| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Jarlbrink, Johan, 1978-
(författare)
-
Det våras för journalisten : Symboler och handlingsmönster för den svenska pressens medarbetare från 1870-tal till 1930-tal
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna avhandling är att analysera hur den svenska pressens medarbetare representerades i olika medier från 187o-talet till 193o-talet, hur och varför representationerna förändrades, och hur tidningsrnedarbetare förhöll sig till dem. Representationerna av tidningsrnedarbetare i romaner, noveller, film, presshistoriska arbeten, debatter och karikatyrer formade bilden av yrket i offentligheten. De som var verksamma i pressen försökte kontrollera, förändra och använda dessa representationer för att framställa sig själva som legitima och ttovärdiga. Denna sttävan efter kontroll analyseras med hjälp av Erving Goffmans teori om roller. Med begrepp från Pierre Bourdieu undersöks även hur denna sttävan var en del av olika tidningsrnedarbetares försök att etablera ett journalistiskt fält med regler och kapital som stärkte de egna intressena. Avhandlingens huvudargument är att kampen om kontroll och förändring av representationerna å den ena sidan, och strävan att agera i enlighet med allmänna förväntningar på rollen å den andra, var av stor betydelse för journalisttollens och journalistikens formering och etablering. Perspektivet är kulturhistoriskt snarare än professionssociologiskt. Tidningar, romaner och filmer var arenor där journalistikens regler förhandlades och etablerades. Det som värderades i 1800-talets tidningsvärld var politiska, polemiska och litterära texter, där publicisten gavs utrymme att uttrycka sin personliga ståndpunkt. Underordnade tidningsrnedarbetare hade emellertid inte samma möjligheter att uttrycka och profilera sig. Detta förändrades successivt i 1900-talets början. Tidningarna i massupplaga försökte nu locka läsare med sensationella nyheter, stora rubriker och bilder på förstasidan. Journalisternas uppgift blev att leverera de nyheter som tidningsköparna ville läsa om. Denna marknadslogik blev samtidigt en del av det journalistiska fältets regler. Att hitta och rapportera stora nyheter var ett sätt att utmärka sig och bli erkänd som en riktig journalist som behärskade rollen.
|
|
| 5. |
-
Medier & politik : om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet
- 2007
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kring 1900 är den svenska arbetarrörelsen fientligt inställd mot modernitetens massmedier – trots att merparten av rörelsens företrädare är mediearbetare. Alla av förgrundsgestalterna är ju tidningsredaktörer August Palm och Axel Danielsson, Hjalmar Branting och Per Albin Hansson. Mer än sextio år senare har Olof Palme på ett normativt sätt förändrat hur svenska politiker bör förhålla sig till media och ytterligare ett kvartsekel senare dansar Göran Persson i ”Bolibompa”. I den här boken frågar sig historiker, filmvetare och mediehistoriker vad det är som händer under den här perioden. Ambitionen är att förklara hur den svenska arbetarrörelsen landets mest inflytelserika politiska aktör under 1900-talet reformerade sitt förhållningssätt till audiovisuella massmedier.Bokens åtta kronologiskt upplagda artiklar diskuterar de senaste hundra årens politiska mediebruk i Sverige från storstrejken 1909 till valbloggar 2006 med fokus på arbetarrörelsen i allmänhet och socialdemokratin i synnerhet. Dels anlägger boken mediala perspektiv på arbetarrörelsens historia, dels uppmärksammar den arbetarrörelsens eget mediebruk. Ett flertal av de filmer som diskuteras i boken återfinns på två medföljande DVD-skivor. De innehåller mer än sex timmar rörligt bildmaterial producerat för den svenska arbetarrörelsen.
|
|
| 6. |
-
Mediernas kulturhistoria
- 2008. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Mediehistoriens mening tycks här bero på vad den pekar fram emot. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men vid varje tidpunkt i historien finns ett vidsträckt medielandskap som väntar på att utforskas. Den här boken är ett bidrag till mediernas kulturhistoria. Med utgångspunkt i ett brett mediebegrepp belyser den massmedier som teve, film och internet, men också äldre medieformer som skriften, posten och ornamentik. En rad olika mediepraktiker lyfts fram från skriftkulturens administrativa förändring av statsapparaten kring 1700, över marknadsföringen av konfektyr med hjälp av kändisar runt förra sekelskiftet, till dagens realtidsövervakning med skärmbildsteknologier. Boken argumenterar för att det är först när medier betraktas i sin historiska specificitet som det blir möjligt att föra mer övergripande resonemang om hur relationer mellan medier och kultur skiftar över tid och rum. Gamla medier var en gång nya. De vittnade om ett levande förflutet och en osäker
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
The YouTube reader
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- YouTube has come to epitomize the possibilities of digital culture. With more than seventy million unique users a month and approximately eighty million videos online, this brand-name video distribution platform holds the richest repository of popular culture on the Internet. As the fastest growing site in the history of the Web, YouTube promises endless new opportunities for amateur video, political campaigning, entertainment formats, and viral marketing—a clip culture that has seemed to outpace both cinema and television. The YouTube Reader is the first full-length book to explore YouTube as an industry, archive, and cultural form. This remarkable volume brings together renowned film and media scholars to debate the problems and potential of "broadcasting yourself." The YouTube Reader takes on claims of newness, immediacy, and popularity with sytematic and theoretically informed arguments, offering a closer look at the available texts on YouTube and the policies and norms that govern their access and use.
|
|
