1. |
|
|
2. |
|
|
3. |
|
|
4. |
- Bastidas Venegas, Vladimir, Associate professor/Docent, 1974-
(författare)
-
Market Power In Eu Antitrust Law And State Aid Law
- 2019
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 281-298
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
5. |
|
|
6. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-
(författare)
-
Det europarättsliga privatlivsskyddet i svensk rätt : en lägesinventering
- 2019
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 199-210
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är nu 67 år sedan Sverige ratificerade den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) och 24 år sedan inträdet i den Europeiska unionen (EU). Med dessa gemensamma europeiska traditioner och de decennier som passerat tillkommer såväl nya samhällstendenser som internationella förpliktelser i den svenska kontexten. På vissa rättsområden har implementeringen av de europeiska regelverken varit snabbare och på vissa långsammare. Ett område som länge varit i skymundan är, som bekant, det svenska skyddet för den personliga integriteten eller privatlivet. I denna artikel ska mötet mellan konventionsrätten, EU-rätten och det svenska privatlivsskyddet diskuteras översiktligt. På vilka sätt har våra rättsliga utgångspunkter påverkats av EKMR och EU-rätten, och kan vi idag sägas uppfylla våra skyldigheter att säkerställa ett effektivt integritetsskydd? Frågorna behandlas särskilt ur skadeståndsrättslig synvinkel. Artikeln inleds med en presentation av de relevanta bestämmelserna, varefter den traditionella svenska hållningen till privatlivsskyddet analyseras. På detta följer en beskrivning av konventionsrättens påverkan på skadeståndsrätten, och därefter förs resonemang kring implementeringen av EU:s dataskyddsdirektiv. Avslutningsvis diskuteras de förändringar och utmaningar som 2018 års dataskyddsförordning aktualiserar.
|
|
7. |
|
|
8. |
- Darpö, Jan, 1952-
(författare)
-
Bara en liten skalbagge i en polsk skog? : Om C-441/17 Białowieża och EU-domstolens nyfunna möjlighet att beivra domstolstrots
- 2018
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; 4, s. 687-694
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I massmedia har målet om avverkningarna i urskogen Białowieża beskrivits med ord som ”seger i EU-domstolen för naturvården” eller ”skalbaggar stoppar avverkningarna av Europas sista urskog”. Det är riktigt att EU-domstolen (EUD) slagit ned på Polens omfattande avverkningar i området till förmån för alla sällsynta kryp, fåglar och andra skyddsvärda arter men det är inte därför som målet är intressant för en vidare krets av ERTs läsare. Sakligt sett är det ett ganska ordinärt fall där en medlemsstat först har pekat ut ett område som Natura 2000, men sedan efter några år vidtagit en rad åtgärder som kan skada de skyddsvärda intressena där utan att göra den konsekvensbedömning som krävs enligt EUs art- och habitatdirektiv (92/43/EEG, AHD). Det uppmärksammades av EU-kommissionen som inledde ett överträdelseärende som sedermera resulterade i att domstolen i Luxemburg ansåg att Polen bryter mot EU-rätten. Sådana mål finns det många av och just det här sticker inte ut i något särskilt avseende, förutom då kanske att domen är så förtvivlat lång (269 punkter, alltså betydligt längre än ”klassikerna” på området[1]). Det som gör domen intressant ur ett allmänt EU-rättsligt perspektiv är att här använder sig EUD för första gången av de interna domstolsreglerna för att slå ned på något som man uppfattar som domstolstrots. Även domstolens hänvisning till försiktighetsprincipen i ett beslut om interimistiska ingripanden är nydanande, liksom fördelningen av bevisbördan mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten
|
|
9. |
|
|
10. |
|
|