| 1. |
-
Film mellan industri och estetik : Kulturvetenskapliga perspektiv på film och filmproduktion
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna forskningsrapport är en antologi som består av fem längre texter. Dess syfte som helhet är att visa på möjligheten i och det fruktbara med att betrakta film och filmproduktion ur ett kulturvetenskapligt perspektiv. De olika texterna kan läsas separat som enskilda bidrag till detta forskningsfält, men kan också relateras till varandra och på det sättet ge en bild av den mångfald detta fält innehåller. Antologin behandlar följande ämnen: relationen mellan film och ideologi, bilden av regissören och dess relation till den så kallade auteurmyten, etnografiska perspektiv på filmarbete och filmarbarbetare, skildringen av droger på film ur ett ANT-perspektiv samt filmatisering av litterära texter. Medverkande forskare är Fredrik Sunnemark, Carina Kullgren, Margaretha Herrman, Eddy Nehls och Åke Persson, alla verksamma vid Högskolan Väst.
|
|
| 2. |
- Herrman, Margaretha, et al.
(författare)
-
"Det är upp till er hur det ska bli..." : att följa en renoveringsprocess i skolmiljö
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie sätter fokus på elevers delaktighet i dialogplanering vid renovering av skolmiljö. Vårt projektintresse har vuxit fram i en växelverkan mellan fastighetsförvaltares intentioner att utveckla nya modeller för planering: delaktighet och dialog, och det intresse för lärande i arbetslivet som inryms i Högskolans Västs profil Arbetsintegrerat lärande, AIL. En övergripande frågeställning i denna rapport handlar om vilka möjligheter till ömsesidigt lärande som finns i dialogplanering. I vår analys har vi betonat en kritisk granskning av delaktighet som en styrningspraktik som gränsar till manipulation och där ansvaret läggs på de som varit delaktiga för eventuella felval. En mer positiv analys kan göras t ex med hjälp av Healey et al (2003) som menar att i deliberativ styrning finns möjligheter till ökad institutionell kapacitet via resurser i form av kunskaper och relationer. Resurserna kan utvecklas på olika nivåer från att all tillgänglig kunskap används och nya relationer skapas till att maktrelationer påverkas och ny kunskap skapas vilket kan leda till en ökning i den institutionella kapaciteten vilket kanske kan behövas för att ge elever ett större inflytande och en utveckling av professionella verksamheter. I detta projekt har man ändå kommit en bit på väg mot bättre relationer för de elever som deltog och dessa elevers kunskaper och erfarenheter har synliggjorts och till viss del kunnat utnyttjas. För att öka den institutionella kapaciteten menar vi att man måste tillåta att processen får mer tid och är mer öppen. Healey et el (2003) poängterar komplexiteten i planeringsprocesser och menar att trots att man inte når ända fram är det värt besväret att skapa dessa horisontella relationer genom att göra så många som möjligt delaktiga och det finns dessutom ingen återvändo.
|
|
| 3. |
- Sorbring, Emma, 1972-
(författare)
-
The child as an active agent in conflict situations
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the current study, 14 eight-year-old children (6 girls, 8 boys) in Sweden were interviewed about parenting. The aim of the study was to examine children’s active roles in and around conflict situations, using Kuczynski’s three criteria about the child: 1) actively creating a meaning about what is happening, 2) intentional acting in the interaction and 3) having an idea about the efficacy of its action. One of the overall goals was to examine the importance of gender in this process. In the interviews, children described how children were active in creating meaning about what was taking place in a conflict situation, their intentional actions and the effects they believed their action had on the situation. The person who decided in different situations varied, even if, according to the child, it was usually parents who had the right to decide and the child’s influence was only marginal. Children had specific opinions about situations creating conflict and how they could influence the direction of the conflict situation. Depending on the source of the conflict, the situation comprised differing courses of events and could, according to the child, be handled with different strategies, with varying degrees of goal orientation. Furthermore, both boys and girls expressed knowledge of gender stereotypes.
|
|
