| 1. |
- Herrman, Margaretha, 1950-
(författare)
-
Att förstå och förklara smärta : sammanställning av en enkätundersökning där ungdomar från Lettland och Sverige medverkar
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien bygger på enkätsvar i fyra olika skolklasser på högstadiet, två skolklasser i Lettland och två i Sverige. I de två lettiska skolklasserna finns en klass med elever med lettiska föräldrar och en skolklass där elevernas föräldrar är ryssar. De två svenska skolklasserna utgörs av en grupp elever med huvudsakligen svenska föräldrar (den svenska gruppen) och en skolklass med företrädesvis elever där föräldrarna har annan bakgrund än den svenska (invandrargruppen). Eleverna i de fyra skolklasserna har besvarat ett antal frågor som berör deras hälsa och ohälsa. I denna delstudie presenteras resultat från frågor som berör smärta och smärtupplevelser. Studien innefattar fyra delar där det inledande avsnittet ger en teoretisk ram till smärta utifrån biologiska och kulturella aspekter. Denna del efterföljs av presentation av empiriska resultat från två frågeställningar där ungdomarna tillfrågats om hur de agerade då de fick smärta och om vad som var viktigast i en smärtsituation – om smärtan gick över snabbt, om de var rädda för att smärtan skulle komma igen eller om de ville veta varför smärtan uppkom. I nästa del av rapporten följer en redovisning av ett fenomenologiskt betraktelsesätt på kropp och kroppsuppfattning, vilken ligger till grund för en mera omfattande diskussion om smärta som en individuell livserfarenhet. Denna del är en teoretisk genomgång. I den andra empiriska delen presenteras resultat från den berättelse ungdomarna skrivit ned om ett tillfälle då de kände smärta, hur smärtan upplevdes och hur/varför den gick över. Resultatet i studien visar att det finns stora likheter i hur ungdomar med olika bakgrunder beskriver smärta och smärtupplevelser. De skillnader som ändå framträder kan härledas till de två ländernas skilda förutsättningar när det gäller hälso- och sjukvård, könsrollsmönster och olika traditioner när det gäller egenvård.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Lena, 1947-
(författare)
-
Hälsofrämjande strategier i skola vård och omsorg : delrapport III i forskningsprojektet Långtidsfrisk eller långtidssjukskriven
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Under perioden 1997-2004 har det skett en dramatisk ökning av sjukfrånvaro och långtidssjukskrivning. Särskilt hög har ökningen varit bland kvinnor som arbetar i skola, vård och omsorg. Under samma period har det skett stora förändringar inom den offentliga sektorn. Samtidigt har också intresset för hälsofrämjande arbete på arbetsplatser ökat och utvecklats. Syfte: Att belysa långtidssjukskrivnas och långtidsfriskas utsagor om arbete, ohälsa och friskvård i relation till några strategier för hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Design och resultat: Undersökningen genomfördes genom enkäter till 163 långtidssjukskrivna och 118 långtidsfriska samt intervjuer med 13 långtidssjukskrivna och sex långtidsfriska. Samtliga var yrkesverksamma inom skola, vård eller omsorg. Materialet har analyserats dels med utgångspunkt från ett förändringsperspektiv på arbete inom skola, vård och omsorg, dels med utgångspunkt från tre strategier för hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen. Dessa strategier är traditionellt arbetsmiljöarbete, friskvård och förändrad organisation med ökat stöd och delaktighet. Arbetstagarna uppfattar att brister i den fysiska arbetsmiljön är en bidragande orsak till deras ohälsa. Därtill kommer starka upplevelser av ständiga omorganisationer och nedskärningar samt att deras kompetens och erfarenheter inte tas tillvara. Slutsatser: De tre strategierna behöver kombineras och traditionellt arbetsmiljöarbete behöver få ökad uppmärksamhet med fokus på den arbetssituation som föreligger inom skola, vård och omsorg. För att åstadkomma ökad delaktighet från arbetstagarna och ta tillvara den potential som ligger i arbetstagarnas kompetens och därigenom utveckla verksamheten behöver nya participatoriska arbetsformer prövas.
|
|
| 3. |
|
|
