| 1. |
- Holmberg, Annelie, 1968-
(författare)
-
Masters and Apprentices of Textiles Craft
- 2013
-
Ingår i: Techne series. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 20:3, s. 20-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article describes how the craftsmen at the workroom at Handarbetets vänner, Stockholm, learned their craft skills during the years 1948‒2012. What this knowledge consisted of and how the apprentices’ knowledge grows into skillfulness. Interviews with 15 weavers and embroiderers who have worked during the time period form the empirical material. The period of time was chosen according to the informants ́ times of employment.The strategies for learning are affected by dialogue between the craftsmen, both a verbal and a silent dialogue. The dialogue is an important part of the learning even though the making is central. The workroom forms its own way of making textile art, a way of doing that is learned from master to apprentice. In this situated knowledge, the different masters have their own ways of for instance mixing color and material, all corresponding with core values. The learning is also affected by the artistic leader and the artist.The learning within the workroom occurs in the making of objects, but never at the cost of the quality of the objects. The core values of the establishments, and the fact that there is a strive to be profitable, makes the circumstances. The collaboration with the artist in creating unique textile art is the primary goal; the learning is something that is taken for granted in order to withhold the competence in the establishment.
|
|
| 2. |
- Samuelsson, Marcus, 1967-
(författare)
-
Didaktiskt erfarenhetsutbyte mellan lärare i slöjd i en nätbaserad praxisgemenskap
- 2013
-
Ingår i: Techne series. - : Nordiskt Forum för Forskning och Utvecklingsarbete inom Utbildning i Slöjd (NordFo). - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 20:2, s. 34-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ett didaktiskt fenomen, hanteringen av stökiga pojkar i slöjd, fick en lärare i slöjd med inriktning mot textil att posta ett inlägg i en nätbaserad praxisgemenskap. Läraren efterfrågade andra lärares erfarenheter och radikala tips för att hantera ett för henne aldrig tidigare upplevt problem, störande killar. Läraren i slöjd fick under tio dagar svar av 13 andra lärare i slöjd. Inlägget tydliggjorde att också lärare i slöjd emellanåt upplever elever som stör undervisningen. Inlägget visar vidare på ett behov och intresse bland lärare i slöjd för att utbyta erfarenheter avseende hur didaktiska fenomen kan hanteras. Dessa två aspekter är i sig något nytt i betydelsen sällan tidigare beskrivet gällande lärare i slöjd i nätbaserade praxisgemenskaper. Läraren som postade inlägget intervjuades och samtliga lärares erfarenhetsutbyte analyserades. Ur intervjun framkom två teman: beteendeanalyser och åtgärdsförsök. Dessa beskrev vilka erfarenheter och motiv läraren hade för att efterfråga andras lärares tips. Ur analysen av erfarenhetsutbytet framkom två teman: lösningsförslag eller problemformuleringar. Lösningsförslagen var normativa utsagor om hur fenomenet skulle förstås och hanteras. Problemformuleringarna var deskriptiva utsagor om hur fenomenet kunde förstås och hanteras. Diskussionen visar att erfarenhetsutbytet om störande pojkar kollegorna emellan framstod som stärkande såväl som utmanade för den nätbaserade praxisgemenskapen.
|
|
| 3. |
- Hasselskog, Peter, 1960
(författare)
-
Mp3-inspelning som metod för att studera slöjdundervisning
- 2011
-
Ingår i: Techne serien. - 1893-1774. ; Vol 18, (2011):No 1
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande text diskuteras några olika typer av empiriskt material för att studera slöjdverksamhet. Särskilt fokus riktas mot dokumentation genom inspelning av lärares och elevers muntliga kommunikation med Mp3-spelare, samt jämförelser mellan Mp3- och videoinspelning. Utgångspunkt är erfarenheterna från avhandlingsstudien ”Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen” (Hasselskog, 2010). I texten diskuteras relationen mellan teori, empiri och metod. Vad man som forskare avser att studera, och vad som med olika insamlingsmetoder är möjligt att studera. En poäng som görs är att valet av empiri för att studera slöjdverksamhet i stor utsträckning avgör vad som är möjligt respektive vad som inte är möjligt att studera – något som motiverar att valet av insamlingsmetod styrs av syftet, vilket i sin tur påverkas av forskarens teoretiska utgångspunkter. Men, att detta samtidigt innebär att möjligheterna med en specifik insamlingsmetod, i denna text framförallt Mp3-inspelning, därigenom riskerar att inte utnyttjas till sin fulla potential. Att låta en speciell insamlingsmetod vara utgångspunkt, kan vara ett sätt att synliggöra nya perspektiv på slöjdundervisning och möjligheterna att studera denna.
|
|
| 4. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Dagboksmetod – att beskriva slöjdarbete med elevers och lärares egna ord
- 2011
-
Ingår i: Techne Journal. - 1893-1774. ; 18:1, s. 79-93
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel ligger fokus på dagbokstexter för reflektion och lärande i skolans slöjdundervisning. Att dokumentera och skriva om sin dag och sina känslor har förekommit sedan människan började skriva. Dagböcker som lämnats åt efter¬världen har blivit intressanta dokument som speglat den tid de är skrivna i. Likaså pågår idag en omfattande dokumentation av händelser som snabbt når andra via virtuella medier. Däremot har dagboksanteckningar inom slöjdforskning använts först under senare år. I artikeln redogörs för erfarenheter med dagboks¬anteckningar insamlade som empiriskt forskningsunderlag vid tre tillfällen; Skolverkets första nationella utvärdering av grundskolans slöjdämne 1992–1996, NU-92 (Johansson, 1994, 1995; Skolverket, 1993, 1994a, 1994b), avhandlings¬studie av Johansson (Johansson, 1999, 2002) och Skolverkets andra nationella utvärdering av grundskolans slöjdämne 2003–2007, NU-03 (Hasselskog, 2004, 2010; Johansson & Hasselskog, 2008; Skolverket, 2005, 2007).
|
|
| 5. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Transforming physical materials into artefacts – learning in the school’s practice of Sloyd : TechneA Journal
- 2012
-
Ingår i: TechneA Journal. - 1893-1774. ; 19:1, s. 2-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article describes learning and interaction in the practice of Sloyd [Craft and Design, sw. Slöjd] when pupils in the school’s practice of sloyd work on and transform material into a sloyd object in the Swedish comprehensive school. As an aid in depicting how cultural socialisation and learning in the practice of sloyd in school can be formulated, we make use of video-recorded empirical data from sloyd lessons in comprehensive school. Based on the empirical data collected, it is particularly important to analyse how communication during sloyd work takes place in the form of not only talk but also non-verbal interaction (body language, gestures, mimicry, etc.) and other tool-mediated activities. Also of interest is the environment where learning takes place, for example, how the classroom for sloyd is furnished, accessibility, selection of tools and materials. Since only parts of the practice of sloyd have been scientifically described, all the conditions that affect interaction and learning in sloyd classrooms are of importance.
|
|
| 6. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Vad och hur gör de? – att synliggöra lärande i grundskolans slöjdpraktik via videoetnografi och mikroanalys
- 2011
-
Ingår i: Techne Journal. - 1893-1774. ; 18:1, s. 33-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln bygger på resultat och erfarenheter av etnografiskt insamlade videoinspelningar från grundskolans slöjdundervisning utgående från tre studier; dels vid ett projekt med förstudier under slutet av 1990-talet (Johansson, 1996), dels vid avhandlingsprojektet Slöjdpraktik i skolan (Johansson, 2002) och dels inom forskningsprojektet Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker, (”Komolär¬projektet”), under 2005−2010 (Lindström, Borg, Johansson & Lindberg, 2003). Att insamla empiri i autentiska slöjdmiljöer är av intresse då lärandesituationer kan synliggöras när elever med hjälp av material och redskap arbetar med att tillverka artefakter. Utifrån detaljerade analyser av slöjdaktiviteter går det att upptäcka det som utspelar sig och möjligheter ges att uppfatta något annat jämfört med vad man kan tro känna väl eller ha förenklade och till och med felaktiga uppfattningar om. Videoobservationer möjliggör att antaganden istället görs på empiriskt grundat datamaterial. Med risk att videofilma och analysera det man tror sig veta och söka har forskningsprojektens insamlingar mer förutsättningslöst arbetat efter vad och hur elever och lärare gör i slöjdpraktik och vad man får veta när slöjdaktiviteter analyseras mer ingående. Videomaterialen har analyserats både på en mer övergripande nivå och detaljerat med hjälp av mikroanalyser. Därefter har lärandet synliggjorts och beskrivits bland annat i teman för att visa hur personerna är resurser för varandra och hur lärandet utvecklas genom olika språkanvändning och med slöjdpraktikens fysiska redskap och material.
|
|
| 7. |
- Samuelsson, Marcus, 1967-
(författare)
-
Fältarbete i slöjdpraktiker
- 2011
-
Ingår i: Techne serien: Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap. - : NordFo. - 1893-1774. ; 18:1, s. 7-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel beskriver överväganden gjorda inför och under ett fältarbete i två slöjdpraktiker, en skolslöjdspraktik och en slöjdklubbspraktik, liksom överväganden inför rapportering av detta fältarbete. Artikeln knyter an till vetenskapliga discipliner som antropologi, etnologi och sociologi där fältarbete under stora delar av 1900-talet använts för förstahandsregistreringar av interaktionen människa – människa, människa – kultur. Metodologiska aspekter som tid problematiseras med exemplifieringar från ett halvårslångt fältarbete i två olika slöjdpraktiker. På så sätt beskrivs hur kontakt med fälten eller slöjdpraktiker kan etableras, upprätthållas och avslutas genom olika slags portvakter. Vidare problematiseras hur fältforskare har att förhålla sig till och reflektera över sin roll som medaktör under det att deltagande observationer, fältanteckningar, samtal, dokument- och föremålsanalyser genomförs. Artikeln skildrar också hur forskaren genom hela fältarbetet medvetet arbetar med att förhålla sig reflexiv, vara nära och vara distanserad, i förhållande till fälten. Vidare framhålls hur fältforskaren genom att växla mellan empirisk och teoretisk närhet gör det möjligt att överraskas och på så sätt försöka etablera nya, annorlunda, sätt att se på och förstå det som sker i fält. Artikeln avslutas med reflektioner över senmoderna fältarbetens potential för att studera kommunikation, innehåll och meningserbjudanden i slöjdpraktiker.
|
|
