| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Svernlöv, Carl, 1964-
(författare)
-
Om justeringsman på bolagsstämma
- 2012
-
Ingår i: Nordisk Tidsskrift for Selskabsret. - 1399-140X. ; 3-4, s. s. 1-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Söderström, Rebecca, 1984-
(författare)
-
Algoritmisk handel med aktier : några rättsliga implikationer
- 2011
-
Ingår i: Nordisk Tidsskrift for Selskabsret. - 1399-140X. ; 3, s. 29-37
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Handeln med värdepapper har länge hanterats med hjälp av datorer. Den tekniska utvecklingen har inneburit stora förändringar på finansmarknaderna. De senaste åren har användningen av programvarustyrd aktiehandel ökat kraftigt, särskilt s.k. högfrekvent handel. Datorer kan programmeras utifrån komplexa modeller för att sköta aktiehandeln, utan mänsklig inblandning. Vissa matematiska formler, algoritmer, är så raffinerade att de kan avläsa aktiemarknaderna och anpassa sina köp- och säljorder för att utnyttja minsta mönster och rörelse i ett aktiepris. Den typ av algoritmer som skapas för att självmant kunna beräkna marknadsutvecklingen har potential att manipulera aktiekurserna på ett för marknaden skadligt sätt. Kritik har därför riktats mot denna typ av handel. Det har exempelvis utretts att algoritmhandeln var en bidragande orsak till att New York- och NASDAQ-börserna den 6 maj 2010 plötsligt föll över nio procent på några minuter – det största och snabbaste börsfallet någonsin. Med en adaptiv, dvs. en självförändrande och successivt anpassande, algoritmhandel följer således både en risk för otillbörlig marknadspåverkan av enskilda marknader och aktörer, samt risk för makroekonomiskt ogynnsamma effekter. Från rättsligt håll har algoritmisk handel med värdepapper berörts mycket sparsamt. I denna artikel vill jag försöka belysa några av de juridiska aspekterna av sådan programmerad handel som innehåller självlärande algoritmer.
|
|
