| 1. |
- Hultman, Glenn, 1947-
(författare)
-
Antropologisk didaktik : Noteringar om didaktik som situerad praktik
- 2011
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - Jönköping. - 1101-7686. ; 20:2, s. 69-83
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Definitioner av didaktik (och ämnesdidaktik) görs ibland utifrån referenser utanför och ovanför klassrummets omedelbara skeende. De didaktiska frågorna formuleras i termer av Vad, Hur och Varför (Arfwedson, 1987; Selander, 2010: 202). Man utgår från läroplaner, politik och de olika ämnena när dessa frågor bevaras och problematiseras. Samtidigt finns skolans verklighet i klassrummen, men mera som mottagare av denna problematisering. Denna verklighet kan utgöra utgångspunkten för en inifrån kommande reflektion som utgår från lärare och elever och deras faktiska situation. Detta närmar sig det som Arfwedson (1987) benämner ”genomförandefältet” där jag vill fortsätta diskussionen. Hur får vi ett annat perspektiv på Vad, Hur och Varför som bygger på t ex lärarnas praktik? Är dessa frågor överhuvudtaget realistiska att ställa (i praktiken) och vilka svar kan man förvänta sig? Vad har en undervisning i t ex naturvetenskap för innehåll ur en elevs perspektiv? Och hur ter sig frågan ur lärarens perspektiv i det praktiska skeendet?När vi tar del av den tidiga tyska diskussionen om didaktik (Blankertz, 1987) ser jag att mitt intresse liknar det perspektiv som kallas den inlärningsteoretiska (undervisningsteoretiska) modellen (och i viss mån den kulturvetenskapliga) där man menar att man bör ta hänsyn till många faktorer som påverkar undervisningsprocessen. Resonemangen är influerade av ett inlärningspsykologiskt perspektiv, kontrollstrukturer och präglad av tidsandan. I den diskussion som förs i denna text är jag mer begränsad till de inre faktorerna inom genomförandefältet och Blankertz (1987: 35) påpekande att didaktiska problem är komplexa. Här blir begreppet ”didaktisk intuition” centralt (Kroksmark, 1997) i tänkandet kring lärares arbete och det jag själv uppfattat som intelligenta improvisationer (Hultman, 2001).
|
|
| 2. |
- Hultman, Glenn, 1947-, et al.
(författare)
-
Lärandet och hur det synliggörs under lärarutbildningens praktikperioder : Handledning och överföring av yrkeskunnande
- 2012
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - Jönköping : Högskolan i Jönköping. - 1101-7686. ; 22:2, s. 335-358
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det som fokuseras i denna artikel är handledningen under den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen (VFU). Vi har ett intresse för vad som händer i samspelet mellan handledare och studerande och finner inte tydliga analyser av detta i tidigare studier. Från en omfattande internationell forskningsöversikt (Clarke, Triggs & Nielsen, 2012) kan man dra liknande slutsatser. Forskning om lärarutbildning har sammanfattats vid flera tillfällen. Många forskare påpekar dock att forskningsområdena lärarutbildning respektive lärande ofta är åtskilda (t ex. Oser & Baeriswyl, 2001; Wideen, Mayer– Smith & Moon, 1998). Ahlström & Kallos (1996) fokuserar den svenska forskningen (se även Hegender, 2010) och noterar att forskningen uppmärksammat praktikperiodens betydelse men inte analyserat vadstudenterna lär sig under skolpraktiken. De konstaterar att undervisningsmönster och uppfattningar om yrket snarare förstärks än ifrågasätts. En studie av Timperley (2001) som ligger inom vårt intresseområde fokuserar på handledares samtal inom ramen för ett träningsprogram i lärarutbildningen. Det finns många studier redovisade men merparten fokuserar på andra aspekter än lärandet och överföringsprocesser.Vi är intresserade av hur handledarna delger sitt yrkeskunnande till sina adepter. Med andra ord kombinerar vi här lärarutbildning och lärande.
|
|
| 3. |
- Bergmark, Ulrika
(författare)
-
Betydelsen av att bli uppskattad som lärare : påverkan på lärares identitet ochutveckling av professionen
- 2010
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - 1101-7686. ; 19:3, s. 79-95
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Att bli uppskattad som lärare - vilken roll spelar det i den pedagogiska vardagen? Hur kan en lärares erfarenheter om uppskattning förstås ur ett teoretiskt perspektiv? Syftet med artikeln är att synliggöra, skapa förståelse för och diskutera uppskattningens roll i pedagogisk praktik i allmänhet och i synnerhet lärares pedagogiska vardag. Artikeln vill erbjuda kunskapsbidrag om och möjligheter till reflektion över kopplingar mellan uppskattning, lärande och undervisning. För att belysa artikelns ämne inbjöds en lärare med lång erfarenhet av yrket att skriva ner reflektioner om betydelsen av att bli uppskattad som lärare. Att bli uppskattad har stor betydelse för en lärares identitet och vilja till fortsatt utveckling som lärare är något som denna studie visar. Uppskattning kan ges på olika sätt, vid olika tillfällen och av olika personer. Samtidigt finns det utmaningar i samband med uppskattning av lärares arbete. Det kan förekomma inneboende svårigheter för elever att ge sina lärare uppskattning, beroende på deras asymmetriska maktförhållande. En möjlighet är dock att lärare och elever tränar sig i att se sig som ett "vi" och inte som vi och dem. Detta för att skapa en dialog som kännetecknas av respekt som uppmuntrar till kreativa handlingar som ett led i att etablera en uppskattande miljö i skolan.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Kroksmark, Tomas, 1950-
(författare)
-
Den sofistikerade instruktionen : Datorspelens pedagogik
- 2012
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - Jönköping. - 1101-7686. ; 21:2, s. 375-386
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien har som syfte att utveckla kunskap om datorspelens pedagogik; hur är den uppbyggd, vilka pedagogiska principer bygger den på och går det att överföra den till skolmiljöer?En alternativ formulering av studiens syfte är att utveckla kunskap om vad det är i datorspelen som får unga att tillsammans med ett sexpack Red Bull sitta stilla i timmar framför datorn och ägna sig åt datorspel. Finns det en pedagogisk innovation i spelen som i överförd mening skulle kunna få unga, tillsammans med en sexpack Red Bull, att sitta med sin matematikläxa i timmar varje dag – eller sammanlagt 10.000 timmar utöver dem som skolan kräver? Resultatet visar att datorspelen tar pedagogiken till en ny nivå.
|
|
| 6. |
- Nilsson, Skans Kersti
(författare)
-
Att förstå verkligheten genom litteraturen : en undersökning av unga vuxnas fiktionsläsning utifrån deras skattningar och kommentarer
- 2013
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - : Högskolan i Jönköping. - 1101-7686. ; 23:1, s. 387-401
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt unga vuxna i åldern 16-25 år i värderingar och kommentarer visar sin förståelse för innehåll och mening i en berättelse från en annan politisk tradition och miljö. Vidare om förståelse och värderingar kan knytas till läsförståelse, förmåga att skilja mellan fakta och fiktion och förmåga att skapa analogier till egen erfarenhet av politiska och sociala situationer. Slutligen är syftet att undersöka vilken eller vilka läsarter som tillämpas vid fiktionsläsning. Undersökningen, som genomförts i klassrumsmiljö, består av två delar. Första delen: högläsning av en kort novell medan eleverna följer texten i egen kopia. Därefter uppmanas eleverna att skriva ner de känslor, tankar, associationer och reflexioner, som novellen skapat. Detta kan betraktas som en enklare form av intervention. Den andra delen består av en enkät omfattande 43 frågor i tre sektioner utformade i Likert-skala och i flervalsfrågor. Sektionerna är följande: a/ Reaktioner på berättelsen i form av frågor. Denna del består av 22 frågor. b/ Skattning av vanor och preferenser av fiktionsläsning och andra fiktionsmedier. Delen omfattar 13 frågor. c/ Skattning av medievanor med särskilt fokus på TV och internet. Delen omfattar 8 frågor. Två av de 43 frågorna är kvalitativa. Studien visar att merparten av respondenterna inte känner igen sig i pojken och att de inte tycker att novellen har förmedlat något som de kan använda i sina liv. Detta leder till följande slutsatser: Frånvaron av analogier till personliga eller till allmängiltiga politiska erfarenheter visar generellt på en distanserad och ytlig läsning. Förintelsen betraktas som hörande till historien och därmed ett passerat stadium. Detta bekräftar Giddens syn på den globaliserade individens vilja att forma sin egen livsstil befriad från det förflutnas bojor, liksom Baumanns kritik av dagens konsumtionsinriktade värld. Någon anknytning till föreställningen om världsmedborgarskapet i dagens globaliserade värld framkommer inte. Slutsatsen är att den läsart som tillämpas huvudsakligen är linjär och handlingsinriktad (story-driven).
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Parding, Karolina
(författare)
-
Forskning om den svenska friskolereformens effekter : en litteraturöversikt
- 2011
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - 1101-7686. ; 20:4, s. 231-247
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Swedish school choice reform was introduced some 20 years ago. Many independent schools have started up, especially so at upper secondary level. In fact, today 40% of all schools at upper secondary level are independent schools, in some municipalities up to 60% of the students attend independent schools. Despite the introduction of school choice having been subject to debate as it goes agains the historically social democratic education policy, the studies of consequences of the reform are limited. This paper is a review of previous research on the consequences of the school choice reform in Sweden, including indication of knowledge gaps.
|
|
| 9. |
- Parding, Karolina
(författare)
-
Lärares arbetsvillkor : handlingsutrymme i tider av förändrad styrning
- 2010
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - 1101-7686. ; 19:2, s. 95-111
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Handlingsutrymme, eller diskretion som det också brukar benämnas, är en central förutsättning för utövandet av professionellt arbete. Samtidigt är professionellas arbete och handlingsutrymme avhängigt styrningen av deras arbete. Förändrad styrning av den svenska skolan har medfört förändrade villkor för de professionella, för lärarna. Denna studie bygger på en intervjustudie med lärare i en svensk gymnasieskola vilken varit föremål för omfattande styrningsförändringar. Resultatet visar att den förändrade styrningen av de intervjuade lärarna upplevs ha effekter i relation till just handlingsutrymmet. För det första kan konstateras att lärarna ser handlingsutrymme som absolut essentiellt för att kunna utföra sitt arbete på ett för dem tillfredställande sätt. För det andra kan konstateras att lärarna samtidigt identifierar förändrade omständigheter för sitt yrkesutövande och däri möjligheten att skapa och bibehålla handlingsutrymme. En spänning mellan profession och organisation kan identifieras, där organisationens logik vinner mark på bekostnad av professionens logik.
|
|
| 10. |
|
|
