| 1. |
-
1800-talets mediesystem
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mediehistoria skrivs ofta utifrån ett medium i taget. Den här boken argumenterar istället för att historiens medier utvecklats tillsammans.Nya former, tekniker och praktiker har interagerat med gamla, innehåll har cirkulerat medierna emellan och rader av aktörer har aktivt relaterat till en helhet av uttrycksformer. Denna helhet var konturfast på ett vis som gör det befogat att tala om ett historiskt mediesystem: summan av en viss tids medier och deras inbäddning i sociala, politiska och ekonomiska villkor. I ett antal delstudier prövar boken möjligheterna att på närgången empirisk nivå undersöka 1800-talets mediesystem.
|
|
| 2. |
- Andersson, Jonas, 1978-, et al.
(författare)
-
Efter The Pirate Bay
- 2010. - 1
-
Bok (refereegranskat)abstract
- En bok om fildelningens teknik, politik, juridik och moral. Hur ska vi förhålla oss till vår nya digitala verklighet?Förstår vi kraften i Internet bäst genom en uppsättning av illasinnade repressiva förkortningar (Ipred, FRA, Acta) eller genom en förutsättningslös politisk diskussion kring vilket slags lagstiftning som ska gälla för den digitala domänen? De svenska riksdagspartiernas växlande syn på fildelning och upphovsrätt har under de senaste åren flankerats av nya, och mer radikala sätt att betrakta frågan.Boken för ett resonemang om vår nya digitala verklighet. Ett antal skribenter nalkas ämnet från olika utgångspunkter och ger en bred bild av vad som är annorlunda i vår tid; efter Pirate Bay. Redaktörer är Jonas Andersson och Pelle Snickars.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Information som problem : medieanalytiska texter från medeltid till framtid
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Med hjälp av ett långt tidsperspektiv försöker den här boken tematiskt att undersöka informationsförsörjningens kontinuiteter och avbrott. Ambitionen varit att berätta och belysa, diskutera och spekulera om informationsförsörjningens svårigheter, möjligheter och utmaningar i det förflutna, i nuet och i framtiden. Vad är information? Är information detsamma som kunskap? Har värderingen av information förändrats över tid? Är all information viktig? Är all information nyttig? Vem kontrollerar informationen? Skall information kontrolleras Kan information vara fri?
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
-
Media, popular culture, and the American century
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 1941, media mogul Henry R. Luce exulted, “American jazz, Hollywood movies, American slang, American machines and patented products are in fact the only things that every community in the world, from Zanzibar to Hamburg, recognizes in common.” It is as true today as it was then. From the early days of Hollywood, an insatiable demand for U.S. cultural products—in advertising, fashion, film, popular music, television, and much else—has had a profound and continuing impact across the globe. Media, Popular Culture, and the American Century explores a diverse range of Americana, where the borders between the real and the imaginary, dream and dystopia, America and the world, blur and disappear. Essays move from configurations of U.S. culture in the early 1900s to the age of Google and digital music.
|
|
| 10. |
-
Mediehistoriska vändningar
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan sekelskiftet 2000 har det talats om en medial vändning inom framför allt humanvetenskaperna. För till exempel litteraturvetenskapens del har det handlat om en fokusförflyttning från estetiken till historiska medieanalyser av sådant som läs- och skrivpraktiker, och motsvarande intresseförskjutningar kan avläsas inom andra discipliner. I en svensk kontext har det rentav hävdats att medie- och kommunikationsvetenskapen håller på att förgås i en ”revirstrid som är så brutal att den knappt märks”. För inom vilka discipliner sysslar man numera inte med mediefrågor? Och vilket är då medievetenskapens specifika bidrag? Å andra sidan kanske medie- och kommunikationsvetenskapen själv genomgår ett slags medial vändning och rör sig bort från vad som dominerat ämnet: innehållsanalyser av journalistik utifrån ett ganska snävt demokrati- och politikperspektiv, vilka egentligen inte varit särskilt upptagna med specifika medieringsfrågor. En sådan rörelse, även internationellt, kan möjligen skönjas i de senaste årens diskussioner kring begreppet medialisering.Den kulturhistoriska medieforskningen har under de två senaste decennierna vuxit fram i kölvattnet av den kulturella vändningen inom de historiska vetenskaperna. Fältet kännetecknas av en nyorientering såväl empiriskt som teoretiskt, så till exempel utgångspunkten i ett bredare mediebegrepp och en fokus på mediernas inbördes relationer och på materiellt handfast mediering (snarare än friare svävande representationer). Mediehistoria kan inte längre vara en samling monomediala historier som beskriver olika mediers utveckling på ett linjärt sätt, utan ett fält som i hög grad betonar inter- och multimedialitet. Relationen mellan gamla och nya medier behöver problematiseras och vår egen tids digitaliseringsprocess historiseras.
|
|
