| 1. |
- Albinsson, Staffan, 1951
(författare)
-
Musikindustrin och musikpolitiken
- 2021
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidsskrift. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 24:2, s. 221-236
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ett huvudtema i den kulturpolitiska diskursen i Sverige under 1900-talet var hur man skulle arbeta mot den ökande dominansen av den kommersiella kulturindustrin. I 1974 års kulturpolitiska program var ett av målen behovet av att "motverka de negativa effekterna av kommersialism inom kulturområdet" (Proposition 1974:28: 295). Även om det debatterades och ibland ifrågasattes höll det sig kvar fram till en liberalkonservativ riksdags policyrevision år 2009. Man fann att ”det finns ingen given motsättning mellan kommersiell bärkraft och konstnärlig kvalitet eller frihet” (Proposition 2009/10:3:28). Detta överensstämmer med den allätarstrategi som är förhärskande hos den stora majoriteten av musikkonsumenter – även de som har intresse för icke-kommersiell musik (Hesmondhalgh 2013: 52). Kulturpolitiken har alltid innehållit ett mål, om än formulerat lite olika, om att mångfald ska eftersträvas. Att balansen mellan den kommersiella och den icke-kommersiella musiken utvecklats starkt till den förras fördel visas genom en jämförelse mellan STIM:s royaltyintäkter och statens utgifter för kultur. Ett återförande till ett tidigare balansläge skulle kunna åstadkommas genom en pigouviansk avgift där medel överförs från den kommersiella kulturen till den icke-kommersiella.
|
|
| 2. |
- Bjurström, Erling, 1949-
(författare)
-
Det estetiska omdömet och bildningsestetikens uppgång och fall i den svenska kulturpolitiken
- 2021
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - Borås, Sweden : Högskolan i Borås. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 24:2, s. 139-155
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln urskiljs, utifrån en estetisk synvinkel, hur den svenska kulturpolitiken när den förnyades under övergången från 1960- till 70-talet övergav det bildningsestetiska synsätt som tidigare låg till grund för den, under vad som här betecknas som dess förexplicitgjorda fas. Rötterna till och utvecklingen av detta bildningsestetiska synsätt härleds till tiden för estetikbegreppets introduktion i filosofin under 1700-talet, och framför allt till Kants och Schillers analyser av det estetiska omdömet respektive estetisk fostran, och hur dessa efterhand kombinerades med 1800-talets bildningstänkande. Denna bildningsestetik låg under 1900-talet till grund för den bildningspolitik som framträder tydligt i statliga utredningar, betänkanden och propositioner ända fram till dess att den nya kulturpolitiken sjösätts under övergången från 1960- till 70-talet. Denna förnyelse lämnade inte bara bildningsestetiken bakom sig, utan tonade överhuvudtaget ner och fasade ut estetiska synsätt som grund för kulturpolitiken. Den nya kulturpolitiken har dock ställts inför samma problem och svårigheter som den som vilade på ett bildningsestetiskt synsätt i fråga om att hantera estetiska kvalitetsbedömningar och -skillnader, inklusive de estetiska omdömen som dessa i någon form alltid faller tillbaka på. I artikeln urskiljs tre sådana former av estetiska omdömen, subjektiva, intersubjektiva och institutionaliserade, och som förstås som en triangulering av det estetiska omdöme vars bestämningsgrund enligt Kant inte kan vara annat än subjektiv.
|
|
| 3. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Entreprenören som poet : Om Schumpeter, Bloom och skapande förstörelse
- 2021
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - : Universitetsforlaget. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 24:2, s. 204-220
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader mellan Joseph Schumpeters teori om entreprenören och Harold Blooms teori om den romantiska poeten. Studien fokuserar på entreprenörens respektive poetens strategier eller ”estetik” samt deras respektive förhållningssätt till den tradition som föregår dem. Studien tar utgångspunkt i att svenska och europeiska kultur- och utbildningspolitiska dokument från 00-talet lyfter fram den kreativa och nytänkande entreprenören som en förebild för kulturskapare.Genom att jämföra Schumpeters och Blooms teorier visar studien hur såväl entreprenören som poeten förhåller sig till ett ”Great Original” – den rådande formen av kapitalism respektive litteraturhistoriens stora poeter – som de i en dialektisk manöver måste förkasta och förvalta på en och samma gång. Den strategi som är tillgänglig för entreprenören såväl som för poeten är att i någon mening feltolka detta ”Great Original” för att på så vis uppenbara (och överskrida) de ramar som kringskär föregångarnas tänkande, vilket studien kopplar till Schumpeters tal om ”skapande förstörelse” och Blooms hänvisningar till fadersmord i Freuds mening.En skillnad som studien pekar ut är att Blooms framställning av poeten är mer individualistisk än vad Schumpeters framställning av entreprenören är i dennes senare texter, i vilka entreprenören omtalas som en funktion som inte nödvändigtvis är knuten till en individ. Avslutningsvis förs en diskussion om huruvida entreprenörens respektive poetens ifrågasättande förhållningssätt till den tradition som föregår dem kan förstås som systemgenererande eller systembrytande kritik. Studien drar slutsatsen att bägge förhållningssätten kan förstås som systemgenererande, även om entreprenören värnar kapitalismens fortlevnad medan poeten strävar efter att vidga ramarna för – och därigenom upprätthålla liv i – litteraturhistorien.
|
|
| 4. |
- Diurlin, Lars, 1979-
(författare)
-
“For the support of artistically superior films” : The State Film Prize Committee and the formative years of a quality-directed Swedish film policy 1960–1963
- 2021
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 24:2, s. 156-172
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 1960 The State Film Prize Committee was founded in Sweden with the intention to support artistically superiorfilms. Research on Swedish quality-directed film policies usually has as its point of departure the Swedish Film Insti-tute, established in 1963, thus locating the birth of Swedish film policy and the establishment of a film “field” in theBourdieusian sense. This article is based on the argument that the years of the Committee epitomized a push and pullbetween competing positions in a bourgeoning field, as discussions were catalysed by its evaluative system. Thearticle underscores that the historiography of Swedish quality-directed film policy, as well as aspects regarding theformation of a field, needs revision, particularly in relation to which theoretical definitions of film and culture policyare used. The Committee is discussed in relation to three contexts: a generational change in film culture; an indeter-minacy regarding the relationship between nationally sanctioned art film and other art forms; the Social Democraticformation of an interventionist cultural policy. Methods and material used include tracing debates on film culture,document analysis in the archive of the Committee, and examining recurring themes in supported films. The articlescrutinizes notions of transmedial and minor (film) art as it was favoured by the Committee, in contrast to a newgeneration of cinematic modernists who sought to purify the medium (aesthetically and institutionally). Further-more, issues of autonomy are examined regarding how the Committee functioned as an arm’s length body. It is esta-blished that the Committee acted as a veritable film producer and furthermore sidestepped governmental statutes.The article also establishes that the Committee represents a decisive, albeit transitional, period in the history of Swe-dish film policy, when film and cultural policy aligned for a short time, before film policy, as a result of the corporatistSFI reform, was instead detached from cultural policy.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Erlanson, Erik, 1986-, et al.
(författare)
-
The Aesthetics of Cultural Policy
- 2021
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - : Universitetsforlaget. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; :2, s. 103-105
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- Erlanson, Erik, 1986-
(författare)
-
Towards a new historical context for the understanding of cultural policy, or, the common enterprise of French Surrealist André Breton and Swedish Minister of Culture Ragnar Edenman
- 2021
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - : Scandinavian University Press. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 24:2, s. 106-119
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The preservation of artistic freedom is one of the pillar stones of cultural policy in liberal democracies. This concern for artistic freedom is, however, traversed by contradictions. It seems impossible to support without influencing. By analysing documents from the history of Swedish cultural policy and the history of the avant-garde, this paper aims to abstract the logic that makes this paradoxical preservation of artistic freedom reasonable. In doing so, I propose a new historical context for the understanding of cultural policy. While the concern for artistic freedom has often been interpreted as a continuation of modern aesthetic thought, I demonstrate that it reveals an anti-aesthetic feature of cultural policy. This feature can be understood in terms of an identification of art with culture. The new context calls for a reconsideration of the place of the aesthetic judgement in cultural policy and of the relationship between cultu- ral policy and democracy.
|
|
| 8. |
- Hedemark, Åse, 1973-, et al.
(författare)
-
Läsning för framtidens samhällsmedborgare : en studie av dåtidens och nutidens svenska kulturpolitiska debatter om barns läsning
- 2021
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 24:2, s. 120-138
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med artikeln är att undersöka hur politik inom området barns och ungas läsning utformats och motiverats under en tidsperiod på cirka hundra år. Analysen omfattar politiska debatter om läsning från tre tidsperioder: 1910-talets diskussion om ”främjande av god och billig nöjesläsning”, 1950-talet med den politiska debatten om förströelselitteratur och seriemagasin, samt 2010-talet och den politiska diskussionen om sjunkande läsförmåga och läsfrämjande insatser som följde i spåren av resultaten från 2012 års PISA-undersökning. Fokus ligger på den syn på barns läsning och litteratur som kommit till uttryck i den kulturpolitiska diskussionen samt de ideal och värden som kopplas till litteratur och läsning. Studien knyter an till forskningsfältet kritiska lässtudier. En annan teoretisk utgångspunkt är den moderna barndomsforskningen och begreppsparet beings och becomings. En slutsats är att barns läsning under samtliga tre tidsperioder framhålls som mycket betydelsefull, både för det enskilda barnet och för samhällets framtid. Det finns också skillnader. Över tid har diskussionen rört sig från frågan om en materiell brist på tillgänglig god litteratur till att istället handla om en oro för minskat läsande och bristande läsförmågor. Medan 1910-talets och 1950-talets diskussioner kretsar kring ”god” kontra ”dålig” litteratur ligger fokus i 2010-talets diskussion på läsning som aktivitet och på olika sätt att tillgodogöra sig läsning. Både 1910-talets och 1950-talets diskussioner präglas av en syn på barn som becomings. Becoming-perspektivet är framträdande även i 2010-talets diskussion, men där finns samtidigt en idé om barn som aktörer med rätt att bli lyssnade till. Utvecklingen ställer nya krav på samt skapar nya förutsättningar för de professioner som arbetar med läsfrämjande verksamheter riktade till barn.
|
|
| 9. |
- Lindsköld, Linnéa, 1985-, et al.
(författare)
-
Aesthetic reading as a problem in mid-20th century Swedish educational policy
- 2020
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 23:1, s. 48-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study aims to identify and analyse how aesthetic reading was problematised in Swedish educational policy 1940- 1962, in order to create a better understanding of the politics of reading in an era that has been of great importance for how reading is understood in contemporary Sweden. The empirical material consists of reports from three school commissions, laying the foundation for the new compulsory and comprehensive school that was introduced in 1962. The reports have been analysed using a discursive methodological framework, focussing on problematisations of aesthetic reading. The main problem that aesthetic reading was meant to solve, according to the analysis, was a lack of aesthetic taste. There is a shift in emphasis during the period from problematisations of what to read towards problematisations of how to read. Thus, the solution to the problem of aesthetic reading during the period transformed from a governing of taste to a governing of skills. Educational and cultural policy shares the problematisation of aesthetic upbringing, made possible by its roots in modernist ideas of general character formation and the ideals of free public education. We argue that research on the politics of reading in Sweden can be reinvigorated by exploring the governance of cultural practices emanating from policy fields other than explicit cultural policy
|
|
| 10. |
- Balling, Gitte, et al.
(författare)
-
Indledning
- 2022
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - : Centrum för kulturpolitisk forskning, Bibliotekshögskolan i Borås. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 25:3, s. 161-164
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
