| 1. |
- Andrén, Ulla, 1955-, et al.
(författare)
-
Utveckling av ett nytt yrke inom socialpsykiatrisk vård
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The program in Social Psychiatric Care is a three-year program at the university level leading to a vocational qualification in social psychiatric care and a bachelor's degree in the field of Health Sciences. Until the spring of 2018, six litters have graduated. Students in the social psychiatric care program often have personal interest, previous professional experience from the business areas or inspiration from related friends working in the field of activity. Personal experiences of problems in the fields of activity are also prominent among the students. Students believe that personal experience, willingness and ability is important in order to work within the profession. Characteristics of the students are also an interest and a clear empathetic willingness to work with people and they consider that the profession primarily requires characteristics such as altruism, empathy, social skills and deeper knowledge and understanding in the field. Upon completion of education, students want a career role where they can help other people, feel motivated, or they aim for specific positions or areas of activity. Both managers and alumni from the Social Psychiatric Care program value the broad professional competence that the program leads to. Psychiatric competence is emphasized as particularly valuable by both alumni and managers. This competence means that they also complement the other professions in the activities. Students consider themselves possessed a professional identity that involves introducing psychiatric and custody skills to organizations that previously lacked these perspectives. Something that also brings new approaches to patients, users and clients. Being able to use knowledge from several disciplines are considered to be a strength and competence that are well-needed in environments where people with mental ill health are cared for. The alumni perceive their knowledge as both interdisciplinary and interprofessional.
|
|
| 2. |
- Johansson, Anna, 1963-, et al.
(författare)
-
Struktur, relation och kommunikation : Om lärares ledarskap i klassrummet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study is part of a project of cooperation between University West and the elementary schools of the Municipal of Grästorp. Since the project has an interactive approach the purpose/research questions and the choice of methods have been developed in dialogue between researcher and practitioners. The overall purpose has been to explore, make visible and problematize the teacher´s leadership in the classroom. Moreover to follow up and make visible learning processes in learning conversations, as wells as develop and strengthen the professional competence of the teachers. The research questions explored in this study are: What is the meaning of the teacher's leadership in the classroom? How do the teachers understand their leadership in the classroom? The informants participating in the studies are teachers. The empirical material consist mainly of focus group interviews as well as observations of collegial learning sessions among the teachers. The theoretical points of departure for the investigation is a relational perspective as well as a sociocultural perspective. The analysis is organized around four themes: leadership as structure and order, leadership as relationship, non-verbal communication in the shaping and conducting of leadership and finally, authority and legitimacy as negotiated and deserved. Leadership is not perceived as "given" based in the formal role and position but the leadership is seen as created in relation to, and in interaction with the pupils. The main obstacle identified for practicing a good leadership is lack of time and stress.
|
|
| 3. |
- Molin, Martin, 1967-, et al.
(författare)
-
Del@ktighetens digitalisering : Om identitetsskapande aktiviteter på internet bland unga med intellektuell funktionsnedsättning
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Även om forskning om ungdomar och internet är ett växande område finns det relativt få studier som illustrerar förhållanden för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare studier har visat att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är oroliga för att bli marginaliserade, och att många upplever sig mer ensamma än andra ungdomar. Därför kan sociala nätverkssajter på internet vara av avgörande betydelse för att skapa ett utrymme för nya sociala kontakter men även för utforskande av alternativa och mindre stigmatiserade identiteter.Projektet syftade till att beskriva och analysera hur ungdomar (16-20 år) med lindrig intellektuell funktionsnedsättning interagerar och deltar på internet. Närmare bestämt har vi utifrån elev-, personal- och föräldraperspektiv studerat de ungas självpresentationer, sociala relationer och delaktighet inom ramen för olika gemenskaper på internet. Projektets mål var att generera kunskap om dessa komplexa processer, som kan vara användbara för hur den närmaste omgivningen av vuxna kan stödja och hjälpa unga med intellektuell funktionsnedsättning med sin internetanvändning.Projektet omfattade kvalitativa intervjuer med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (n=27), föräldrar till ungdomar med intellektuell funktions-nedsättning (n=22) och personal i gymnasiesärskolan (n=17). De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke 2006). Projektet har erhållit etiskt godkännande från Regionala etikprövnings-nämnden i Göteborg (Dnr 048-15).Ett framträdande resultat i studien rör de unga informanternas sätt att tala om sin medvetenhet om både risker och möjligheter med internet och sociala medier. Dock noterades att ju mer de interagerade med icke-funktionshindrade kamrater, desto mer upplevde de negativa och oönskade konsekvenser av internet-användningen (att bli lurad, hotad, mobbad etc). En slutsats var att dessa omständigheter snarare leder till att de växlade ner sitt internetanvändande och som i sin förlängning innebar mindre delaktighet på internet och sociala medier.Även om Internet kan vara en "frizon" där den unga personen kan utveckla sociala band och konstruera sin identitet fri från vuxenövervakning, så är föräldrar och yrkesverksamma ofta mycket närvarande och engagerade, medan ungdomarna uttrycker att de inte är i behov av stöd. Professionella och föräldrar anser att internet är en arena för positiva möjligheter men även risker.Professionella verkade vara mer oroliga för riskerna än föräldrarna som säger att möjligheterna uppväger nackdelarna. Föräldrarna är mest bekymrade över risken för ensamhet och social isolering. Sammantaget beskrivs de unga med intellektuell funktionsnedsättning som en mer heterogen grupp av både föräldrar och personal jämfört med tidigare forskning. Informanternas erfarenheter diskuteras i studiens publikationer i begreppsliga ramverk som rör social identitet, deltagande, positivt risktagande, sexualitet och frigörelse.I en jämförande analys av resultaten från de olika delstudierna visas hur den sociala delaktigheten på ett dialektiskt sätt förhandlas och konstrueras mellan ungdomar med och utan intellektuell funktionsnedsättning men också mellan de unga i studien och vuxna personer i den närmaste omgivningen. Genom att anlägga ett intersektionellt perspektiv på frågor om identitetsskapande aktiviteter och risktagande på internet kan en mer relationell förståelse av den digitala delaktighetens problem och möjligheter synliggöras. En relationell förståelse av att hamna i svårigheter implicerar att risk och utsatthet inte alltid behöver bero på funktionsnedsättningen utan på kontextuella förutsättningar och andra samvarierande faktorer.Med tanke på unga människors behov av självständighet är det av stor vikt att vuxna reflekterar över och balanserar stödet beroende på den unga människans behov. Att ge stöd till positivt risktagande på internet innebär vuxna tillsammans med unga reflekterar över hur eventuella risker kan hanteras snarare än hur risk kan undvikas.
|
|
| 4. |
- Molin, Martin, et al.
(författare)
-
Del@ktighetens digitalisering : Om internetskapande aktiviteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Även om forskning om ungdomar och internet är ett växande område finns det relativt få studier som illustrerar förhållanden för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare studier har visat att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är oroliga för att bli marginaliserade, och att många upplever sig mer ensamma än andra ungdomar. Därför kan sociala nätverkssajter på internet vara av avgörande betydelse för att skapa ett utrymme för nya sociala kontakter men även för utforskande av alternativa och mindre stigmatiserade identiteter. Projektet syftade till att beskriva och analysera hur ungdomar (16-20 år) med lindrig intellektuell funktionsnedsättning interagerar och deltar på internet. Närmare bestämt har vi utifrån elev-, personal- och föräldraperspektiv studerat de ungas självpresentationer, sociala relationer och delaktighet inom ramen för olika gemenskaper på internet. Projektets mål var att generera kunskap om dessa komplexa processer, som kan vara användbara för hur den närmaste omgivningen av vuxna kan stödja och hjälpa unga med intellektuell funktionsnedsättning med sin internetanvändning. Projektet omfattade kvalitativa intervjuer med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (n=27), föräldrar till ungdomar med intellektuell funktions-nedsättning (n=22) och personal i gymnasiesärskolan (n=17). De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke 2006). Projektet har erhållit etiskt godkännande från Regionala etikprövnings-nämnden i Göteborg (Dnr 048-15). Ett framträdande resultat i studien rör de unga informanternas sätt att tala om sin medvetenhet om både risker och möjligheter med internet och sociala medier. Dock noterades att ju mer de interagerade med icke-funktionshindrade kamrater, desto mer upplevde de negativa och oönskade konsekvenser av internet-användningen (att bli lurad, hotad, mobbad etc). En slutsats var att dessa omständigheter snarare leder till att de växlade ner sitt internetanvändande och som i sin förlängning innebar mindre delaktighet på internet och sociala medier. Även om Internet kan vara en "frizon" där den unga personen kan utveckla sociala band och konstruera sin identitet fri från vuxenövervakning, så är föräldrar och yrkesverksamma ofta mycket närvarande och engagerade, medan ungdomarna uttrycker att de inte är i behov av stöd. Professionella och föräldrar anser att internet är en arena för positiva möjligheter men även risker. Professionella verkade vara mer oroliga för riskerna än föräldrarna som säger att möjligheterna uppväger nackdelarna. Föräldrarna är mest bekymrade över risken för ensamhet och social isolering. Sammantaget beskrivs de unga med intellektuell funktionsnedsättning som en mer heterogen grupp av både föräldrar och personal jämfört med tidigare forskning. Informanternas erfarenheter diskuteras i studiens publikationer i begreppsliga ramverk som rör social identitet, deltagande, positivt risktagande, sexualitet och frigörelse. I en jämförande analys av resultaten från de olika delstudierna visas hur den sociala delaktigheten på ett dialektiskt sätt förhandlas och konstrueras mellan ungdomar med och utan intellektuell funktionsnedsättning men också mellan de unga i studien och vuxna personer i den närmaste omgivningen. Genom att anlägga ett intersektionellt perspektiv på frågor om identitetsskapande aktiviteter och risktagande på internet kan en mer relationell förståelse av den digitala delaktighetens problem och möjligheter synliggöras. En relationell förståelse av att hamna i svårigheter implicerar att risk och utsatthet inte alltid behöver bero på funktionsnedsättningen utan på kontextuella förutsättningar och andra sam-varierande faktorer. Med tanke på unga människors behov av självständighet är det av stor vikt att vuxna reflekterar över och balanserar stödet beroende på den unga människans behov. Att ge stöd till positivt risktagande på internet innebär vuxna tillsammans med unga reflekterar över hur eventuella risker kan hanteras snarare än hur risk kan undvikas.
|
|
| 5. |
- Siverbo, Sven, 1970-
(författare)
-
Kan medarbetare styras med beröm? : Teori, litteraturgenomgång och forskningsförslag
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten handlar om i vilken utsträckning det går att styra medarbetare med hjälp av beröm. Mer precist handlar rapporten om de möjligheter, risker, fördelar och nackdelar som är förknippade med att berömma medarbetare för att de ska bli vägledda och motiverade att uppnå sina organisationers mål. Syftet med rapporten är att utveckla en struktur för att beskriva olika berömpraktiker, att utveckla teori om beröm som styrinstrument och att sammanställa befintliga empiriska studier om beröm på arbetsplatser. Syftet är också att identifiera kunskaps-luckor avseende beröm som styrinstrument och ge förslag på fortsatt forskning.Av rapporten framgår att beröm kan ges för olika slags prestationer, utifrån olika kriterier och för individuella eller kollektiva prestationer. Det framgår också att beröm kan vara mer eller mindre framträdande på arbetsplatser. Hur framträdande beröm är beror på förutsägbarhet, styrka, frekvens, vem som delar ut berömmet, om det delas ut offentligt eller enskilt, om det baseras på objektiva eller subjektiva bedömning och (kanske) om det är skriftligt eller muntligt.Teoriutvecklingen baseras i huvudsak på självbestämmandeteori men även agent-principalteori, förväntansteori, stewardshipteori, socialkognitiv teori och det uppmärksamhetsbaserade synsättet. Resultatet av teoretiseringen är att beröm har potential att motivera och vägleda men att effekten beror på hur beröm ges och i vilken kontext det ges. Den genomförda litteraturgenomgången bekräftar i flera avseenden teoretiseringen men det dominerande intrycket är att det behövs mer empiriska studier, särskilt av sambanden mellan beröm och autonom motivation och mellan beröm och vägledning men även av kollektivt beröm och beröm i komplex verksamhet. Konkreta förslag till forskningsuppgifter ges avslutningsvis i rapporten.
|
|
| 6. |
|
|
