| 1. |
- Helldahl, Per, 1980-
(författare)
-
Hopp-Jerkas återkomst? : Synen på arbetskraftens rörlighet från 1940-talet till idag
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Hopp-Jerka” blev ett skällsord under slutet av 1940- och början av 1950-talet, då ett antal statliga kampanjer genomfördes med syfte att förmå människor att inte byta jobb alltför ofta. Den starka efterfrågan på arbetskraft ledde, menade man, till en skadlig överrörlighet på arbetsmarknaden. Åtskilligt har förändrats sedan dess. I den här studien visas hur synen på arbetskraftens rörlighet i efter-krigstidens Sverige har varit beroende av rådande samhällsekonomiska och ideologiska konjunkturer, och hur förändringar i uppfattningar om rörlighet hänger samman med skiften ifråga om synen på samhälle, individ, familj och moral. Analysen tar sin slutpunkt i vår egen samtid, då begreppet ”Hopp-Jerka” blivit aktuellt igen, men med omvända förtecken: den rotlöse, maximalt flexible individen, ständigt på jakt efter nya utmaningar och erfarenheter, har nu blivit idealet.
|
|
| 2. |
- Karlsson Vestman, Ove, et al.
(författare)
-
Ett välstämt piano - till rätt melodi? : Metautvärdering av Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2003
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2002-03 genomförde Skolverket den hittills största utvärderingen av svensk skola, den s.k. Nationella utvärderingen 2003 (NU-03). Utvärderingen involverade ett stort antal forskare samt ca 200 skolor, 1 900 lärare och 10 000 elever. Närmare tjugotalet rapporter har publicerats med resultatredovisningar för olika ämnen och sammanfattningar av utvärderingen. Hösten 2005 ville Skolverket att NU-03 skulle granskas för att försöka dra lärdomar av arbetet inför eventuella kommande nationella utvärderingar. Uppdraget att utvärdera NU-03 har genomförts av en forskargrupp inom forskningsmiljön MEA – Mälardalens utvärderingsakademi vid Mälardalens högskola. Uppdraget var att belysa styrkor och svagheter med den nationella utvärderingen. Metautvärdering av NU-03 påbörjades i oktober 2005 och avslutades i november 2006. I denna rapport riktas uppmärksamheten mot olika huvudmoment i arbetet med NU-03 för att ge ett omdöme om utvärderingsmodellens styrkor och svagheter. I metautvärderingen sätts också NU-03 i relation till den nationella utvärderingen 1992 (NU-92) för ett jämförande reso-nemang om de båda utvärderingarnas upplägg eller design. Sammanfattningsvis är vår bedömning att styrkan med NU-03 är väl avstämda instrument. Svagheten är att dessa har utformats för en gammal läroplan och situation i skolan. Man kan säga att NU-03 är ett ”välstämt piano” men frågan är om det används till att spela en gammal melodi som inte längre passar dagens repertoar, det vill säga den multikulturella skolan på 2000-talet.
|
|
| 3. |
- Törnqvist, Tommy, 1947-
(författare)
-
Från högskola till arbete : En intervjustudie om högskoleutbildades etableringsprocess på arbetsmarknaden
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Från Högskola till arbete Hur går det för de som med en högskoleexamen i fickan söker sig ut på arbetsmarknaden? Frågan berör många. Idag fortsätter nästan hälften av gymnasisterna med högskolestudier och varje läsår blir drygt 50000 klara med sin examen. Vi har intervjuat 72 högskolestudenter två år efter examen inom några utbildningsområden vid Mälardalens högskola. De har fått berätta om sina förväntningar och vad som faktiskt hände under försöken att etablera sig på arbetsmarknaden. Drygt hälften hade två år efter examen fast anställning och arbetsuppgifter som matchade utbildningen. För övriga var etableringen mer komplicerad och osäker, med tillfälliga och okvalificerade jobb. Många befann sig samtidigt i en familje- och livssituation som ställde krav på trygghet och planerbarhet, vilket många gånger stod i motsats till arbetsmarknadens krav på flexibilitet och rörlighet. Jag hoppas att rapporten kan skapa ökad medvetenhet om de högskoleutbildades problemet på arbetsmarknaden och bidra till att de inte ”fastnar” i etableringsprocessens snårskog, där tidskrävande och dyra investeringar i kunskap och kompetens förspills till men för individ, arbetsliv och samhälle.
|
|
