| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Abbasian, Saeid, 1961-, et al.
(författare)
-
Working together : A study on co-produced parenting support services in a Swedish municipality
- 2012
-
Ingår i: Barn. - Trondheim : Norsk senter for barneforskning. - 0800-1669 .- 2535-5449. ; 30:4, s. 129-148
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article describes an evaluation of co-producing parenting support services in a rural municipalityin Sweden. The evaluation looked at the implementation process of a series of positive activities for children and their parents, data from the participating parents and the economy of the project. Methods included interviews, questionnaires, observations and a review of protocols, e-mails, and web pages. Both qualitative and quantitative analytical methods were used. We identified two essential components for successful co-production: 1) The balance between the two actors (public and voluntarysector) in terms of interests, commitment and experienced positive impacts and 2) That both actors remain within their core competencies. Parents were satisfied with the number and quality of the activities and reported improvement in their relationship with their child. Costs for the six sessions provided during the project were 1897 SEK/participant for the orienteering club and 2635 SEK/participant for the riding club.
|
|
| 5. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
På spaning efter en gräns : Några barns perspektiv på skillnader mellan förskoleklassens och fritidshemmets verksamheter i Sverige.
- 2014
-
Ingår i: Barn. - Trondheim : Norsk senter for barneforskning (Noseb). - 0800-1669 .- 2535-5449. ; 32:3, s. 27-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Majoriteten av alla sexåringar deltar i både förskoleklass- och fritidshemsverksamhet, vilket innebär att de dagligen vandrar över gränsen mellan två historiskt och traditionellt skilda arenor. Föreliggande artikel strävar efter att vinna kunskap om några barns perspektiv på skillnader mellan verksamheterna och på vad som utmärker de olika institutionernas identiteter. Empirin består av intervjuer och observationer som har genererats genom en mindre fallstudie. I studien flätas teorier om gränser, övergångar och identiteter samman, och som analytiska begrepp har gränsmarkeringar, skillnader och gränsöverträdanden använts. Resultaten visar att barnen beskriver innehållsliga skillnader mellan verksamheterna; lek och fria val är centralt i fritidshemmet medan skollikt lärande och vuxenstyrning verkar centralt i förskoleklassen. Dock verkar barnen inte med säkerhet kunna avgöra var gränsen mellan de olika verksamheterna dras och när övergången mellan verksamheterna sker. I empirin framträder att lärarna använder delar av fritidshemstiden till att bemästra förskoleklassens åtaganden, vilket bidrar till att gränsen mellan verksamheterna blir svårtolkad för barnen. Även om studien är liten till sin karaktär indikerar den att tydliga institutionella identiteter verkar ha svårt att konstrueras och upprätthållas då lokaler, lärare och aktiviteter för förskoleklass och fritidshem verkar vara i stort sett desamma på båda sidor av gränsen.
|
|
| 6. |
- Andersson, Birgit, 1953-
(författare)
-
Vad händer med fritidspedagogyrket och fritidshemspedagogiken i Sverige?
- 2014
-
Ingår i: Barn. - Trondheim : Norsk senter for barneforskning. - 0800-1669. ; :3, s. 61-74
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Leisure-time pedagogues will often be left alone to handle the structural changes that impact on the conditions for their profession. This article is based on a qualitative interview study and aims to explore and discuss what happens with leisure-time pedagogues’ professional development and leisure-time pedagogics in the aftermath of Swedish leisure-time centers incorporation in schools along with decentralization and education policies over the last decades. Analysis and interpretations draws on profession theories and concepts of Bourdieu’s sociological theory. The results show that the exercise of the leisure-time pedagogic and its potential decreases in the leisure-time center and that the professional development of the leisure-time pedagogues to some extent is strengthen. In other cases the role of the profession is undermined. These variations can be related to the local governance of each school and to the strength of the leisure-time pedagogues’ collective base in the school unit.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bergman, Ann-Sofie, 1963-
(författare)
-
När föräldrarna inte räcker till : anlitade och lämpliga fosterhem under 1900-talet
- 2012
-
Ingår i: Barn. - Trondheim, Norge : Norsk senter for barneforskning (Noseb). - 0800-1669. ; :4, s. 89-107
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In all times and in all societies, there have been children who for various reasons have not been able to grow up with their biological parents. The solutions to this problem have varied; in Sweden most of these children have been placed in foster care. Due to a law regulating state child-care passed in 1926, children’s welfare boards were established in the municipalities. These boards were responsible for placing children with foster parents and for supervising foster homes. Foster parents were required to be suitable. This article focuses on who were contracted as foster parents during the 20th century. The study is based on textual analysis of child welfare practices. The study shows that the children’s welfare board increasingly had ambitions to place children in family constellations that were considered to be ”normal” and ”natural”, in order to contribute to normalization. Foster parents should preferably be married couples. They were expected to be neither too old nor too young. In the middle of the century foster parents from the middle-class were over-represented. In the 1970s there was a shift in who were contracted. For example, placements with relatives became less frequent. There were new demands on the foster parents’ suitability. Previous experience of children was desirable. Some foster parents began to be described as some kind of experts and their homes in terms of treatment.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bergström, Helena, 1971-, et al.
(författare)
-
"Jag är inte diktator, jag är också mamma" : om föräldrastöd och föräldraansvar kring barns fetma och övervikt
- 2012
-
Ingår i: Barn. - Trondheim : NAVF's Senter for Barneforskning. - 0800-1669 .- 2535-5449. ; 30:4, s. 41-57
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I Sverige liksom i många andra länder har barns övervikt och fetma ökat. Ett sätt att motverka denna problematik är stöd riktat till föräldrar. Föräldrar anses ha en central betydelse för barns matvanor och fysiska aktivitet och stöd och råd till föräldrar poängterar gränssättning, uppmuntran och att föräldern ska fungera som en förebild för barnet. Genom intervjuer med föräldrar till barn med övervikt/fetma visar denna artikel hur föräldrar hanterar råd och anvisningar i sitt dagliga liv. Det visar sig att föräldrarna står inför ett komplext dilemma som innebär att de beaktar såväl fysisk som psykisk hälsa samt den vardagliga förhandlingen mellan föräldrar och barn. Sett ur ett omsorgsetiskt perspektiv utmanas idén om en rationell förälder som handlar i enlighet med kunskaper om vad som är en hälsosam livsstil. Föräldraskap innebär mycket mer än att kontrollera barnets vikt och sätta gränser.
|
|
