| 1. |
- Ahmed, Ali M., Professor, 1977-, et al.
(författare)
-
Transpersoner diskrimineras i rekryteringsprocessen
- 2021
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - Stockholm, Sweden : Nationalekonomiska Föreningen. - 0345-2646. ; 49:1, s. 19-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aldén, Lina, 1979-, et al.
(författare)
-
Utrikes födda kvinnors erfarenheter av att driva företag : resultat från en enkätstudie
- 2020
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - : Nationalekonomiska föreningen. - 0345-2646. ; 48:2, s. 24-31
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi presenterar resultaten från en enkätstudie i vilken kvinnliga företagare födda i Mellanöstern eller Afrika fick svara på frågor om erfarenheter av att driva företag. Resultaten visar att dessa kvinnor ofta anställer familjemedlemmar och släktingar i sina företag. Kvinnor födda i Mellanöstern eller Afrika rapporterar att de möter andra problem än inrikes födda kvinnor i sina verksamheter och finansierar oftare än inrikes födda kvinnor sitt företagande med hjälp av lån från familjemedlemmar och släktingar. Familj och släktingar spelar således en viktig roll för möjligheterna att driva företag bland kvinnor med ursprung i Mellanöstern eller Afrika.
|
|
| 4. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Coronakrisens anatomi – en första obduktion
- 2020
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 48:8, s. 31-44
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På kort tid har coronapandemin utlöst en djup ekonomisk kris i Sverige. Härpresenterar vi en första obduktion av krisen. Vi jämför dagens krisförlopp medde två senaste kriserna, finanskrisen 1991–93 och den internationella finanskrisen 2008–09. Vi kartlägger hur svensk ekonomi har påverkats samt belyser de kortsiktiga samhällsekonomiska kriskostnaderna. Därefter beskrivs krispolitiken. Här ställs frågan: har ansvariga beslutsfattare överreagerat? Vi avslutar med rekommendationer för den ekonomiska politiken under och efter coronan. Här nedtonar vi efterfrågepolitiken och lägger fokus på tillväxtskapande utbudsreformer. Högre tillväxt efter pandemin är den bästa vägen att läka såren efter dagens kris.
|
|
| 5. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Den svenska Phillipskurvan är internationell – vad betyder detta för Riksbanken?
- 2020
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 48:4, s. 74-81
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Phillipskurvan, dvs sambandet mellan inflation och arbetslöshet, är central i den penningpolitiska debatten. Högre arbetslöshet förutsätts vara kopplad till lägre inflation. Det är mot denna bakgrund som Sune Karlsson och Pär Österholm (2020) gett sig ut på jakt efter den svenska Phillipskurvan i första numret av Ekonomisk Debatt 2020. I sin jakt har Karlsson och Österholm enbart utgått från svenska data.Denna, enligt vår uppfattning, olyckliga begränsning leder dem fel. De missardet internationella beroendet. Riksbankens inflytande över den svenska ekonomin har blivit mindre i takt med globaliseringen. Stora delar av svensk ekonomi är i dag så integrerade i den globala ekonomin att internationella trender i huvudsak styr den inhemska utvecklingen. Riksbanken har fortsatt stort inflytande över vissa delar av ekonomin såsom bostadsmarknaden, men den har begränsat inflytande över den globalt konkurrensutsatta sektorn.
|
|
| 6. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Mastodontutredning missar målet – om Riksbankskommitténs slutbetänkande
- 2020
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 48:6, s. 21-29
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter tre års arbete har Riksbankskommittén lagt fram sitt betänkande om Riksbankens framtida uppgifter och politik. Vi ser betydande brister i de tre tjockavolymerna. Kommittén borde ha analyserat Sveriges möjligheter att bedriva ensjälvständig penningpolitik i en globaliserad värld. Den borde ha utvärderatkonsekvenserna för svensk ekonomi av den okonventionella penningpolitik somRiksbanken fört under 2010-talet. Vidare borde kommittén ha utrett de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag till ändringar i Riksbankslagen. Tyvärrupprätthåller kommittén inte den svenska kvalitetstraditionen inom det statligautredningsväsendet. Den nuvarande riksbankslagen bör gälla tills dess att en nygenomgripande utredning av penningpolitiken har genomförts.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
När paniken styrde politiken. Lärdomar från coronapandemin
- 2023
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 51:4, s. 67-81
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi utvärderar coronapolitiken tre år efter pandemins utbrott. Effekterna på överdödligheten av de omfattande nedstängningarna var begränsade samtidigt som de ekonomiska, kostnaderna var signifikanta. Såväl den ekonomiska nedgången som följde av nedstängningspolitiken som obalanserna skapade av finans- och penningpolitiken har gjort stort avtryck och kommer att prägla utvecklingen negativt under lång tid framöver. Utfallet tyder på en överreaktion från det politiska systemet sida. Våra resultat visar på vikten av att beslutsfattare inte grips av panik när det råder osäkerhet och kris. Panikåtgärder gör mer skada än nytta – även om de på kort sikt framstår som handlingskraftiga och ansvarsfulla.
|
|
| 9. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Svar på kommentarer om penningpolitiken
- 2023
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 51:8, s. 73-77
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Ekonomisk Debatt nummer 5 2023 publicerade vi en artikel där vi studeradeorsakerna bakom kronförsvagningen mot euron (Andersson och Jonung2023). Eftersom kronan tappat i värde över en längre tid valde vi ett långsiktigt perspektiv. Här utgick vi från Cassels köpkraftsparitetsteori och visadeatt svenska priser och nominella löner stigit snabbare än i euroområdet. Kronförsvagningen är ett resultat av detta. Den är nödvändig för att svenska företag ska bibehålla sin internationella konkurrenskraft. Vidare kopplade vi samman den högre svenska inflationen med Riksbankens expansiva åtgärder sedan början av 2010-talet.Vi uppskattar att vår artikel gett upphov till hela fyra kommentarer. Detta ger oss goda möjligheter att fördjupa diskussionen kring kronförsvagningen och penningpolitiken.
|
|
| 10. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Varför är den svenska kronan så svag mot euron?
- 2023
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 51:5, s. 12-23
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kronan har försvagats mot euron under tio års tid. Detta har på sistone utlöst enintensiv debatt. Deprecieringen har tagits som intäkt för att Sverige bör ersättakronan med euron. Vi studerar här faktorerna bakom kronförsvagningen. Vårslutsats är att den i huvudsak beror på att inflationen i Sverige varit högre äni euroområdet. Denna process är kopplad till en mer expansiv penningpolitik iSverige. Om målet är att nå en starkare krona krävs en omläggning av penningpolitiken som får verka under många år. Orsakerna till den svaga kronan återfinns alltså i den penningpolitik som Riksbanken fört under lång tid.
|
|
