| 1. |
- Herrman, Margaretha, 1950-
(författare)
-
Filmarbetare : - yrkesval och lärande i arbetslivet
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det inledande kapitlet, kapitel ett, ges förutsättningar för studiens genomförande. Jag har intervjuat sju filmarbetare – både kreatörer och administratörer – på ett långfilmsprojekt, här kallat Produktionen. Studiens tidsmässiga avgränsning utgörs av tiden strax före inspelningsprocessen startade och under själva inspelningen. Materialet består av intervjuerna, kortare samtal på plats med övriga filmarbetare, observationer vid några inspelningstillfällen både i studio och på location (annan plats än studio), samt genomläsning av två manusutkast. Mitt intressefokus är filmarbetarnas yrkesvardag. Mitt syfte har varit att lära om de villkor som gäller under en långfilmsproduktion och att söka förståelse för hur filmarbetarna resonerar om filmarbetets praktik, dvs. hur de beskriver sitt arbete men också hur de samhandlar med andra filmarbetare inom samma produktion. Studien har en exploarativ karaktär. I kapitel två får de intervjuade filmarbetarna beskriva sin väg till yrket och hur de uppfattar sitt huvudsakliga arbetsinnehåll. Detta avsnitt får tjäna som en bild av några olika yrkesroller eller funktioner i ett filminspelningssammanhang. I kapitel tre går jag närmare in på de förklaringar som ges till val av yrke och bransch, dvs. vad det är i filmbranschen som attraherar och gör att filmarbetaren ser sig som en person i en speciell yrkessektor. Kapitlet handlar också om hur den konkurrensutsatthet som råder i filmbranschen bidrar till behovet att exempelvis skapa nätverk och investera i specialkunskaper. I kapitel fyra visar jag hur de organisatoriska villkoren ger stöd för konstruktionen av ett enat ”vi”, ett team som arbetar mot en gemensam målbild. Jag lyfter också fram den flitigt förekommande familjemetaforen och diskuterar vad begreppet familj kan ha för betydelse i filmarbetets vardag. I kapitel fem sätter jag fokus på hur filmarbetarna resonerar om sina möjligheter att bidra till en films konstnärliga kvalitet. Detta avsnitt följer till vissa delar upplägget i de två tidigare kapitlen, främst när det gäller samarbete, men här ges samarbetet ett mer riktat fokus mot de konstnärliga ambitionerna. I kapitel sex ger jag en sammanfattning av det som filmarbetarna uppfattar som filmarbetets och filmarbetarnas särskildhet. Särart och särskildhet sätts här i relation till en förändrad arbetsmarknad, lärande i arbetslivet och organisatoriska villkor.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Lena, 1947-, et al.
(författare)
-
Att kunna eller veta sin plats : en pedagogisk planeringsprocess för elever, skolpersonal och förvaltare
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är för det första en litteraturöversikt över forskning om rummets påverkan på elevers lärande och om olika gruppers möjligheter till lärande genom delaktighet i rumsförändringsprocesser. Den behandlar forskning om fysisk miljö, speciellt byggd miljö och lärande samt ett antal infallsvinklar till hur man kan förstå och kanske kombinera arkitektur-, planerings- och pedagogikteorier i ljuset av varandra. För det andra handlar rapporten om ett konkret renoveringsprojekt ”Rum för lärande” i samarbete mellan Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg, Göteborgs skolor samt branschorganisationerna Målarmästarna och Hantverkcentrum. Detta samarbete mellan skilda verksamhetsområden i syfte att vara ömsesidigt lärande kan förstås som ett arbetsintegrerat lärande vilket varit inkörsporten för ett intresse från Högskolan Västs sida. Projektet ”Rum för lärande” bygger på en vision att leverera bästa pedagogiska miljö och genom samarbete med brukarna utveckla en ur flera aspekter hållbar modell för renoveringar. Det bemöttes med ett stort intresse från skolor som såg möjligheter till kvalitetsförbättringar av den fysiska miljön och pedagogiska vinster av att göra elever och personal delaktiga i projektet. Från målarbranschens sida var man intresserad av säsongsutjämning av sysselsättningen: att kunna måla skolor under terminstid och av kvalitetsutveckling. Man ville använda resultat från färgforskning och undersöka färgsättningens möjligheter. Vid Högskolan Väst pågår en uppbyggnad av en forskningsmiljö på temat lärande i och för arbetslivet. I projektet finns flera intressanta aspekter av arbetsintegrerat lärande. Dels handlar det om ett lärande för planerare och förvaltare av lokaler och för olika kategorier skolpersonal. Det handlar också om det som har kommit att kallas interprofessionellt lärande det vill säga lärande mellan yrkesgrupper. Detta har hittills främst undersökts inom vårdsektorn. Här kan detta tillämpas på ett nytt område där det är speciellt intressant att granska och diskutera arkitektur- och planeringsteorier ställda i relation till pedagogiska teorier. I rapporten har vi inga ambitioner att vara uttömmande. Förutom en inledande litteraturöversikt är arbetet att betrakta som en start till att undersöka och utveckla ett interprofessionellt lärande mellan byggsektorns olika aktörer och ett verksamhetsområde nämligen skolsektorn. Det speciella med renoveringsprojekt i pågående verksamhet är att där finns aktörer med speciell kompetens på det aktuella området och i just de aktuella lokalerna. Att ta tillvara den kompetensen kan tillföra såväl byggsektor och förvaltare som den aktuella verksamheten extra värden. En del i det aktuella projektet ”Rum för lärande” har även haft fokus på att utveckla barns delaktighet i konkret förändringsarbete. I den empiriska avslutande delen av rapporten tillämpas några teoretiska resonemang på projektet. Det finns mycket mer att göra på området. Vi kommer därför att utveckla några av tankegångarna i artikelform. Arbetet med rapporten har varit nästan klart sedan ett år tillbaka och när detta skrivs har medel beviljats för samproduktion av kunskap inom området.
|
|
| 3. |
- Olofsson, Pia, 1954-, et al.
(författare)
-
Triage på akutmottagning : en utvärdering av triage i Västra Götalandsregionen
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Triage är en systematiserad form av prioritering som utförs på de flesta akutmottagningar i Sverige och internationellt. Syftet med triage är att uppnå en medicinskt säkerställd turordning för patienter som söker vård. I Västra Götalandsregionen har akutmottagningarna de senaste två åren implementerat Manchester Triage (MTS). Modellen består av ett medicinskt beslutsstöd i form av ett flödesschema, samt fem triagekategorier, som var och en anger maximal väntetid. Patienterna som bedöms tillhöra kategori 1 behöver omedelbar läkarkontakt. De övriga fyra kategorierna bedöms kunna vänta mellan 10 minuter och upptill 240 minuter. Den här studien utvärderar överensstämmelsen i form av mellanbedömarreliabilitet, samt träffsäkerhet i triagebedömningar hos sjuksköterskor som arbetar med MTS. De 79 sjuksköterskor som deltog i studien var verksamma på sju olika akutmottagningar i Västra Götalandsregionen. Sjuksköterskorna bedömde 13 fiktiva patientfall vardera. Dessa patientfall hade tilldelats en förväntad triagekategori utifrån en expertgrupps samlade bedömning. Mellanbedömar-reliabiliteten för akutmottagningarna totalt var 0,61 i oviktat k-värde vilket innebär god överensstämmelse. Mellan akutmottagningarna varierade k-värdet från 0,56-0,65. Träffsäkerheten gentemot expertgruppens förväntade triagekategori var 73 % totalt. 14 % av patienterna tilldelades en högre triagekategori än den förväntade (övertriage) och 13 % en lägre (undertriage). Träffsäkerheten för MTS var hög i kategori 1 (92 %) och kategori 2 (91 %), men lägre i kategori 3 (66 %) och 4 (63 %). Slutsatsen är att mellanbedömar-reliabiliteten var god och träffsäkerheten hög. Triagekategori 1 och 2 redovisade högst värden, vilket tyder på att denna grupp av patienter bereds vård utan riskfyllda väntetider. De patienter som ges en lägre prioritet visar sig emellertid vara svåra att bedöma. Trots att dessa patienter är mest frekventa på akutmottagningarna var de svåra att särskilja. Detta pekar på ett behov av att ytterligare utveckla bedömningar av kategori 3 och 4 i triagemodellen MTS.
|
|
| 4. |
- Sunnemark, Fredrik, 1970-
(författare)
-
Malcolm X och Martin Luther King Jr : två retorikanalyser
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsrapporten består av två texter: ”Möjlig retorik i en omöjlig revolution. Malcolm X’ tal ’The Ballor or the Bullet’ och ”Bibelnarrativ och typologisk tematik i Martin Luther King Jr:s tal ’I See the Promised Land’. I den första analyseras hur de fyra olika temana politik, internationalism, våldsanvändning och kultur finns representerade och används som retoriska funktioner i talet. I analysen framkommer att Malcolm talar från olika positioner beroende på vilket av dessa fyra teman som står i centrum och att de retoriska stilgreppen är betydelsebärande i förhållande till detta. Dessutom analyseras hur Malcolms ideologiska grundsyn representeras i talet och vilka konsekvenser denna har samt förhållandet mellan politiskt och retoriskt handlande. I den andra analyseras på vilka sätt berättelser, teman och funktioner från Bibeln finns representerade i Martin Luther King, Jr.s sista tal. Förutom en empirisk genomgång av Bibels närvaro i talet analyseras också hur detta ger en specifik retorisk identitet till King och hur han använder denna identitet för att ge en religiös betydelse och kvalitet till den egna kampen. Av speciellt intresse är användningen av Jesus- och Mosesfigurerna och dessas relation till King själv samt den funktion typologi fyller i talet.
|
|
