| 1. |
- Granekull, Therese
(författare)
-
Kamratbedömning i naturvetenskap på mellanstadiet : formativ återkoppling genom gruppsamtal
- 2016
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kamratbedömning kan ha en positiv effekt på elevers lärande. För att uppnå denna positiva effekt måste elever kunna ge återkoppling till sina kamrater och även ta emot återkoppling från sina kamrater. Elever måste också kunna använda den återkoppling som de får. Återkoppling kan ges på fyra olika nivåer, uppgiftsnivå, processnivå, självregleringsnivå och personnivå. Att använda elever som lärande resurser för varandra, är en av nyckelstrategierna inom formativ bedömning. Fokus på formativ bedömning och användning av den samma har ökat inom skolan. Det, tillsammans med att det inte finns många studier som undersöker formativ bedömning med ett ämnesinnehåll i svensk kontext, är exempel på vad som ligger till grund för studien. Det övergripande syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur kamratbedömning genomförs i naturvetenskap på mellanstadiet. Fokus riktades dels mot hur lärare implementerar kamratbedömning, men framförallt mot hur elever ger varandra återkoppling. För att undersöka hur och på vilka nivåer som 11-åriga elever ger varandra återkoppling, genomförde elever kamratbedömning i mindre grupp efter att enskilt ha besvarat uppgifter med ett naturvetenskapligt innehåll. Insamling av data skedde i flera steg. När läraren gav eleverna instruktioner kring bedömningsmatrisen, uppgifterna och den kamratbedömning som de skulle genomföra, observerades och videofilmades detta. Elevernas kamratbedömningssamtal i grupp, videofilmades också. Därefter intervjuades eleverna enskilt. Studiens resultat visade att eleverna fick återkoppling på olika nivåer av sina kamrater. Den återkoppling som var mest förekommande, var på uppgiftsnivå. Det fanns exempel på återkoppling på andra nivåer också i materialet, samt exempel där det inte förekom någon återkoppling alls. När eleverna bedömde varandras svar, fokuserade de på mängden naturvetenskapliga begrepp i kamraternas svar. Slutsatser som dragits utifrån studiens resultat var bland andra att elever behöver träna både på kamratbedömning och på att ge användbar återkoppling, samt att lärare bör vara medvetna om att deras instruktioner är betydelsefulla när det gäller hur kamratbedömningen faller ut. En annan slutsats är att kamratbedömning med ämnesinnehåll, kräver både bedömarfärdighet och ämneskunskap.
|
|
| 2. |
- Lindgren, Therese
(författare)
-
Bland dokumentationer, reflektioner och teoretiska visioner : idéer och diskurser om hur barn skapar mening i förskolan
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- How children create meaning in relation to their physical, social, and cultural worlds can be regarded as a central question, both within the traditional Swedish preschool discourse and within the Reggio Emilia philosophical approach to early childhood educa-tion. In the Reggio Emilia approach, the search for the meaning of life and of the self in life is seen as an essential human necessity (Rinaldi, 2006). In order to be able to capture the search for meaning, pedagogical documentation is recommended as a tool for making children’s learning processes visible and subject to col-lective interpretation and reflection. This documentation is regard-ed as a potential mediator between theory and practice (Dahlberg, Moss & Pence, 1999/2009). In the collective reflection on documentation, discourses about what can be interpreted as children’s meaning making are ex-pressed and negotiated. In turn, these discourses govern how chil-dren’s communicative expressions and actions are interpreted and understood. The different perspectives drawn upon in teachers’ in-terpretation and understanding of documentation produce differ-ent kinds of knowledge about how meaning is created. This may ultimately impact on the opportunities and spaces offered to chil-dren, both in terms of opportunities to act and communicate and in terms of the available ways “to be” in preschool practice. The aim of this study is to analyse the ways teachers talk about how children create meaning and signification in preschool prac-tice, within the context of working with pedagogical documentation. I use Norman Fairclough’s version of critical discourse analysis to discuss and analyse how teachers talk (realization and materializa-tion of discourse) in relation to social practice and educational policy context (Fairclough 1992; 2003; 2010). This contributes to the research field of early childhood education by providing a crit-ical and theoretical analysis of the transmission of philosophy and theory associated with the Reggio Emilia approach through work-ing with pedagogical documentation in a Swedish preschool set-ting. Fairclough’s analytical approach allows the way teachers talk about documentation to be understood as a dialectical lin-guistic realization of overall philosophical, theoretical, and politi-cal ideas and perspectives. The empirical data includes observations of teachers’ discussions of documentation from one preschool department with a Reggio Emilia approach in a larger municipality in southern Sweden. The empirical material consists of field notes and recorded audio. The ethical principles of the Swedish Research Council were kept in mind during data collection. Written consent was obtained from both the participating teachers and the parents whose children are featured in the documentation discussed. The analysis shows that in talking about how children make meaning in preschool practice, a discursive, and not always coher-ent, polyphony emerges. Ideas and discourses collide, are woven together, and are renegotiated. Three overarching themes emerge, which can be understood as reflecting different aspects of chil-dren's meaning making. The themes consist of talking about chil-dren’s interests, experiences, and meaning making in relation to the physical and social environment, materiality, and body. The children are described in diverse and sometimes contradictory ways. However, there is an evident overarching perception of the children as individually meaning making, interest driven, and with an ability to construct and evaluate their own knowledge and truth through an active, individual, and sensual experience of the world. Furthermore, the children are described as interacting with something more often than with someone. In this specific case, the emerging post-humanist or neo-materialist discourse seems to make the interpersonal interaction invisible. The docu-mentation also becomes a communicative link between teacher and child, which replaces communication and exchange of ideas in the immediacy of the moment.
|
|
| 3. |
- Lucander, Henriette
(författare)
-
Bedömning av professionella samtal : en studie av undervisning och bedömning av tandläkarstudenters patientsamtal
- 2019
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna licentiatuppsats bidrar med ett förslag till ett systematiskt upplägg av undervisning och bedömning av tandläkarstudenters professionella samtal med patient. Det systematiska upplägget baseras på fem delar:struktur för kommunikationsövning: identifiera, analysera, kommunicera och reflektera.Bedömning som stödjer utvecklandet av förmåga att ge informerade omdömenDPCSI-instrumentet, vilket utgör en sammanställning av kriterier och indikatorer för tandvårdssamtalet.Struktur för progression, baserat på DPCSI-instrumentet och resonemang utifrån Hardens (2007) modell för pro-gression för lärandemålBred förankring av undervisning i kommunikationskompe-tens i tandläkarutbildningen
|
|
| 4. |
- Rydberg, Christian
(författare)
-
Didaktiska dilemman i undervisning utifrån samhällsdilemman
- 2018
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna licentiatuppsats undersöks utmaningar som lärare ställs inför i en ämnesövergripande undervisning utifrån komplexa och kontroversiella samhällsdilemman. Det är en komplex undervisning där olika syften gör att läraren hamnar i ”didaktiska dilemmasituationer”. Läraren måste hantera olika mål och krav som finns i styrdokumenten, förhålla sig till religion och politik samt relatera till skolans arbetsfördelning och informella klassrumsrutiner. Läraren behöver vidare göra sina didaktiska val utifrån huvudsyftet med den aktuella undervisningssekvensen, exempelvis ge eleverna fördjupade kunskaper kring samhällsdilemmat, utveckla elevernas förmågor kring kritiskt tänkande eller erbjuda eleverna möjlighet att ta egen ställning i frågan. Utifrån uppsatsens empiriska resultat konstrueras en ”didaktisk modell” som kan fungera som ett diskussions- och reflektionsverktyg kring fördelar och nackdelar med olika lärarpositioner i didaktiska dilemman i ämnesövergripande undervisning. Studien involverade fem skolor i olika europeiska länder som arbetade med att utveckla undervisning utifrån samhällsdilemman. Det gjorde de inom ramen för ett Erasmus+ skolpartnerskap och skolorna som samarbetade var från Italien, Kroatien, Polen, Sverige och Turkiet. Eleverna var i åldern 12–15 år. Med inspiration från ämnesdidaktisk och pedagogisk litteratur skapades en gemensam arbetsmodell som hjälpte lärarna att arbeta med en undervisning där vetenskapliga kunskaper om komplexa och kontroversiella samhällsdilemman kompletterades med etiska dimensioner. Fokus låg på sociopolitiska aspekter av samhällsdilemmana och undervisningen skulle både ge eleverna kunskaper om aspekterna och utveckla deras förmågor till kritiskt tänkande. Vidare kunde undervisningen erbjuda eleverna möjligheter att ifrågasätta gängse strukturer och ta egen ställning i frågorna. Denna syfteskomplexa undervisning benämns inom ramen för studien en reflexiv undervisning. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer och deltagande observationer på skolorna ställdes två initiala forskningsfrågor angående de spänningar lärarna upplevde i en reflexiv undervisning och hur de olika lärarna positionerade sig i dessa. Arton olika spänningar identifierades vilka tematiserades i fyra grupper. Det var spänningar kopplade till (a) läroplan, nationella prov och bedömning; (b) rådande religiösa värderingar och politiska åsikter i samhället; (c) lärares ämnesövergripande samarbeten samt till (d) själva genomförandet av klassrumsundervisningen. Studien gick vidare genom att fokusera de svenska lärarna och de didaktiska dilemman som spänningarna gav upphov till. En forskningsfråga ställdes för att undersöka det som synliggörs när de svenska lärarna reflekterar kring sina egna positioneringar jämfört med de andra lärargruppernas positioner i de didaktiska dilemmana. I studien diskuteras fyra ”didaktiska metadilemman” inom vilka de svenska lärarna upplevde att de ställdes inför didaktiska val där det inte fanns endast ett handlingsalternativ som var fullständigt tillfredsställande. Dessa didaktiska dilemman rörde: (i) elevcentrerade eller lärarcentrerade arbetsformer; (ii) undervisning primärt mot bildningsmål eller utbildningsmål; (iii) om läraren ska vara objektiv, neutral eller ta ställning samt (iv) om anpassningar vid muntliga diskussioner ska göras eller inte. Studiens avslutande forskningsfråga handlade om hur studiens resultat kunde omformas till grund för en didaktisk modell. Till vart och ett av de fyra metadilemmana omformades resultaten till ett diskussions- och reflektionsverktyg. Detta utgår från ett fyrfältsfältsdiagram där ytterlighetspositioner i de didaktiska dilemmana illustreras av ”typiska yttranden” i vartdera hörnet med fiktiva uttalanden från lärare som argumenterar för sina didaktiska val. Fyrfältsdiagrammen kan fungera som underlag för kollegiala lärardiskussioner om fördelar och nackdelar med olika positioner i didaktiska dilemman i undervisning utifrån samhällsdilemman.
|
|
| 5. |
- Sjöblom, Marie
(författare)
-
Promoting student-to-student interactions in mathematics : a study in a multilingual upper secondary classroom
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Th is educational design research study contribute s to understanding s about the impact the complex ity in multilingual upper s e condary mathematics classroom s has on attempts to improv e student - to - student interaction s . The research study was carried out in a cyclic process in three cycles as an intervention to give all students the opportunit y to develop their reasoning and communication abilities in mathematics. In the intervention, students in a first year class of the social scien ce program in a n upper secondary school were followed during one semester while they worked in small groups with various problem - solving tasks in mathematics . The intervention included three sets of open problem - solving tasks and three support means in the form of question lists, problem - solving support lists , and various communicative roles. The student s’ interactions were recorded , and interviews were conducted in each cycle . Both the students’ interactions and perceptions about working with mathematics w ere then analy s ed . The research questions were: 1. How did the students’ interactions and perceptions change over time as a result of an intervention to improv e student - to - student interactions? 2. What contribute d to the changes in the students’ interactions an d perceptions when an intervention was provided to improv e student - to - student interactions? 3. What did working with an intervention on improving student - to - student interactions indicate about the complexity in the multilingual upper secondary mathematics classroom? The results showed possibilities for chang ing student - to - student interactions through improving how students listened to each other, built onto each other’s interactions, worked with mathematical questions , and determined what they focused on in gr oupwork. The intervention was developed over the cycles by adapting the tasks and support means according to the results from the previous cycles. Tasks were formulated more openly, groups were arranged so that everyone had the opportunity to speak, and ma thematical questions became an important part of student - to - student interaction s . In the study , two theoretical frameworks were used — Alrø and Skovsmose’s (2004) IC - model and Fuentes’ (2009) framework for analysing student communication. The frameworks we re coordinated and then used to justify choices in the intervention and to analy s e interaction s . Interviews were used to learn mo re about students’ perceptions. Complexity in multilingual upper secondary mathematics classrooms was connected to three perspe ctives : teaching and learning, research , and school development. In the study, complexity from the teaching and learning perspective was discussed concerning how students were given equitable learning opportunities, how language affected attempts to improv e the student - to - student interaction s , and how the students’ interactions and perceptions affected groupwork in mathematics . It proved to be important not to see multilingual students as a homogenous group with special needs simply because they are multili ngual, but rather , to be flexibl e in meet ing the needs of the students. From a r esearch perspective, complexity was discussed in relation to how educational design research and the two theoretical frameworks were used to promote improved student - to - student interaction s in mathematics . Finally, from a school development perspective, complexity concerning generalizations was discussed. This study point ed out the difficulty of making generalizations about promoting improved interaction s. Since many factors aff ected interaction s between students , instead it was considered important to be flexible and study the interaction s and students’ perceptions side - by - side to make changes.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Sundman Marknäs, Anna
(författare)
-
Betygssättning i grundskolans svenskämne
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna undersökning är att utifrån två fallstudier söka förstå lärarnas betygsättningspraktik i ämnet svenska. Valet av ämnet svenska grundar sig i betygsstatistik som visar att effektstorleken för kön är lika stor som den för föräldrarnas utbildningsbakgrund, vilket är unikt för ämnet. Två svensklärare och deras planering, undervisning, och betygssättning i två åttondeklasser i två olika skolor har studerats i en etnografisk studie. Skolorna skiljer sig åt bland annat vad gäller elevernas socioekonomiska bakgrund. I studien belyses vilket svenskämne som framträder i de olika klassrummen och vilka konsekvenser detta får i betygssättningspraktiken. I analysen av materialet har Basil Bernsteins teorier om makt, styrning och kontroll använts. Skolans sociala sammanhang skapas genom att dominerande strukturer blir pedagogisk praktik, eller med en annan term, lärares undervisning och betygssättning kan förstås som diskursiva praktiker. Eleverna måste behärska skolans och ämnenas koder och regler. Är dessa inte explicita i undervisningen kan resultatet bli att de elever som inte behärskar koder och regler har svårare att nå de högre betygsstegen. Lärarnas upplevelse av diskrepans mellan innehållet i kursplanerna å ena sidan och betygskriterierna/kunskapskraven å andra, kan vara en av förklaringarna till att de språkliga kraven i svenskämnet inte alltid explicitgörs i undervisningen.
|
|
| 8. |
- Svensson, Christina
(författare)
-
Lek som matematisk aktivitet : hur matematiska aktiviteter konstitueras i förskola och förskoleklass och hur de förändras under en kompetensutvecklingsinsats
- 2017
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande studie undersöker hur 61 pedagogers förståelse av Bishops matematiska aktiviteter Leka, Förklara, Designa, Lokalisera, Mäta och Räkna förändras under en kompetensutvecklingsinsats. Med stöd av vetenskapliga metoder inom sociokulturella teoribildningar, bidrar studien till att synliggöra historiska och kulturella motstånd som genom medierande handlingar producerats i verksamheten. Med inspiration från Engeströms kulturhistoriska aktivitetsteori och Wartofskys tre hieratiska nivåer av artefakter synliggörs i vilken utsträckning motstånden bidrar till förändring. Det empiriska materialet, som består av pedagogers skriftliga dokumentationer och reflektioner under kollegiala samtal, besvarar frågan: vilken typ av motstånd som synliggörs för en förändrad förståelse av Leka, Förklara och Designa som matematiska aktiviteter under insatsen. Det första motståndet för förändring är i kombination med deltagarnas uppfattning om att matematiska situationer uppstår så snart barn leker. Med stöd av Bishops begrepp för Leka leder insatsen till nya möjligheter för deltagarna att stödja både barns utveckling av lek som det matematiska tänkandet. Det andra motståndet som framkommer är för Förklara. Motståndet uppstår som ett resultat av hur barns handlingar i matematiska situationer synliggörs i dokumentationerna under de kollegiala samtalen. Deltagarna riktar uppmärksamheten på barnens verbala uttryck vilket leder till att insiktsfulla medierande handlingar i form av andra kreativa uttrycksformer förringas. Motståndet för förändrad förståelse av Designa uppstår utifrån deltagarnas tidigare tolkningar av matematik som ett icke kreativt ämne. Även i detta sista motstånd synliggörs hur andra kreativa uttrycksformer underskattas av deltagarna utgörande som matematiska situationer före insatsen. Under insatsen bidrar dock samtliga motstånd som framkommer med stöd av vetenskapliga teorier till nya insikter om matematiska situationer utgörande av Bishops matematiska aktiviteter i praktiken.
|
|
| 9. |
- Thorshag, Kristina
(författare)
-
Barns teknikskapande : en studie av bygg- och konstruktionslek i förskolan
- 2019
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien var att bidra med ny kunskap inom forskningsfältet teknik i förskolan genom att studera förskollärares och barns volition i bygg- och konstruktionslek för att för att se hur tekniskt kunnande delas mellan barn. Tre frågeställningar har väglett undersökningen: (1)Vad kännetecknar förskollärares och barns volition att bygga och konstru-era? (2) Hur utforskar barn teknik i och genom konstruktionerna? (3) Hur uttrycks och delas teknikkunskap mellan barn? Studien utgår dels från ett teknikfilosofiskt perspektiv, utvecklat av Mitcham och dels uti-från variationsteorins antagande om urskiljning, simultanitet och variat-ion för att utveckla lärandet. I studien har barns volition (viljeakt) stu-derats när de identifierar, bygger och förbättrar tekniska konstruktioner och hur förskollärarna stödjer deras tekniklärande. Data består av vi-deoobservationer och fältanteckningar från fyra olika konstruktionsak-tiviteter. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att det finns en koppling mellan teknisk kunskap och volition. Med ökade tek-nikkunskaper ökade barnens volition att delta i aktiviteterna och ut-veckla konstruktionerna. Studiens resultat visar att det är centralt att barn och förskollärare riktar sin uppmärksamhet mot ett gemensamt lä-randeobjekt i byggaktiviteten för att tekniklärande ska ske. Förskollä-rarnas aktiva deltagande är betydelsefullt för barns tekniklärande för att kunna urskilja nya aspekter av lärandeobjektet. De redovisade resultaten visar på ett flertal teknikaspekter som ges tillfälle att utforska i bygg- och konstruktionslek. Centrala tekniska begrepp bearbetas och barnen får erfarenheter av hur material och redskap kan användas för att skapa olika konstruktioner. Det ger också tillfälle till samarbete och att dela kunskap med varandra.
|
|
| 10. |
- Wester, Richard
(författare)
-
Matematikundervisning utifrån ett elevperspektiv
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna fallstudie undersökte elevers perspektiv på när läraren aktivt försökt att förändra undervisningen enligt riktlinjer som föreslagits av Skolverket. Analys av elevernas perspektiv ger tillgång till information som kan fördjupa förståelsen om vad som behövs ifall man ska lyckas med ett förändringsarbete av undervisningspraktiken. Studien utgår från elevernas perspektiv. Den fokuserar på de spänningar som uppstår mellan elevernas tolkningar av den förändrade undervisningen och lärarens intentioner av den då de inte sammanfaller. Spänningarna kan förekomma explicit genom att de är möjliga att uttryckas av eleverna och/eller läraren. Men det finns också spänningar som existerar implicit. Utifrån analys av elevintervjuer synliggörs vissa implicita spänningar. Dessa benämns i studien som potentiella spänningar och utgör ett dolt och omedvetet motstånd hos eleverna mot den nya undervisningspraktiken som läraren försöker att etablera. För att eleverna ska ha möjlighet att acceptera lärarens inbjudan till att delta i den förändrade undervisningspraktiken, krävs en förståelse från både eleverna och läraren att det behöver skapas både nya socio-matematiska normer samt sociala normer i klassrummet. De nya normerna måste aktivt förhandlas och accepteras. För att lyckas med förändringsarbetet behöver läraren både utmana och förstå elevernas uppfattningar av skolmatematik och klassrumsnormer. Medvetenhet om spänningarna blir då en tillgång för utvecklingen av en ny undervisningspraktik.
|
|
