| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ahlin, Per, 1961-
(författare)
-
JO - ett effektivt skydd mot tortyr (?) : Några tankar om behovet av nationell övervakning av internationella förbud.
- 2023
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; 2023:2, s. 165-177
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Bristande efterlevnad av internationella förbud är ett välkänt problem, inte minst på de mänskliga rättigheternas område. Tortyr är ett sådant område. Trots att tortyr är förbjudet i en mängd konventioner förekommer det i över 100 länder. I tilläggsprotokollet till FN:s tortyrkonvention (Opcat) regleras att staterna ska inrätta nationella besöksorgan för att säkerställa att frihetsberövade inte utsätts för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I Sverige har den rollen tillfallit JO. I artikeln diskuteras JO:s roll och tesen är att systemet med nationella besöksorgan kan tjäna som ett föredöme för andra områden inom rättighetssfären, som ett exempel på hur effektiv övervakning av internationella förbud kan genomföras på nationell nivå.
|
|
| 4. |
- Ahlinder, Elisabeth, 1981-
(författare)
-
Delningsekonomin och det kommunala planmonopolet
- 2021
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; :1, s. 41-65
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln diskuteras de rättsliga oklarheter som följer av användning av bostadsrättslägenheter för tillfälliga upplåtelser utifrån ett fastighetsrättsligt markanvändningsperspektiv. Utgångspunkten för diskussionen är den snabbt växande användningen av online-plattformar för korttidsuthyrning av bostäder, som till exempel Airbnb, som har skapat en ny marknad och en fundamental ändring av möjligheterna att hyra ut bostäder till turister och affärsresande. Artikeln innehåller en övergripande introduktion till home sharing-marknaden och några exempel på hur myndigheter i städer som till exempel Barcelona och London har reglerat korttidsuthyrning. Därefter diskuteras huruvida korttidsuthyrning av bostadsrättslägenheter kan medföra att byggnadens användning avviker från tillåten användning enligt detaljplan eller bygglov samt möjliga förvaltningsrättsliga och ekonomiska konsekvenser som kan följa av omfattande korttidsuthyrning. Avslutningsvis diskuteras kommunernas betydelse för hur delningsekonomin kan komma att påverka städer och bostadsmarknaden i landet framöver.
|
|
| 5. |
- Andersson, Peter, 1976
(författare)
-
Krav och resurser i balans: analys av arbetsmiljörättens nya regel mot stress
- 2021
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; :2021-5, s. 831-854
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hög arbetsbelastning är idag den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade hälsobesvär. Historiskt sett har ramlagsreglerna i arbetsmiljölagen, som syftar till att förebygga uppkomst av stressrelaterad ohälsa, sällan blivit genomdrivna rättsligt. I mars 2016 trädde emellertid AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, i kraft. Den största nyheten är regleringen av hur stressrelaterad ohälsa ska förebyggas. 9 § OSA anger att arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning, vilket innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. I denna artikel undersöks hur 9 § OSA kan förstås mer specifikt, hur bestämmelsen förhåller sig till arbetshälsoforskning, hur den passar in i sitt arbetsmiljörättsliga sammanhang samt i vilken utsträckning och på vilket sätt den tillämpas rättsligt, främst genom Arbetsmiljöverkets beslut om förelägganden och förbud.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bergius, My
(författare)
-
Vem prioriterar i svensk sjukvård?
- 2023
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig tidskrift. - 0015-8585. ; 2023:1, s. 35-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln behandlar det rättsliga regelverket kring prioriteringsplattformeni svensk hälso- och sjukvård. Av intresse är de rättsliga gränsernaför prioriteringsplattformen i en kris likt coronapandemin. Krisen haräven aktualiserat frågan om prioriteringsbeslut kan bli föremål för domstolsprövning.Möjligheten att prioriteringsbeslut kan bli föremål fördomstolsprövning undersöks utifrån perspektivet om prioriteringsbeslutkan utgöra vad som inom den rättsliga terminologin benämns ”överklagbartförvaltningsbeslut” mot bakgrund av den generella överklagbarhetenenligt förvaltningslagen (2017:900). Även potentiella effekter för prioriteringsplattformengivet möjligheten att överklaga prioriteringsbeslututforskas. Statens medicinsk-etiska råd (Smer) tar i sin rapport Etiska vägvalvid en pandemi från år 2020 bland annat upp prioriteringsutmaningarcoronapandemin har ställt oss inför. De prioriteringsfrågor som tas upp iartikeln har tidigare inte diskuterats och ställer oss inför nya utmaningar.De kan i grunden påverka hur prioriteringar görs i hälso- och sjukvården,inte minst under en pandemi.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
