| 1. |
- Ahlskog-Björkman, Eva, et al.
(författare)
-
Nordiska slöjdpedagogers syn på hållbar utveckling som innehåll i slöjdundervisningen
- 2020
-
Ingår i: Techne series. - : NordFo. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 27:2, s. 64-80
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Inom läroämnet slöjd har sparsamhet och återanvändning alltid varit i fokus, men i och med de globala utmaningarna om klimatfrågor har hållbar utveckling blivit aktuellt inom alla livsområden, utbildningsnivåer och läroämnen. Detta faktum ledde till att det nordiska nätverket SELAS (Sloyd Education, Learning and Sustainability) grundades år 2017. Syftet med nätverket är att bedriva grundforskning och utvecklingsarbete inom slöjdutbildning med hållbarhet som värde, kunskaper och färdigheter genom social, teknologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet. Pedagoger inom olika ämnen och utbildningsnivåer anses vara i nyckelposition att utbilda människor om hållbar utveckling och ge dem verktyg för att bidra till detta. I föreliggande artikel undersöks och diskuteras hållbar utveckling i relation till slöjdundervisning genom intervjuer med åtta nordiska slöjdpedagoger. Det övergripande syftet för studien är att utforska nordiska slöjdpedagogers, i huvudsak lärarutbildares, syn på hållbar utveckling i slöjdundervisningen. Avsikten är att erhålla kunskap om hur hållbar utveckling kan utgöra didaktiskt innehåll i slöjdundervisningen. Resultaten visar att hållbar utveckling kan på ett flertal olika sätt naturligt utgöra didaktiskt innehåll i slöjdundervisningen utgående från läroämnet slöjd, pedagogen i slöjd och slöjdaren.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ankiewicz, Piet, et al.
(författare)
-
Section IX, Introduction: Technology and Teacher Competence
- 2021
-
Ingår i: Techne series. - Helsinki, Finland : Nordiskt Forum for Forskning och Utvecklingsarbete inom Utbildning i Slojd. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 28:2, s. 13-13
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Björklund, Lars-Erik, 1953-, et al.
(författare)
-
Teacher’s Assessment in Programming : Comparing Teachers’ Individual Judgement Criteria in a Programming Course.
- 2021
-
Ingår i: Techne series. - Helsinki, Finland : Nordiskt Forum for Forskning och Utvecklingsarbete inom Utbildning i Slöjd. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 28:2, s. 188-195
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In schools around the world the part of technology education related to programming is increasing. There is a lot to learn about teacher’s assessment and grading of students in assignments that are related to technology, particularly in programming. Simon (2012) analyzed introductory programming exams and found that a large percentage of the marks were awarded for the product and the coding skills of the student and less for other skills such as design, debugging, testing, or explaining and documenting.To be able to give formative support teachers should also be able to assess the process in the classroom;students tinkering, creating, debugging, persevering, and collaborating. The aim of this paper is therefore to examine teachers’ individual criteria, explicit, tacit and subjective criteria, when they grade and assess students in technology tasks related to programming. We interviewed 6 teachers in Sweden, representing lower secondary school, upper secondary school and university (teacher and engineering education). A Repertory Grid Technique interview combined with a Comparative Judgement gradingwas used to examine teachers’ individual criteria in assessment. The expected outcomes from themethods are captured criteria that are implicit and based on teachers’ experience, sometimes seen as teachers’ gut feelings. Two types of criteria were found; product criteria assessing the program and process criteria assessing the ongoing process. We compared these criteria with an instrument measuring the development of creativity designed for Art education. We claim that the use of process criteria will help the teacher and the students in developing programming skills.
|
|
| 5. |
- Brink, Helen, et al.
(författare)
-
Teaching Modelling Using Digital Design Tools : Experiences of Swedish Secondary School Technology Teachers
- 2021
-
Ingår i: Techne series. - : Nordiskt Forum for Forskning och Utvecklingsarbete inom Utbildning i Slojd. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 28:2, s. 432-438
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Modelling using digital design tools is a relatively new element in secondary technology education, though modelling using concrete material is common and has been practiced regularly. Many technology teachers now teach modelling using digital design tools, to meet the new criteria in the syllabus concerning problem solving and documentation using digital technology. However, there is a lack of knowledge concerning how technology teachers teach modelling using digital design tools and how they choose content and present it to the pupils. It is known, though, that teachers’ experiences affect how they plan the lessons. Therefore, the aim of this study is to investigate technology teachers’ experiences to gain more understanding in this particular area of technology education. Taking a phenomenographic approach, twelve semi-structured interviews with secondary technology teachers were conducted. The results show that teachers have different experiences teaching modelling using digital design tools, and four categories have emerged: 1) Handling the software and using simple geometries, 2) Using ready-made objects from databases, 3) Manufacturing via 3D-printers, and 4) Design and problem solving. The results indicate that teachers teach modelling using digital design tools with different aims; the intended object of learning differs. The results also indicate that teachers experience that they lack knowledge of teaching modelling using digital design tools and therefore have difficulties teaching in this area, which can affect the pupils’ problem-solving skills. The results, described in this article, can be used as a basis for further discussion.
|
|
| 6. |
- Gegerfelt Kronberg, Sie von, 1947-
(författare)
-
Stridbara röster i textilslöjdens tjänst : en genomgång av innehållet i Svensk Slöjdtidning under 1960-talet
- 2021
-
Ingår i: Techne series. - : Nordfo. - 1238-9501 .- 1893-1774. - 9789525097368 ; 28:4, s. 73-84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Materialet i den här artikeln är främst hämtat ur facktidskriften Svensk Slöjdtidning, organ för Sveriges Slöjdlärarinneförening åren 1960-1969. Ett deskriptivt förhållningssätt samt en kvalitativ textanalys för bearbetning och tolkning av materialet har använts vid granskningen. Avsikten med den valda metodansatsen var att undersöka vilka skribenter som skrev om textilslöjdens innehåll, vad textilslöjd implicerade under 1960-talet och analysera de problem som man brottades med samt hur texterna avspeglar en strävan mot utveckling av slöjdämnet. Textillärare Ingrid Lenberg, då anställd vid Aktiv hushållning är en av de röster som flitigt förekom i tidskriften. Hon var ordförande i Sveriges slöjdlärarinneförening och en aktiv artikelförfattare med bland annat argument för att konsumentkunskap skulle införas som ett ansvarsområde i slöjdundervisningen. Fil lic. tillika väv- och textillärare Gunhild Engholm skrev också flitigt artiklar rörande textilslöjdens innehåll och tillämpning i grundskolan. Det fria skapandet med kulturarvet som inspiration för elevers egna idéer debatterade hon ofta om. Både Lenberg och Engholm var stridbara förkämpar för hur textilslöjdens innehåll kunde anpassas till samhällsutvecklingen.
|
|
| 7. |
- Gyllerfelt, Emma, 1979, et al.
(författare)
-
Multimodala resursers mediering i slöjdundervisning med nyanlända elever
- 2021
-
Ingår i: Techne series : Research in sloyd education and crafts science. A. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 28:1, s. 33-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel belyser hur multimodala resurser används och medierar mening mellan slöjdlärare och nyanlända elever i slöjdundervisning. Syftet är att identifiera och beskriva hur multimodala resurser används av slöjdlärare och nyanlända elever i interaktion dem emellan utifrån de resurser som finns tillgängliga i slöjdklassrum. Studiens empiriska material är insamlat med hjälp av videodokumentation i årskurs 8–9 i grundskolans slöjdundervisning. Materialet har dels analyserats i sin helhet, dels på mikronivå. Sociokulturella utgångspunkter om kunskap och lärande och ett multimodalt perspektiv har använts för att synliggöra hur olika resurser samverkar. Utifrån artikelns fokus om hur slöjdundervisningens multimodala resurser används mellan slöjdlärare och nyanlända elever åskådliggör resultaten betydelsen av hur de olika resurserna samverkar till en helhet i interaktioner dem mellan, och hur de multimodala resurserna medierar mening för eleverna. Videoutdragen beskriver hur de multimodala resurserna blir centrala i lärsituationerna, dels utifrån hur de används mellan slöjdlärare och nyanlända elever, dels hur de används och ger mening av eleverna. Vidare visar resultaten betydelsen av att slöjdlärarna och de nyanlända eleverna kan läsa av varandras multimodala handlingar i de interaktioner som uppstår. Artikeln synliggör både möjligheter och begränsningar med de multimodala resurser som slöjdlärare och nyanlända elever använder sig av i slöjdundervisning för att skapa mening.
|
|
| 8. |
- Gåfvels, Camilla, 1977-, et al.
(författare)
-
Sy ihop : Kommunikativa resurser i olika (slöjd)bedömningshandlingar
- 2024
-
Ingår i: Techne series. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 31:1, s. 82-100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores assessment actions –as an aspect of classroom communication –and how they are expressed in sloyd teaching; with a formative aim centering on pupils’ learning and (the teacher’s) own teaching practice, respectively. In this context, the teacher holds a central role, mediating sloyd knowing through (communicative) verbal and physical actions, acting as an authoritative guidefor pupils’ learning, by making perceptually tacit knowing discernable thanks to pre-established confidence for the teacher in question. Besides authoritative guiding, another theoretical starting point of the article is sociomateriality; a perspective considering physical objects as resulting from connections and activity, hence influencing on the (more) social sphere of actions and activity. The method used is multimodal interaction analysis of three video-recorded sequences of teacher/pupil interaction in a sloyd-classroom setting. To sum up, the findings of the article display how formative assessment in the sloyd context consists of the teacher adapting questions posed to ascertain the knowing of the pupil, then waiting to see how/what/if the pupil performs, whilst being provided –gentle but ample –authoritative guiding to help in the process. The main contribution of the study is establishing the role of formative assessment within sloyd education. The research project has been conducted within the framework of Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), entailing the active involvement of the teacher in question as co-author of the article.
|
|
| 9. |
- Hallström, Jonas, 1969-
(författare)
-
Evaluating an Intervention to Improve Secondary Pre-Service Teachers’ Conceptions of Feedback in Technological Systems
- 2021
-
Ingår i: Techne series. - Oslo : NordFo. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 28:2, s. 204-212
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Feedback mechanisms make control of systems automatic and are thus inherent features of many technologies that surround us in our daily lives. Feedback is thus considered important to learn in technology education, although it is regarded as difficult and often not introduced to students until upper secondary level. Given the central role of feedback in technology and engineering it is surprising that there is virtually no research on how students of any age conceive of and/or learn about feedback in the technology and engineering education literature. The aim of this paper is to report on and evaluate an intervention to improve Swedish secondary pre-service technology student teachers’ conceptions of feedback in technological systems. Five student teachers took part in the intervention, taking a pre-test prior to, and a post-test after, this intervention. Although this is a small sample, the findings indicate that the student group as a whole performed better in the post-test than in the pre-test. The findings also suggest that some teachers understood the systemic, macro aspects of feedback mechanisms better after the intervention. On the other hand, no student reached an expanded understanding, and most conceptions were rather vague. Furthermore, there was a general lack of atomistic conceptions, relating to a micro understanding, for example, sensors and how they work in a control system. This study thus confirms previous research about the lack of essential device knowledge among student teachers. Some implications for the continuation of the study are suggested based on these findings.
|
|
| 10. |
- Hallström, Jonas, 1969-, et al.
(författare)
-
Towards a Student Systems Thinking Inventory: Defining ‘Qualities of Knowledge’ about Technological Systems
- 2021
-
Ingår i: Techne series : Research in sloyd education and crafts science. A. - Oslo : NordFo. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 28:2, s. 196-203
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Assessment of students’ technological knowledge is a challenge for teachers. This stems not only from the inherent complexity of technological knowledge but also from the short history of technology education and its assessment practices. Furthermore, technological systems as a curriculum component is complex, under-developed and under-researched. The aim of this study is to investigate ‘qualities of knowledge’ about technological systems, by constructing and evaluating with students in secondary education a test instrument about water supply and sewerage. The test instrument was distributed to 32 students in a Swedish grade eight class (14-15 year olds), and data analysis was carried out using a qualitative, hermeneutic method. The findings show that the students’ qualities of knowledge regarding the overall structure of the systems was quite advanced, but the systems or the societal context were not elaborated upon with any detail. The purpose of the system could be connected to humans and society, but students did not offer a definition of the overall purpose. The flows that the students described were only of matter (water, wastewater) but not energy or information. The system boundary was also elusive, except for waste coming out of the sewer system and other environmental consequences. Thus, the test instrument “worked” in the sense that it was possible to gauge students’ qualities of knowledge, especially regarding system structure, but the validity might need to be improved with respect to some system aspects.
|
|
