| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Albin, Maria, et al.
(författare)
-
Att säkra arbetslivsforskning av hög relevans och kvalitet
- 2009
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 15:2, s. 55-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Arbetslivsforskningen studerar frågor som är högst relevanta för samhället. Det är mycket viktigt att forskningen håller god kvalitet. Svensk arbetslivsforskning håller en god eller mycket god vetenskaplig standard och har så gjort i åtminstone ett par decennier till följd av de stora satsningar som gjorts genom åren. Sådan forskning har överförts till förändringar i arbetslivet. Medlen till denna typ av forskning har minskat de senaste åren; först med omläggningen av forskningsfinansieringen och sedan i samband med nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. Vi har för FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) genomfört en kartläggning och analys av utvecklingen av arbetslivsforskningen i Sverige. Denna artikel sammanfattar vår rapport till FAS.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson-Stråberg, Teresia, et al.
(författare)
-
Att få vad man förtjänar : Rättviseupplevelser i samband med individuell lönesättning.
- 2005
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692. ; 11:2, s. 93-107
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige har individuell lön haft ett påtagligt genombrott inom den offentliga sektorn sedan början av 1990-talet. Den grundläggande tanken är att individuell lön ska leda till ökad arbetsprestation, men för att detta lönesystem ska fungera som styrmedel måste de anställda acceptera kriterierna för fördelningen av lönemedel och uppleva att lönesättningen sker på ett rättvist sätt. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka faktorer som kan bidra till individers upplevelser av rättvisa i lönesättningsprocessen. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att det är arbetsklimat (t ex återkoppling på arbetsresultat) och lönefaktorer (t ex kännedom om lönekriterier och jämställdhet i lönefrågor) som har störst betydelse. Däremot tycks bakgrundsfaktorer och personlighet vara av marginell betydelse för individers upplevelser av lönerättvisa.
|
|
| 7. |
- Baraldi, Stephan, et al.
(författare)
-
Facket och det moderna arbetslivet: TriOs uppgång och fall.
- 2005
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692. ; 11:1, s. 5-21
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Traditionally, the union has held an important place in Swedish working life. The dynamic nature of today's working life, however, has brought about changes in the needs of union members, compelling unions to adapt accordingly. A common approach to dealing with this issue has been union mergers, which can lead to advantages of scale, broader membership representation, and greater negotiating leverage. A common problem with union mergers, however, is that the majority of them are not carried through to completion. A limited amount of research has been dedicated to trying to explain why it is so difficult to carry out union mergers. This study investigates a failed merger (TriO) amongst four unions within the Swedish Confederation of Professional Employees (TCO). The aim of this study is to investigate those factors that can be considered important when facing a merger, such as information and support, and the general attitude of union members. The results show that there are clear differences between the unions, as well as within the unions, regarding, for example, knowledge of the planned merger, and attitudes toward union mergers.
|
|
| 8. |
- Berggren, Caroline
(författare)
-
Matchande jobb för akademiker?
- 2008
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet, Arbetsvetenskap. - 1400-9692. ; 14:1, s. 65-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En debatt som förts i Sverige, och som verkar ganska allmän, bygger på tilltron till att akademiska studier skall leda till ett säkert och bra jobb. Samtidigt rapporteras det att akademiker arbetar som brevbärare eller busschaufförer (DN 2005). Hur kan detta hänga ihop? Den här artikeln försöker ge ett bidrag till förståelsen för hur matchning mellan högre utbildning och arbetsliv ser ut för några grupper av akademiker med yrkesexamen.
|
|
| 9. |
- Berggren, Caroline, 1960
(författare)
-
Matchande jobb för akademiker? [Matching Jobs for Higher Education Students?]
- 2008
-
Ingår i: Arbetsmarknad och Arbetsliv [Labour Market and Work Life]. - 1400-9692. ; 14:1, s. 65-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En debatt som förts i Sverige, och som verkar ganska allmän, bygger på tilltron till att akademiska studier skall leda till ett säkert och bra jobb. Samtidigt rapporteras det att akademiker arbetar som brevbärare eller busschaufförer (DN 2005). Hur kan detta hänga ihop? Den här artikeln försöker ge ett bidrag till förståelsen för hur matchning mellan högre utbildning och arbetsliv ser ut för några grupper av akademiker med yrkesexamen.
|
|
| 10. |
- Berglund, Tomas
(författare)
-
Viljan att förvärvsarbeta efter en lotterivinst
- 2009
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692. ; 15:2, s. 29-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln undersöker människors vilja att förvärvsarbete efter en lotterivinst. Vid sidan av lotterivinstens storlek visar analyserna att arbetets värde för individen, förväntningar om ledighet från den sociala omgivningen (familj, vänner), samt social bekräftelse i arbetet har effekter på individens beslut. Dessa resultat diskuteras utifrån ett policyperspektiv, där en ensidig fokusering på ekonomiska incitament för viljan att förvärvsarbeta ifrågasätts.
|
|
