| 1. |
- Adelswärd, Viveka, et al.
(författare)
-
Samtal i samhället : på vems villkor
- 1997
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :1, s. 38-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det offentliga samtalets dynamik och förändring står i blickpunkten för projektet Samtal i samhället. På vems villkor? Forfattarnas intresse är att med dialogteoretiska och samtalsanalytiska begrepp och metoder studera dynamiken inom och mellan olika offentliga arenor. Delprojekten inriktar sig på diskurser där frågor om ansvar, säkerhet och risk, moral och politik står i fokus. Artikeln avslutas med en jämförelse mellan retorik och kommunikationsforskning.
|
|
| 2. |
- Berglez, Peter, 1973-
(författare)
-
Skrivandets ständiga framåtskridande
- 1997
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - Ödåkra : Retorikförlaget. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :4, s. 52-59
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den filosofiska diskursen har sedan Platons dagar präglats av skriftångest. I den-na artikel behandlar Peter Berglez frågan om varför filosofin ständigt definierat sig som något bortom det skriftliga. Den dekonstruktiva metafysikkritikens främste företrädare, Jacques Derrida, kallar filosofin för ett “visst sätt att skriva”, och med detta reser sig en rad frågor: Om filosofi är skrift, vågar man då säga att denna specifika skrift – liksom alla andra skrifter – präglas av en särskild stil? Av retorik? Och varför inte våga säga detta?
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Cederberg, Ann, 1959-
(författare)
-
Från tystnad till tal
- 1997
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; 4, s. 28-36
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Forstorp, Per-Anders, et al.
(författare)
-
”Samtal i samhället: På vems villkor?”
- 1997
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; 1:97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Kommunikation och rätt är ett ständigt aktuellt ämnesområde i såväl den vardagliga som den offentliga debatten och det är ett ämne där många har mycket bestämda synpunkter. Det kan exempelvis gälla frågor om vad man får och inte får säga i vissa rättsliga, politiska eller sociala sammanhang, hur man får säga vissa saker och framförallt hur man inte får säga dessa, samt frågor om vem eller vilka som har rätt att uttrycka någonting överhuvudtaget. Det handlar om rätten till det egna uttrycket och om normer för kommunikation men även om hur normer för interaktion i allmänhet kommuniceras. Inte minst syns detta intresse inom populärkulturen med det massiva publikstöd som finns för nästan allting som har med kriminalitet och rätt att göra, vare sig det tar formen av litteratur, film och TV eller dataspel. I denna samling essäer adresseras flera av dessa frågor på ett teoretiskt och empiriskt sätt. De teorier som berörs sträcker sig från Austin och talaktsteorin, till Bourdieu, Foucault och vidare till Lévinas. De empiriska områden som behandlas är olika situationer där paradoxer lyfts fram: t ex rättsliga situationer där ord står mot ord eller politiska situationer där man kan fråga sig rättvisan i att använda vissa ord. Den tänkta publiken för denna bok är människor som i sina studier, sin forskning eller i sin yrkesutövning kommer i kontakt med frågor om kommunikation och rätt och som vill ta del av några aktuella teoretiska och empiriska reflektioner. Essäerna presenterar inte forskningsresultat i den meningen att de leder till konkreta slutsatser och handfasta råd om hur man bör göra i vissa situationer, utan syftar snarare till att gå in i några olika debatter för att ställa frågor, presentera tolkningar och utveckla vilka problem som aktualiseras i dem. Värdet av ett sådant tillvägagångssätt blir troligen tydligast för den som vill bilda sig och fördjupa sin kunskap inom området.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lundgren, Kristina, 1950-
(författare)
-
Diskursanalys vs Massmedieretorik
- 1997
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - Köpenhamn. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :2, s. 64-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
