| 1. |
- Alkhede, Maria, 1961-
(författare)
-
Aritmetik i förskolan : en studie av taluppfattningens betydelse för matematikundervisningen
- 2021
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapsområdet matematik blir alltmer fokuserat även i förskolan, med mål av vilket kunnande barnen förväntas utveckla. Därav finns det behov av att förstå vad barn faktiskt erbjuds lära och vad de utvecklar för förmågor innan de börjar skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva på vilket sätt förskollärare utvecklar och iscensätter aktiviteter om tal och räknande, och vilket kunnande som blir möjligt för barnen att utveckla. Studien har fokuserat på förskollärarnas lärande samt iscensättande av aktiviteter med matematiskt innehåll (aritmetik, taluppfattning och räknefärdigheter). Den första delstudien beskriver processen kring förskollärares kollektiva lärande. Genom att reflektera och diskutera egna dokumentationer utvecklas de i sin profession avseende lärandet av tal och räknande i aktiviteter med barn. Den andra delstudien beskriver hur förskollärare planerar och iscensätter en aktivitet med fokus tal och räknande, och hur detta påverkade barnens möjligheter till lärande. Studien utgår från ett variationsteoriskt perspektiv (Marton, 2015) samt Chi’s (2009) taxonomi, avseende i vilken form aktiviteterna iscensätts (aktiv - konstruktiv - interaktiv). Studiens resultat visar att förskollärarnas lärande om ämnesinnehåll är en komplex process, där förskollärarnas delade erfarenheter gör det möjligt för dem att över tid urskilja nya aspekter av tal och räknande och därmed också hantera innehållet i aktiviteter på ett förändrat sätt. Studiens resultat visar även skillnader mellan hur lärarna valde att iscensätta aktiviteterna och att detta resulterade i olika möjligheter för barnen att lära.
|
|
| 2. |
- Lindgren, Ann-Charlotte
(författare)
-
Med uppdrag att dokumentera de yngsta barnens lärande : en verksamhetsteoretisk analys av förskolors dokumentation
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande licentiatuppsats används verksamhetsteori som teoretiskt ramverk (Engeström 1987/2014). Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskolans dokumentationspraktiker genom att granska hur två arbetslag som arbetar med de yngsta barnen, (1-3 år), hanterar ökade krav på synliggörande och analys av varje barns lärande i relation till utvärdering av förskolans kvalitet. Intresset riktas mot vad arbetslagen försöker åstadkomma med sina handlingar kopplade till dokumentation, vilka motsättningar som uppstår i arbetet med dokumentation och utvärdering samt hur detta kan förstås utifrån förskolans kulturhistoriska traditioner. Den huvudsakliga empirin består av inspelade samtal där arbetslagen diskuterar den dokumentation som producerats i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. Studiens huvudresultat visar att ett gemensamt motiv som driver båda arbetslagens arbete med dokumentation, är att kunna synliggöra barns självständiga lärande. De centrala handlingarna riktas mot att iscensätta miljöer där barnen förväntas utforska det material som iordningställs medan de vuxna avvaktar barns agerande. I det ena verksamhetssystemet dokumenteras barnens lärande främst för att tillfredsställa behovet av extern granskning, och i det andra dokumenteras huvudsakligen för att följa upp undervisningen och för att svara mot behovet av intern utvärdering och utveckling. Den kulturhistoriska analysen har visat hur olika institutionella styrningslogiker fått implikationer på vardagsarbetet, därmed har utvärderingens roll som styrmedel kunnat synliggöras och problematiseras. Analysen har vidare visat hur motsättningar mellan en socialpedagogisk diskurs och en lärandediskurs påverkar arbetet med uppföljning och utvärdering. Studien bidrar på så sätt till att se dokumentationen ur ett vidgat perspektiv och till att problematisera den förenkling av dokumentationens betydelse för förskolans praktik som exempelvis förekommer i olika stödmaterial och i Skolinspektionens granskningar.
|
|
| 3. |
- Lüddeckens, Johanna
(författare)
-
Dialectical Dimensions on Inclusive Education : Involving Students with Autism Spectrum Conditions
- 2022
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Purpose: The aim of this essay and its contribution to research is to identify the opportunities, pitfalls, and dilemmas that can arise when inclusive education is organized with regard to students with ASC. In order to create more understanding of the situation for students with ASC in schools, the study focus on school leadership.Sub-studies: The essay consists of two studies. In the first study (1) the aim was to identify, describe, and analyze different research approaches to inclusive education and social participation for students with ASC, by performing a systematic research review. In the second study (2) principals of Swedish schools were interviewed, data collection was divided into three sets of interviews based on and using two models as tools in the analysis process. The models are the Index of Inclusion (Ainscow & Booth 2002) and three key concepts for inclusive school leadership (European Agency of Special Needs and Inclusive Education 2018; Óskarsdottir et al. 2020).Theory: A dialectical approach (Clark, Dyson & Millward 1995; 1998) or the dilemma perspective (Nilholm 2003) have been used as a theoretical lens. This approach aims to provide a dynamic and abductive reasoning for the overall analysis in the essay, since inclusive education appears to create dilemmas when societal cultures and norms, bureaucracy, and structures meet. The analysis demonstrates that inclusive processes appear as dilemma-creating at different levels in the system and addresses democracy in terms of social justice.Method: Crystallization is a term that relates to the practice of using multiple data sources and results, research approaches and lenses (Ellingson 2008; Tracy 2010), which leads to a more complex understanding being opened up in the overall analysis.Knowledge contribution: Inclusion is mainly interpreted as the students’ experience of being socially accepted and having access to academic education and the curriculum. Principals’ feeling of loneliness in relation to their superiors—they need to fight for their students and their staff against decisionmakers higher up in the education system hierarchy. At the same time, it is noted that principals have agreat deal of freedom in their practice, but the issue of communication needs to be raised and support for principals is important. A discussion is needed about whose perspective is the prevailing one in decisionmaking processes in schools and in the school system.Limitations: The data collection of the second study (2) took place via virtual meetings due to the pandemic. Virtual meetings are limited by the lack of being able to observe the interviewee's body language and nonverbal communication, as well as a small sample of respondents. These limitations affect the essay in general and thus to some extent reduce the possibility of generalizing the results.Practical implications: This essay can contribute to a more comprehensive understanding of the inclusion concept in relation to students with ASC. It can potentially initiate forums for further discussions on the working conditions of principals in relation to their responsibilities and the expectations placed upon them. In addition, to conduct a continuous discussion about the importance of authenticity and accountability for all professionals in the school and its stakeholders. Development and improvement of structures that facilitate the inclusion of the student voice in decision-making processes are also seen as important.
|
|
| 4. |
- Narkaj Adolfsson, Paulina, 1975-
(författare)
-
Att balansera pedagogiska positioner i förskolans undervisning : en fallstudie om hur förskolepersonal hanterar pedagogiska dilemman
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förskolans uppdrag förändras mot ett större fokus på undervisningoch skapandet av förutsättningar för barn att utveckla förmågor inom olika innehållsområden. Samtidigt kvarstår förskolans centralamål som utgår från barns intressen, arbeta målövergripande och utifrån strävansmål. Hur personal hanterar denna balansgång mellan ett förstärkt fokus på undervisning utifrån olika innehållsområden, fokus på barns intressen och målövergripande arbete ligger till grund för denna studie. Mer specifikt riktas fokus mot hur en personalgrupp i samtal tolkar och gör verksamhet i förhållande till ett delvis förändrat uppdrag.Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka pedagogiska positioner förskolepersonal intar för att hantera dilemman som uppstår i förskolans verksamhet. Genom att ta fasta på vilka dilemman personal försöker hantera genom att inta positioner synliggörs hur genomförande av förskolans uppdrag innefattar ett balanserande mellan motstridiga krav Agevall & Jenner, 2008).Materialet har samlats in genom deltagande observation och bestårav fyra inspelade reflektionssamtal vid en förskoleavdelning för barn 1–3 år. Samtalen utgick från dokumentation om ett pågående matematikprojekt och hur personalen valde att agera i verksamheten.I analysen av det empiriska materialet används tre centrala begrepp; pedagogiska positioner, scenarier och dilemman (Hundeide,2006).Studiens resultat visar att personalen i sina samtal intar och pendlar mellan fyra pedagogiska positioner i hanterandet av identifierade dilemman. De pedagogiska positionerna visar att personalen balanserar mellan positioner och olika sätt att förstå och genomföra sitt uppdrag. En övergripande slutsats är att förskolans komplexa uppdrag kräver att personalen balanserar mellan och intar olika pedagogiska positioner som integreras och kompletterar varandra när pedagogiska dilemman hanteras och undervisninggörs. Det innebär att undervisning i förskolan handlar om ett mångfacetterat agerande och inte om att välja ’antingen eller’.
|
|
