| 1. |
- Samuelsson, Marcus, 1967-, et al.
(författare)
-
Beyond Individual Matters : Sloyd Teachers posts in a Facebook group
- 2019
-
Ingår i: Techneserien. - Helsinki, Finland : Nordiskt Forum for Forskning och Utvecklingsarbete inom Utbildning i Slöjd. - 1238-951X. ; 29:2, s. 1-11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The reason for conducting this study was two-fold: sloyd teachers have over a period of time expressed a need for fellow sloyd teachers at their workplace in the beginning of 2016 felt that there had been an “attack” on their subject. Using thematic analysis, we studied 334 posts written by participants in a Facebook group called Nationellt Resurscentrum (National Resource Centre) during an “ordinary” month, April 2016. The results show that the posts were mainly concerned with the exchange of teaching experiences, functional discussions concerning matters such as internal and external conditions related to sloyd as a school subject, and information sharing related to the teachers’ own continuing professional development, such as invitations to specific lectures. In terms of community of practice theory, the results of this study can be interpreted as demonstrating that this specific Facebook group strengthens the sloyd teacher community and allows them to initiate and assert ownership of discussions related to their profession. The result also shows that posts in this specific Facebook group made it possible for the members to transform individual competencies into a collectively possessed skills “toolbox” beyond individual matters
|
|
| 2. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Kommunikation och lärande i slöjdverkstaden
- 2016
-
Ingår i: Techne series : Research in sloyd education and crafts science. A. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 23:2, s. 80-98
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Inom landskapet för lärande i det hantverksmässiga fältet används kommunikation i en eller annan form. Denna artikel har som mål att beskriva olika kommunikationsförhållande som kan finnas i slöjdsalen, dels som en kvantivativ beskrivning av den faktiska tiden studenten och läraren använder för att kommunicera med varandra, andra och med sig själv, dels som en kvalitativ undersökning av de kommunikationsformer som används. Det tysta kunskapsområdet tar i denna artikel sin utgångspunkt i teorin om processens dialog och kommunikation som bygger på omvandling av kroppsliga tecken och handlingar, verbala yttringar samt visning och handlingar med verktyg. Forskningen är baserad på en grupp studerande vid en workshop i svarvning på slöjdlärarutbildning. Forskningen dokumenteras med två videokameror, en stationär och en handhållen samt en enkäntundersökning som genomfördes efter workshopen. Studiens mål är att förtydliga hur de kommunikativa förhållandena kan påverka det didaktiska tänkandet inom undervisnings- och planeringsarbete i det hantverksmässiga lärandefältet. Därmed leder det till en didaktisk övervägning om att det i undervisningen i det hantverksmässiga fältet skall vara fokus på lärarens kommunikationsform så att de lärande kan växla mellan inre och yttre läranderum och uppnå nya erfarenheter och handlingskompetenser.
|
|
| 3. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Learning situations in Sloyd ‒ to become more handy, dexterous and skilful
- 2017
-
Ingår i: Techne series : Research in sloyd education and crafts science. A. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 24:2, s. 93-109
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article provides examples of how students in a teacher training course in sloyd [sw. slöjd] develop their knowledge of sloyd during a workshop in woodturning. Several names from the definition of sloyd may be perceived as relatively the same, but in this article is the focus on three of the meanings included in the concept sloyd; handy [sw. händig], dexterous [sw. hantverksskicklig] and skilful in forming a crafted artefact [sw. konstfärdig]. It is of interest to explore how such skills, usually ‘hidden’ in the making processes, can be developed in learning processes. The study aims to describe how the sloyd skill develops in interaction with others and with the situations created in the physical environment during sloyd activities. The study, carried out by video documentation and microanalysis, shows that so-called practical knowledge requires support from several multimodal forms of interactions. From the video material, three sequences of microanalysis have been selected for this article. The results show that learning to do sloydwork is not something that takes place by only working on one’s own object. The students alternate between standing by and watch, or practice, or demonstrated, their skills when they work on each other's object. Body language and actions have an important role in how shared understanding is created for how for example the suitable handling of a woodturning tool should be implemented. The embedded meanings in the sloyd concept used in this article ‒ handy, dexterous and skilful in forming a crafted artefact ‒ show that knowledge of sloyd includes handicraft knowledge as well as pedagogic aspects.
|
|
| 4. |
- Frohagen, Jenny, 1977-
(författare)
-
Att kunna såga rakt : Om manuell bildning i skolämnet slöjd
- 2016
-
Ingår i: Techne series. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 23:2, s. 16-33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel belyser elevers förmåga att såga rakt och syftar till att beskriva innebörder av detta kunnande. Studien tar sin utgångspunkt i att betrakta manuellt arbete med verktyg och material som ett ämnesspecifikt kunnande undervisningen i slöjd syftar till att utveckla. Slöjdkunnande betraktas som en beredskap att i görandet urskilja detaljer och nyanser av manuellt arbete. Kunnande kommer till uttryck i hur någon erfar något. Erfarande kommer i sin tur till uttryck i görandet, i detta fall hur elever på mellanstadiet utför ett manuellt arbete. Elevers sätt att såga rakt kan på så sätt betraktas som ett uttryck för ett specifikt kunnande i slöjdämnet. Ett ökat kunnande innebär ett mer differentierat erfarande i arbetet med att såga rakt, fler detaljer och nyanser av kunnandet urskiljs. Studien vill genom att artikulera vad eleverna kan när de kan såga rakt bidra till utvecklingen av ett språk för att tala om ämnesspecifika förmågor, ett språk vi vet är bristfälligt inte endast i ämnet slöjd utan i skolans ämnen i stort. Att kunna beskriva och visa på vad eleven kan urskilja och kvaliteten i det kunnande som kommer till uttryck när eleven arbetar manuellt är en central del av undervisningen för att åstadkomma lärande i slöjd. Videoempiri av elevers rakt-sågande har legat till grund för en fenomenografisk analys. Denna har resulterat i fyra beskrivningskategorier av sätt att såga rakt och synliggör progression i kunnandet. Empirin har genererats från fyra så kallade för- och eftertest i en learning study i slöjd som genomförts på två kommunala grundskolor i årskurs fem och sex.
|
|
| 5. |
- Holmberg, Annelie, et al.
(författare)
-
Allt kan transformeras till ett användbart läromedel
- 2017
-
Ingår i: Techne series. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 24:2, s. 76-92
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur lärare i slöjd i Finland och Sverige uppfattar och använder läromedel beskrivs och analyseras idenna artikel. Det empiriska materialet består av enkätsvar från både flervalsfrågor och öppna frågor av 143 lärare, insamlat våren 2016. Resultatet visar att lärarna å ena sidan definierar läromedel på ett mycket brett sätt genom att inkludera i princip allt som används i undervisningen som läromedel, medan de å andra sidan också använder en snäv definition på läromedel som endast omfattar för ändamålet publicerade läroböcker. Resultatet visar att många lärare i slöjd producerar läromedel som stöder den egna undervisningens målsättningar, den egna elevgruppens behov och matchar krav som deras undervisningskontext ställer och hjälper dem själv att utveckla och upprätthålla sina färdigheter. Många lärare i slöjd är del av olika slags webbaserade delningskulturer där de delar med sig av sina egenproducerade läromedel och vidareutvecklar läromedel som de fått sig tilldelade av kolleger. Internet framhålls som en guldgruva för att hitta material som kan omvandlas till läromedel för slöjdprocessens olika faser och för att differentiera undervisningen. I diskussionen framkommer att lärare i slöjd har en pluralistisk uppfattning om läromedel som speglar det pedagogiska dilemmat mellan frihet och ansvar för undervisningens utformning och innehåll som läromedel exemplifierar.
|
|
| 6. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Doktorsavhandlingar inom det nordiska slöjdfältet
- 2018
-
Ingår i: Techne series : Research in sloyd education and crafts science. A. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 25:3, s. 109-123
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln belyser och kartlägger doktorsavhandlingar inom utbildning och lärande i det nordiska slöjdfältet. Inramning och urval av avhandlingarna är gjorda i linje med NordFo´s forskningsgemenskap (Nordiskt forum för Forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd), som med samarbeten mellan de nordiska länderna bland annat ska initiera, stimulera och redovisa forskning. På så vis är det av intresse att sammanställa doktorsavhandlingar som kan relateras till slöjdfältet både för forskare, lärarutbildare och lärarstudenter, men också för personer och grupper inom andra områden och politiska sammanhang. Kartläggningen är inte fullständig dels då äldre avhandlingar endast finns i tryckta exemplar och inte alltid är inregistrerade i biblioteksbaser, dels att nordiska avhandlingstexter kan vara problematiska att ta del av om det dessutom inte finns ett abstrakt eller sammanfattning på annat språk, exempelvis engelska. Över tid har det producerats omkring hundra doktorsavhandlingar i Norden som ‒ i vid bemärkelse ‒ relaterar till utbildning och lärande inom slöjdområdet, men trots urvalets bredd kan forskningen ändå uppfattas som sparsam jämfört med flera andra forskningsområden. Doktorandanställningar som inbjuder till slöjdrelaterad forskning är få, och det behövs ett passande forskarutbildningsämne att bli antagen till för att kunna skriva doktorsavhandling. Artikelns översikt visar att doktorsavhandlingarna över tid främst har skrivits inom forskarutbildningsämnen som exempelvis pedagogik, arkitektur, etnologi och sociologi. I Finland finns däremot slöjdpedagogik och slöjdvetenskap som egna forskarutbildningsämnen vilket har öppnat upp för forskarutbildning och doktorsavhandlingar inom eget ämnesområde. Artikeln om doktorsavhandlingar inom det nordiska slöjdfältet är ett tidsdokument och ska ses som en grundläggande forskningsöversikt som kan kompletteras med både äldre och kommande doktorsavhandlingar.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Larsson, Annika Elisabet, et al.
(författare)
-
Myten om Ronja Vikingadotter
- 2019
-
Ingår i: Techne series. - Oslo. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 26:1, s. 109-116
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Can a story survive over time? When does the story become a myth? Can methods regarding manifest and latent signals be used in concrete education concerning issues on cultural heritage?Based on Astrid Lindgren’s internationally renowned story about “Ronja, the Robber’s daughter” (Ronja Rövardotter) the concepts of story and myth are problematized as part of an overarching textile-historical research project entitled “The Myths of All Times” (Alla Tiders Myter). Based on the costumes of the robbers, two adaptations of the story for the screen, produced over 30 years apart, are compared. The study focuses on manifest and latent signals in the expressions and contents of both movies. Parallel studies of the fairy tale of “Snow White and the Seven Dwarfes” (Snövit och de sju dvärgarna) widen the theoretical perspective. The project is a cooperation between researchers at the department of Archaeology and Ancient History, Uppsala University, and the department for Culture and Communication at Linköping University, aiming to strengthen creative and embodied forms for analytical research and teaching.
|
|
| 9. |
-
Nuläge och framåtblickar 2018 ‒ om undervisning och forskning inom det nordiska slöjdfältet
- 2018
-
Ingår i: Techne series : Research in sloyd education and crafts science. A. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 25:3
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Nuläge och framåtblickar ‒ om undervisning och forskning inom det nordiska slöjdfältet" är ett nordiskt temanummer med åtta refereegranskade artiklar. Varje nordiskt lands artikel beskriver nuläge och framåtblickar under de senaste tio åren utifrån skolslöjd, slöjdlärarutbildning och slöjdforskning. Redaktör: Marléne Johansson.
|
|
| 10. |
- Samuelsson, Marcus, et al.
(författare)
-
Tracing the development and patterns of sloyd teachers’ efficacy beliefs over the course of their careers
- 2015
-
Ingår i: Techne series. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 22:1, s. 30-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigates the patterns of teachers’ efficacy beliefs at different stages of their professional careers. In order to do that a questionnaire were constructed and distributed to 280 sloyd teachers and pre-service sloyd teachers in Finland and Sweden. An exploratory factor analysis (EFA) of the questionnaire answers gave us the following five factors: instructional skills, classroom management, motivating pupils, assessment competence and establishing routines. We used these five factors to compare means between novice teachers, mid-career and late-career teachers. The group of novice teachers estimated all five factors to be lower than did the mid-career and late-career teachers. Patterns of teachers’ efficacy beliefs at different stages showed that novice, mid-career and late- career teachers all estimated their classroom management ability the highest and their ability to assess pupils’ competence in sloyd as second highest. The findings indicated that novice teachers, in particular, lacked opportunities to discuss questions such as how to instruct, how to manage the classroom, how to motivate pupils, how to assess pupils’ knowledge and how to establish routines in a classroom. The findings also indicated that sloyd teachers’ self-rated assessment with respect to instructional skills increases up until the middle stages of their career, before flattening out. Finally we found that sloyd teachers in the latter stages of their career had different beliefs about their ability to perform important teaching activities that help pupils to learn sloyd. Consequently, it appears that sloyd teachers with extensive experience are better prepared for day-to-day teaching practice.
|
|
