänsyn tas till ett områdes fattigdom och liknande. I teorin om kollektiv förmåga behandlas social och ekonomisk utsatthet samt etnisk heterogenitet som två viktiga variabler, men i Malmös fall visar det sig att dessa samvarierar så mycket att det inte går att separera dem. Områden där de boende kommer från många olika delar av världen är också områden där bland annat arbetslösheten och trångboddheten är hög. Dessa områden har också många anlagda bränder, inklusive bilbränder, men det förklaras inte av kollektiv förmåga på bostadsområdesnivå, utan av andra, okända, mekanismer. Avhandlingens andra huvudfrågeställning fokuserar på hur ett bostadsområde ska definieras. Det görs i två separata studier, en som berör hur stora områden som är lämpliga för att förstå den kollektiva förmågan, och en avseende hur områden bör definieras för att förstå anlagda bränder och kollektiv förmåga. När det gäller sammanhållning och gemensamt agerande för att hantera problem, kollektiv förmåga, noteras att boende som intervjuas i fyra bostadsområden framför allt har förväntningar kring detta på sin gård eller i sitt kvarter, inte i det betydligt större bostadsområdet. Detta bekräftas också av en statistisk analys av en boendeenkät i dessa fyra bostadsområden. Kollektiv förmåga verkar primärt ta plats på ganska små geografiska analysenheter med 1000 invånare eller mindre, snarare än de relativt stora bostadsområden som ofta är utgångspunkt för såväl akademiska studier som samhälleliga förebyggande insatser. Ett liknande fenomen noteras när det gäller anlagda bränder. Dessa förstås bäst genom att studera vad som finns på den specifika plats där det brinner, och bostadsområdets inflytande är som störst om vi utgår från mycket små bostadsområden. Såväl kollektiv förmåga som anlagda bränder förstås bäst utifrån små geografiska enheter.Det kan inte uteslutas att det på en sådan lägre nivå också finns en koppling mellan förekomst av anlagda bränder och nivån av kollektiv förmåga även om en sådan koppling alltså ej finns på bostadsområdesnivå. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att vi bör fokusera på små geografiska enheter för att förstå brott, och att vi kanske då snarast bör prata om utsatta gator eller kvarter snarare än bostadsområden. När det gäller större geografiska enheter går det att förstå våldsbrott utifrån förekomsten av tillit och kollektiv förmåga i ett bostadsområde. Avhandlingens titel, ”Neighborhoods without community”, som översatt till svenska blir ”Bostadsområde utan gemenskap”, syftar på fyndet att bostadsområden inte består av ett socialt sammanhang, utan snarare av många mindre, och att den kollektiva förmågan i vissa områden är låg. Även om dessa områden också ofta präglas av stolthet och ett levande civilsamhälle dominerar problemen, att vända utvecklingen i dessa områden framstår som en av de viktigaste uppgifterna inom det kriminalpolitiska fältet i Sverige idag. Genom att fokusera på gatan, gården eller kvarteret snarare än stora bostadsområden och stärka de boendes kollektiva förmåga finns möjlighet att vända utvecklingen. I framtida forskning är det av vikt att gå vidare med mer detaljerade studier av brottsligheten, men även att undersöka om vi kan stärka den kollektiva förmågan, och om detta resulterar i minskad brottslighet.
|
|
