| 1. |
- Aminoff, Christina, 1966-
(författare)
-
Skriftspråkliga handlingar i förskoleklass och årskurs 1
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna avhandling handlar om skriftspråklighet i förskoleklass och årskurs 1. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om skriftspråkliga handlingar i förskoleklass och årskurs 1 och i övergången mellan de två skolformerna. I avhandlingen ingår tre förskoleklasser och fem klasser i årskurs 1. Det empiriska materialet består av observationer, fältanteckningar, stillbilder och informella samtal. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys, begrepp från tidigare forskning samt begrepp från avhandlingens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Materialet har även analyserats med inspiration från Luke och Freebodys (1997, 1999) resursmodell. Resultatet visar att när läraren och barnen arbetar med läsande och skrivande är ofta språkets form, funktion och innehåll åtskilda från varandra. Det är en bild som framträder i arbetet med exempelvis skriftens kod. Träning av kodningsfärdigheter kopplas inte till ett funktionellt läsande och skrivande, utan sker i isolerade aktiviteter. I övergången mellan skolformerna upprepas skriftspråkligt innehåll, exempelvis kan barnen göra samma eller liknande ljudanalytiska övningar i årskurs 1 som de arbetat med i förskoleklass. Det innebär att de barn som redan behärskar det som ska läras i en övning inte möts utifrån sina kunskaper och erfarenheter.
|
|
| 2. |
- Andersson, Per A, 1986-
(författare)
-
Norms in Prosocial Decisions : The Role of Observability, Avoidance, and Conditionality
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Prosocial behaviors benefit other people and range from donations to charity to behavior limiting the spread of disease, such as masking and vaccination. The overarching purpose of this thesis was to contribute to our understanding of how social norms and conformity affect prosocial behavior. Here, three norm-related factors that affect such prosocial behavior were investigated: observability, avoidance and conditionality. Observability concerns whether a person is being observed during prosocial decisions, which can typically increase conformity to norms. Avoidance concerns whether a person avoids or seeks out knowledge about prosocial norms. Conditionality concerns the conditional nature of when behavior shifts occur in relation to others behavior. For instance, a person may want to follow a prosocial norm only if a very large majority adheres to it, or only if the goal of the norm is realistic to attain. Paper I focused on observability of prosocial decisions. Making decisions while knowing they would be shown to others increased prosocial behavior in the form of cooperation in a Public Goods Game, and preferences for deontological choices in moral dilemmas, but not donations given to charity. Paper II examined the existence of avoidance behavior regarding social norm about donations. Such norm avoiders appeared to be comprised of both prosocial and less prosocial individuals. Paper III investigated the interplay between descriptive (what people do) and injunctive (what one should do) norms in regards to masking during COVID-19. Paper IV then explored how varying the goal set for a prosocial norm affects willingness to try to achieve the goal, in the context of thresholds for herd immunity and vaccines for COVID-19. Some individuals were demotivated by seeing a higher goal as harder to achieve and others were motivated by believing a higher goal to lead to more people getting vaccinated. Taken together, these papers point to the inherent complexity of how norms relate to prosocial behavior, and suggest relevant aspects to consider when wanting to promote prosocial behavior.
|
|
| 3. |
- Andersson, Ulrika B., 1967-
(författare)
-
Framåtsyftande bedömning i tidig läsundervisning : Teori och praktik
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syfte är att bidra med kunskap om hur framåtsyftande bedömning kan användas och används av lärare som underlag för pedagogiska åtgärder i tidig läsundervisning. I avhandlingen har jag ett pragmatiskt förhållningssätt till både teorier och metoder. Avhandlingen bygger på fyra artiklar. Datainsamling gjordes genom artikelläsning (artikel I), fokusgruppsintervjuer (artikel Il) och narrativa intervjuer (artikel III) och testresultat (artikel IV). Resultaten analyserades med; Venn-diagram (I), tematisk analys (II), narrativ analys (lll) och variansanalys (IV). Resultaten visar att formativ bedömning och Response to intervention kan komplettera varandra och att kunskap om olika framåtsyftande förhållningssätt och teorier kan underlätta lärares professionella utveckling. Det framgår också att sociala bedömningsaspekter är viktiga i avkodningsundervisningen. Resultaten visar att en stor andel av eleverna i åk 1 har fortsatt behov av avkodningsträning även i slutet av åk 1. Bedömningsverktyg för läsundervisning behöver därför ge tydlig och återkommande information om elevens förmåga att avkoda. Resultaten visar att lärarnas användning av bedömningsverktyg påverkas av kontexten. Det handlar om att uppmärksamma specifika förutsättningar och att organisera bedömningspraktiken så att ett ömsesidigt och hållbart utbyte uppstår mellan läraren, eleven och bedömningsverktyget.
|
|
| 4. |
- Arnell, Sofie, 1984-
(författare)
-
Elevers möten med matematik : En studie om elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många och positiva tidiga möten med matematik är betydelsefulla för barns och elevers matematiklärande. Avhandlingens syfte är att bidra med kunskap om elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1 genom att undersöka, analysera och beskriva dem. Ytterligare ett syfte är att redogöra för likheter och skillnader i elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1 för att bidra till ökad förståelse kring faktorer som kan påverka elevers möjligheter att utveckla förståelse för skolmatematiken. En empirisk studie genomfördes, där en elevgrupp och dess lärare följdes från höstterminen i förskoleklass till höstterminen i årskurs 1. Data samlades in genom deltagande observationer och informella samtal. Materialet analyserades sedan i två steg; först gjordes en empirinära analys och därefter en teoretisk analys utifrån begrepp hämtade från verksamhetsteorin. Resultatet visar att elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1 sker på en mängd olika sätt. Mötena kan relateras till tre olika typer av matematikverksamheter i både förskoleklassen och årskurs 1, vilka erbjuder eleverna olika lärandemöjligheter. Av dessa verksamheter framgår även att matematikundervisningen är mer formell i årskurs 1 än i förskoleklassen. Det visar sig i att eleverna har högre handlingsfrihet i förskoleklassen än i årskurs 1 och att det finns ett starkare fokus på matematiska begrepp och metoder i årskurs 1 än i förskoleklassen. Dessa skillnader kan vidare få negativa konsekvenser för kontinuiteten i elevernas matematiklärande.
|
|
| 5. |
- Arriaza Hult, Maria, 1990-
(författare)
-
Party Education as Mobilisation : Framing education in Swedish and Spanish political parties of the left
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation aims to contribute knowledge of how five movement-related left parties in Sweden and Spain formulate education for their members. By analysing (i) the Swedish Social Democratic Workers’ Party, (ii) the Swedish Left Party, (iii) the Spanish Social Democratic Workers’ Party, (iv) the Spanish United Left and (v) the Spanish Podemos, the study interprets how organised educational activities are formulated and motivated with the aim to instigate member engagement. The analysis builds on interviews with leading party representatives and study leaders, study and course materials, and other official documents, which steer how the parties organise their education. With a framing perspective as a theoretical itinerary, the study emphasises parties' education as a setting where meaning is formulated to initiate collective action. The four included papers stress and discuss how educational material is formulated and how the parties perceive and motivate organised party education. Papers 1 and 2 analyse text materials and shows how educational materials establish narratives that invites the members to become active in the parties. Even though the educational narrative is welcoming, the study materials also reinforce frames of how to be schooled into becoming an ideal party member. Papers 3 and 4 study interview materials and suggest that member education is interpreted as something that strengthens parties’ movement relations, provides useful training, opens up a space for political reflection, and constructs a feeling of community within the parties. The dissertation emphasises that these five movement-related left parties perceive their educational activities as settings that create relations between the party and its members. Applying the framing perspective to the understudied educational practices that transpire in parties contributes to deepening the theoretical understanding of how education can be formulated in relation to its bearing on creating collective identities.
|
|
| 6. |
- Berg, Matilda, 1989-
(författare)
-
Just know it : The role of explicit knowledge in internet-based cognitive behaviour therapy for adolescents
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The role of explicit, declarative knowledge in general health care and in psychotherapy is a growing field of research. In many areas of healthcare, knowledge is regarded as an important factor for successful interventions. Participants within mental-health interventions should ideally gain knowledge about their specific conditions and strategies to improve, in order to manage their problems in more helpful ways. In Cognitive Behaviour Therapy (CBT), explicit knowledge is a core feature when treating clients and educating them about their symptoms, problems and potential solutions. Still, the role of knowledge and its relation to treatment outcome within CBT treatments is unclear. CBT administered over the internet (ICBT), is mainly based on psychoeducative texts and thus provides a suitable format for an initial evaluation of explicit knowledge within a clinical research context. The role of explicit knowledge could be of particular importance in the study of younger target groups, who probably have their first treatment experience. Their knowledge gain and its use could be of importance both as separate constructs but also in relation to symptom reduction following treatment.The overarching aim of this thesis was to explore the role of explicit knowledge in internet-delivered CBT for adolescents with depression and anxiety.Study I explored the role of explicit knowledge in a randomised controlled trial with adolescents suffering from primary depression. A knowledge test was constructed and administered at pre- and post-treatment. Results showed that explicit knowledge and certainty of knowledge about depression, anxiety and CBT increased during treatment, but that these variables were unrelated to treatment outcome. Lower pre-treatment knowledge levels (certainty) however predicted greater improvement in depressive symptoms.Study II describes the procedure of developing a new knowledge test in the context of ICBT for adolescents with depression and anxiety. An explorative factor analysis was performed and resulted in a three-factor solution with the following factors: Act in aversive states, Using positive reinforcement, and Shifting attention. The procedure presented could illustrate one way of creating a test for knowledge evaluation in ICBT, but its clinical use needs to be evaluated further.In Study III, participants from a randomised controlled trial of ICBT for adolescent depression were asked about their acquired knowledge and knowledge use six months later. Qualitative methodology (thematic analysis) was used. The results showed two overarching ways that clients can remember and relate to CBT-principles after treatment; one more explicit way related to the active application of CBT principles, and another vague way of recalling treatment content and the passive usage of CBT. Both ways of recalling CBT principles were related to experiencing the treatment as helpful.Study IV evaluated the role of learning strategies and chat-sessions in ICBT for adolescents with anxiety and depression. A total of 120 adolescents were randomised to one of four treatment groups, in a 2x2 factorial design with the two factors: with or without learning support and/or chat-sessions. Overall, the results showed general reductions of anxiety and depressive symptoms, and increased knowledge levels. Participants receiving learning strategies during treatment obtained more immediate benefits in treatment outcome and knowledge levels, but at six months follow-up participants without learning support had reached equal amounts of knowledge and symptom reduction. Chat-sessions did not add any effect on treatment outcome or knowledge levels.In conclusion, this thesis suggests that explicit knowledge is a construct that is independent of symptom reduction and increases during ICBT treatments for adolescents with depression and anxiety. Increased knowledge, and increased certainty of knowledge, are valuable outcomes since CBT emphasises educating clients about symptoms, therapeutic principles, and strategies that they can remember and use later on. The lack of association between explicit knowledge gain and symptom reduction could indicate that explicit knowledge is a necessary but insufficient factor for symptom reduction. Adding learning strategies within a treatment programme could be of importance for enhancing short-term treatment effects.There is a continued need for more research on the role of knowledge in ICBT, both as an outcome and as a way to improve treatment effects. The findings in this thesis however suggest that research on explicit knowledge is important to understand what makes ICBT work.
|
|
| 7. |
- Bjärehed, Marlene, 1981-
(författare)
-
The association between moral disengagement and bullying in early adolescence
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- School bullying occurs when a student is repeatedly exposed to negative actions by other students. The victim is often at some form of a disadvantage. Bullying can take many forms, such as physical, verbal, and relational. It can also occur online. With social cognitive theory as a theoretical framework, this dissertation examined some of the (individual and collective) moral processes that underlie bullying. More specifically, the aim was to enhance the understanding of the association between moral disengagement (MD) and bullying in early adolescence. Self-reported survey data was collected and analyzed using various statistical methods, such as multivariate regression and multilevel analysis. The results show that MD (individual and collective) is associated with bullying perpetration, both in a school context and online. The results also show that individual MD varies over time, and that changes are related to changes in bullying perpetration. The results also indicate that the mechanisms of MD are differentially associated with different forms of bullying. For instance, diffusion of responsibility is (positively) associated with assisting and reinforcing bullying, while moral justification is (positively) associated with indirect bullying. Overall, the results point to the importance of taking into account and analyzing both individual and contextual factors when examining the role that moral disengagement plays in bullying.
|
|
| 8. |
- Bladh, Daniel, 1980-
(författare)
-
Didaktiska val i partidemokratin : Om partiskolning och lärande i politiken
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att undersöka de överväganden och skäl som ligger bakom didaktiska val som fattas när utbildning organiseras för partipolitiskt aktiva personer. De anordnare som främst står i fokus för avhandlingen är de nationella partiorganisationerna medan den kommunala förvaltningen fungerar som en kon-trastpunkt. Avhandlingens teoretiska perspektiv utgörs av vuxendidaktik samt av ett analytiskt schema där politiska partier förstås som strategiska aktörer. Det didaktiska kunskapsintresset riktar sig främst mot det politiska systemet, partierna som aktörer samt de egna partimedlemmarna. Det är kvalitativ forskning som ligger till grund för de specifika studier som avhandlingen omfattar. Det empiriska materialet har genererats genom kvalitativa forskningsintervjuer, insamling av olika typer av dokument samt omfattande kartläggning.Avhandlingen utgör en sammanläggningsavhandling som omfattar fyra artiklar. Artikel I analyserar organisering av partiskolning som verktyg för nationella partiorganisationer. Artikel II lyfter fram fostransprocesser som de nationella partiorganisationerna söker främja genom organisering av partiskolning riktat till partimedlemmar och lokalföreningar. Artikel III lyfter blicken gentemot det politiska systemet och visar hur partiskolning både kan påverka och påverkas av hur olika partifunktioner utövas. Artikel IV tar sikte på den utbildningsverksamhet som genomförs i svenska kommuner och lyfter fram tre tankelinjer som uttryck för hur de kommunala anordnarna resonerar kring och motiverar den utbildning som de erbjuder till lokala folkvalda. Sammantaget bidrar avhandlingen med kunskap om vad som sker i mötet mellan utbildning och partidemokratin. Påverkan och fostran lyfts fram som två centrala skäl bakom de didaktiska val som fattas av de nationella partiorganisationerna vid organisering av partiskolning. Hur de nationella partiorganisationerna motiverar och resonerar kring den utbildningsverksamhet som de organiserar diskuteras i samband med samlingsbegreppen personer, process och platsen. Avhandlingen visar också hur partiskolning innehar en strategisk potential för partierna. Organisering av utbildningsverksamhet i politiska partier och kommuner kan även påverka konstruktionen av deltagarnas demokratiska kompetens, vilket kan spela roll för hur partimedlemmarnas aktiva medborgarskap kommer till uttryck.
|
|
| 9. |
- Dahlin, Mats, 1975-
(författare)
-
Development and evaluation of an internet-based treatment for generalized anxiety disorder : An acceptance-based approach
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Generalized anxiety disorder (GAD) is a chronic condition characterized by an excessive and uncontrollable worry. GAD has a highly negative impact on all aspects of life, and the costs for society are considerable. Cognitive behaviour therapy (CBT), delivered face-to- face or online, has been shown to be effective in treating GAD. However, there are still room for improvement, with treatment content and format of delivery being two areas to further investigate. Internet-based treatments are often based on a generic CBT model of GAD and include treatment strategies such as cognitive restructuring and relaxation. Furthermore, the impact of therapist support has shown inconclusive results.Overall, this thesis aimed to evaluate the effects of a new internet-based treatment for GAD, based on acceptance, mindfulness, and valued action, delivered with different types of support. Study I was a small pilot trial with a within-group design. The study included 16 participants diagnosed with GAD who received the newly developed treatment program with weekly therapist support. Statistically significant and large effect sizes were observed on self-rated worry at post-treatment, and the effects were maintained at a three-months follow-up. Study II included 103 participants diagnosed with GAD who were randomized to nine weeks of treatment with the treatment program and weekly support, or a waiting-list control group. Statistically significant moderate to large effects were observed on primary and secondary outcomes in favour of the treatment. The exception was a measure of quality of life, with no significant difference between the two groups. The treatment effects were maintained at a six-months follow-up. Study III was a pilot trial including 33 participants diagnosed with GAD. A within-group design was used to investigate the effects of the treatment program delivered with automated messages and support on demand. Significant and large within-group effects were observed on all outcome measures at post-treatment with the exception of quality of life, for which there was a small effect. Study IV was a pilot factorial design trial that compared the acceptance-based treatment program against a self-tailored treatment, as well as two types of support: scheduled support and support on demand. The study included 85 participants with GAD randomized to four different treatment groups. Significant moderate to large effects were observed in all treatment groups, with no statistically significant differences between the groups on self-rated outcome measures. Receiving scheduled support was rated as more positive than support on demand, and self-tailored treatment was rated as more positive than the acceptance-based treatment. Treatment satisfaction was high in all studies.In conclusion, the studies indicate that an internet-based treatment based on acceptance, mindfulness, and valued action is a viable option in the treatment of GAD.
|
|
| 10. |
- Eriksson, Elisabeth, 1971-
(författare)
-
Återkoppling i lågstadieklassrum
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Återkoppling är en del av det vardagliga arbetet i klassrummet och även en del av lärares bedömningspraktik. Syftet med avhandlingen är att utforska och begreppsliggöra den återkoppling som kommuniceras från lärare till elev i det vardagliga arbetet i lågstadieklassrum. Pragmatism, symbolisk interaktionism och barndomssociologi utgör avhandlingens teoretiska perspektiv. Som metod användes konstruktivistisk grundad teori, som präglas av en iterativ process där analys och datainsamling sker i växelverkan. Data samlades in genom observationer i fyra klassrum, intervjuer med 13 lärare, fokusgrupper med 23 elever samt informella samtal. I resultaten presenteras en kategorisering av den återkoppling som lärare ger elever. I en systematisk konceptualisering av lärares rationaler för återkoppling synliggörs de överväganden som påverkar hur lärare ger återkoppling. Eleverna tolkade lärares återkoppling som förmedlande av måsten. Vidare delade lärare och elever en upptagenhet av att konstruera klarhet i återkopplingen, vilket gjordes utifrån tillförlitlighet och förståelse. Tillsammans ger delstudierna en bild av klassrumsåterkoppling som relationellt och komplext. Rättvisa beskrivs som eftersträvansvärt men svårt. Avhandlingen bidrar med beskrivningar av den återkoppling som kommuniceras i interaktionen mellan lärare och elever på lågstadiet, samt begrepp för att diskutera och förstå den.
|
|
