| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Fredrik
(författare)
-
Penningutpressare, järnvägspolitiker och järnvägsbyggare: den regionala intressegruppen kring Ostkustbanan 1897-1904
- 2006
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - : Svenska Historiska Föreningen. - 0345-469X .- 2002-4827. ; :3, s. 453-470
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article analyses the decision-making processes and the mobilisation of actors surrounding the investments in private railways in Sweden by means of a case study of the East Coast Line between Gävle and Härnösand around the year 1900. An effective regional interest group was formed with the aim to construct a coastal railway in Norrland. It consisted of a small, but well-connected and well positioned, group of industrialists, politicians and railway promoters, who would all benefit from the construction of the railway.The limited size and homogenous character of the regional political and economic elite made it easier to form a cohesive interest group. It also enabled the use of personal networks to influence the policy process. Furthermore, the impact of the interest group also depended on institutional factors. Before the electoral reforms beginning in 1906, the Swedish political system gave regional elites considerable political influence, which enabled the merging of political and financial power. In municipalities controlled by industrial interests, municipal resources were channelled into a railway investment that catered mainly for industrial interests. The landsting were another source of public funds for railway projects, and different regional elites fought to have access to their funds. The regional elite also had channels into policy-making on the national level, since their firm grip of local and regional politics allowed them to obtain parliamentary seats. This increased the impact of the interest group, and also helped to shift some of the investment burden from companies and financial investors to the taxpayers.Hence, the process of building a private railway was not only about engineering and economy. It was also about the mobilisation of the regional elite behind the project, in order to be able to perform the political manoeuvres and power brokering necessary for the railway to become a reality.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Arnberg, Klara, 1979-
(författare)
-
Synd på export : 1960-talets pornografiska press och den svenska synden
- 2009
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - Stockholm : Svenska historiska föreningen. - 0345-469X .- 2002-4827. ; :3, s. 467-486
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article the notion of ”Swedish sin” is traced in the Swedish pornography debate and in pornographic magazines with a focus on the 1960s. The connection between sexuality and Sweden, or the notion of ”Swedish sin”, began in an article in Time Magazine in 1955, and an international debate about the moral implications of the Swedish welfare state and of secularization followed. Sweden became an example of how socialist influenced politics and an excess of welfare affected morality. Furthermore, Swedish films also became increasingly famous abroad for its depictions of free love.Concerns about Sweden’s reputation in connection with sexuality were thus already established in the 1960s when in spite of existing obscenity regulations the pornographic publishing industry grew quickly. Pornographic magazines in Sweden also started to use the idea of Swedish sin as a kind of marketing tool, clearly directed to an international market.The Swedish pornographic press and its relation to an anxious society reflect how in the pornography debate nationality was connected to sexuality and gender. The article argues that the debate about pornography was based on strong heterosexual norms and a battle over the interpretation of what was to be termed normal sexuality. Behind the anxiousness about descriptions of Swedish women in sexual terms was also an underlying assumption about male sexuality and its impact on the profitability of the pornography industry.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Aronsson, Peter, 1959-
(författare)
-
Vikingarna och den svenska identiteten
- 2005
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 125:3, s. 450-458
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Bergman, Karl
(författare)
-
Borgaren och militärstaten. Den tidigmoderna stadens politiska kultur
- 2008
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 4:128:4, s. 621-645
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln återger mötet och interaktionen mellan militärstatens företrädare och det borgerskap som flyttade till den nya staden Karlskrona 1682. Undersökningen omspänner drygt tio år från 1682 fram till 1693. Teoretiska utgångspunkter har hämtats från ett internationellt forskningsläge som har det gemensamt att man utifrån en Habermas-kritisk läsning funnit ett behov av ett vidgat kommunikationsbegrepp. Med ett vidgat kommunikationsbegrepp blir det möjligt att undersöka och analysera frågor om offentlighet, rationalitet och kommunikation även under tidigmodern tid. En viktig underliggande frågeställning inom denna kritiska riktning har varit att man eftersträvat en forskningsdiskussion om hur ett samband mellan det tidigmoderna och det moderna kan ha sett ut inom detta område Genom att bryta med en alltför stelbent kronologisk uppdelning öppnas för nya tolkningar av det vi kan uppfatta som nationella särdrag i den politiska kulturen. Vilket blir då utfallet om detta forskningsperspektiv appliceras på en svensk tidigmodern kontext? Om vi väljer att betrakta borgerskapet i Karlskrona under den aktuella perioden som ett svenskt borgerskap och om vi karakteriserar staden som en svensk stad, begränsad och reglerad av en nationell kontext, då framstår detta borgerskap möjligen som oansenligt och utan större politisk kraft. Men den analys som företagits ger stöd för ett antagande att borgerskapet i Karlskrona innehade en icke oansenlig maktposition, vilken kunde användas i förhandlingarna med den svenska statsmakten. Maktpositionen baserades på delaktighet i ett handelsnätverk i Östersjön med starka förgreningar till Holland. Hade detta nätverk raserats av en oförsiktig statsmakt hade det fått betydande konsekvenser för den svenska flottan. Den kommunikativa praktik som utvecklades inom borgerskapet var präglad av en ekonomisk praxis som var funktionell i detta internationella handelssammanhang. Den ekonomiska rationalitet, den form av offentlighet, den tilltro till och användning av skriftliga dokument som borgerskapet företrädde hämtade sin legitimitet från det faktum att det var en accepterad praxis i städerna runt Östersjön. Det var en praxis med en legitimitet som inte ens en absolut statsmakt kunde förbise utan konsekvenser. Ett alltför auktoritärt agerande mot detta borgerskap hade kunnat påverka handelssituationen i Östersjön och därmed försvårat försörjning och expansion av den svenska flottan. Även statsmakten förhandlade utifrån en maktposition. Hänsyn måste tas till borgerskapets position och styrka men det innebar inte att statsmakten underordnade sig borgerskapet. En dialogisk ordning etablerades utifrån denna maktkonfiguration. Som undersökningen visat kunde statsmakten långsiktigt påverka maktförhållandena till sin fördel och den kunde åstadkomma maktförskjutningar till sin fördel. Samtalet om privat och offentligt antyder en sådan maktförskjutning till statsmaktens fördel. Borgerskapets enskilda eller kollektiva agerande konfronterades med en föreställning om den offentliga maktutövningen. En konsekvens var att borgerskapets kollektiva agerande och den inbördes solidariteten trängdes tillbaka. Statsmaktens strävan till professionalisering och ökad byråkratisering visar också hur borgerskapets strävan till större självständighet trängdes tillbaka. Borgerskapets bruk av offentligheten lyckades statsmakten delvis begränsa. Offentligheten som ett medel för en artikulerad gemenskapsformering inom borgerskapet och som ett vapen mot statsmakten hade inget verkligt genomslag. I stället polariserades eller förstärktes en polarisering inom borgerskapet.
|
|
