| 1. |
|
|
| 2. |
- Bernhard, Iréne, 1953-, et al.
(författare)
-
Samverkansmodell för Arbetsintegrerat Lärande i Forskarutbildning : En ökad samhällsrelevans genom interaktiva flöden
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universiteten i Sverige och övriga världen måste ständigt se över former för förbättrat utbyte med det omgivande samhället. Strategier för samverkan behöver kunna följas upp, mätas och förbättras. På Högskolan Väst (HV) har vi vårt profilområde inom arbetsintegrerat lärande (AIL), som generellt syftar till att integrera såväl teori som praktik i både utbildning, forskning och samverkan - på ett systematiskt och hållbart sätt. I denna rapport kartläggs samverkanseffekter i forskarutbildningen i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Syftet med rapporten är att utvärdera forskarutbildningen och forskningsmiljön från ett AIL-perspektiv. Vi har utgått från en informativ vetenskapsmodell (Informing Flows Framework) för att genomföra en nulägesanalys där vi identifierar och visualiserar samarbetstyper inom och mellan forskar-utbildningen/forskningsmiljön och Högskolan Västs nyckelaktörer: praktiken, forskarsamhället och doktorander. Konkreta implikationer visar hur samverkan och informationsflöden är kopplade och hur de kan förbättras. Allmänna reflektioner ges på modellen som ett användbart sätt för kvalitetsutveckling som går bortom de traditionella lärandemålen. Vi ser klara utvecklingsvägar för att kunna inkludera fler och djupare aspekter av samarbete och interaktion, som kan ge förbättrat utbyte och tydligare mått och strategier för vad och hur vi ska betrakta ”societal impact” för forskarutbildningen.
|
|
| 3. |
- Cederlund, Christer, 1952-, et al.
(författare)
-
I huvudet på en socialpedagog : En studie om yrkesverksamma välfärdsarbetare och deras föreställningar om socialpedagogik
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en studie om hur yrkesverksamma välfärdsaktörer med akademisk socialpedagogisk utbildning, förstår och beskriver socialpedagogik i teori och praktik. Studien har genomförts bland yrkesverksamma, före detta studenter på socionomprogrammet med inriktning mot socialpedagogik vid Stockholms universitet och det Socialpedagogiska programmet vid Högskolan Väst. Syftet är att beskriva och analysera de yrkesverksamma studenternas föreställningar om socialpedagogik som kunskapsfält och som praxis, samt hur socialpedagogiken kommit till uttryck i den egna yrkespraktiken. Studien bygger på intervjuer med 27 personer. Genom samtal och genom de berättelser vi tagit del av från respondenternas yrkesvardag har deras syn på socialpedagogik som fenomen, som värdegrund, som mål, metod och förhållningssätt växt fram.Analysen av yrkespraktiken tar utgångspunkt i tre teoretiska idealmodeller av socialpedagogik; den anpassande, den mobiliserande och den demokratiska, konstruerades som ett resultat av en tidigare intervjustudie med socialpedagogiska forskare (Eriksson 2006). I synen på socialpedagogikens värdegrund syns en samstämmighet bland respondenterna i den här studien och forskarna i den tidigare studien. Hur värdegrunden tar sig uttryck i praktiken är dock inte lika tydligt. Respondenterna ger uttryck för teorier, värderingar och förhållningssätt, men tvingas att i konkreta situationer handla pragmatiskt. Respondenternas sätt att förhålla sig till situationen är att inta ett pragmatiskt förhållningssätt, ett förhållningssätt som vi benämnt ”den pragmatiske socialpedagogen”. De försöker att upprätthålla, vad de menar är ett socialpedagogiskt förhållningssätt, trots administrativa och organisatoriska begränsningar. Det handlar om att hantera det upplevda handlingsutrymmet.
|
|
| 4. |
- Pennbrant, Sandra, 1967-, et al.
(författare)
-
Välbefinnande och värdighet för äldre människor : Utifrån Erikssons caritativa teori
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Människor lever allt längre, vilket leder till stora utmaningar i att garantera äldre människors hälsa och välbefinnande. Andelen äldre väntas öka globalt, och sjuksköterskor kommer att behövas för att kunna ge god vård och omsorg. Det finns en risk att äldre som lidande och sårbara människor kan komma att bli osynliga på grund av den alltmer effektiva och tekniska vården. En vårdande kultur och relation som främjar delaktighet, välbefinnande och värdighet för äldre människor och det är viktigt med forskning inom området för att öka kvaliteten i vårdandet. För att kunna bidra till äldre människors välbefinnande och värdighet i vård och omsorg, föreslår vi en tillämpning av Erikssons caritativa teori. Syftet med denna rapport är att med stöd av Erikssons caritativa teori skapa en modell som främjar äldre människors värdighet och välbefinnande för en god omsorg.
|
|
