| 1. |
- Antonson, Maria, et al.
(författare)
-
Andningsvårdande behandling vid buk- och thoraxkirurgi
- 2010
-
Ingår i: Fysioterapi. - 1653-5804. ; :2, s. 36-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sedan snart hundra år arbetar sjukgymnaster för att minska risken för postoperativa lungkomplikationer hos patienter som skall opereras i bröstkorg och buk. Klinisk erfarenhet visar att sjukgymnastisk andningsvård är viktig men vad vet vi idag om effekten av olika insatser? Vilka insatser bör man i första hand välja? Författarna till denna artikel har utarbetat Riktlinjer för andningsvårdande behandling inom sjukgymnastik för patienter som genomgår buk- och thoraxkirurgi. Målet med riktlinjearbetet har varit att utvärdera och sammanställa befintlig evidens för andningsvårdande behandlingsmetoder inom sjukgymnastik som används i samband med buk- och thoraxkirurgiska ingrepp. Den samlade evidensen i kombination med expertgruppens kommentarer har resulterat i kliniska behandlingsrekommendationer. Dessa riktar sig till kliniskt verksamma sjukgymnaster som arbetar med buk- och thoraxkirurgiska patienter. Förhoppningen är att den aktuella och systematiskt sammanställda kunskapen ska bidra till diskussioner på enskilda arbetsplatser och att behandlingsrekommendationerna kan anpassa till lokala förhållanden. Denna artikel är en sammanfattning av riktlinjerna som finns att hämta på Sjukgymnastförbundets hemsida under Profession. I riktlinjedokumentet återfinns också en fullständig referenslista
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Djupsjöbacka, Mats, et al.
(författare)
-
Sensomotorisk funktion hos personer med nackbesvär
- 2010
-
Ingår i: Fysioterapi. - 1653-5804. ; :6-7, s. 38-45
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nackbesvär är vanligt förekommande och utgör en betydande orsak till ohälsa och inskränkt arbetsförmåga. Vanligen går det inte att klarlägga organisk orsak till långvariga nackbesvär men mycket tyder på att de oftast är ett komplext tillstånd där både biologiska och psykosociala faktorer är av betydelse. Forskning har visat på samband mellan långvariga nackbesvär och störningar i olika sensomotoriska funktioner och att graden av funktionspåverkan ofta är kopplad till graden av upplevda besvär. Undersökning av sensomotorisk funktion kan därför vara en viktig del i bedömningen av denna patientgrupp. Forskning har även visat att det finns evidens för positiva effekter av sensomotorisk träning vid nackbesvär på kort sikt, medan kunskap om långtidseffekter saknas. Vid träning av sensomotorisk funktion är det viktigt att beakta grundläggande kunskap inom motorisk inlärning för att öka möjligheterna till bestående träningseffekter och att dessa överförs till vardagliga situationer.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Kyhlbäck, Maria, et al.
(författare)
-
Postoperativ rehabilitering vid ländryggsdiskbråck
- 2011
-
Ingår i: Fysioterapi. - : Fysioterapeuterna,Swedish Association of Registered Physiotherapists. - 1653-5804. ; :1, s. 32-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sedan några årtionden tillbaka är diskbråcksoperation en standardoperation som utförs på liknande sätt vid Sveriges ortopedkliniker. Det postoperativa omhändertagandet och rehabiliteringen av opererade patienter kan dock se olika ut, beroende på var operationen skett. Under 2008/09 har en grupp sjukgymnaster från olika delar av landet tagit fram nationella riktlinjer, baserat på vetenskaplig evidens och klinisk erfarenhet, vilket tidigare saknats för dessa patienter. Konklusionen är att sjukgymnastiken efter diskbråcksoperation bör vara inriktad på tidig, aktiv träning för att förbättra patienternas ryggfunktion och höja aktivitetsgraden efter operation, även om de positiva effekterna av den postoperativa träningen måste betraktas som kortsiktiga. En tidig återgång till aktiviteter som inkluderar ett aktivt förhållningssätt ger, förutom de kortsiktiga förbättringarna, troligen en positiv påverkan på patienternas inställning till smärta och aktivitet. Förhoppningen är att den aktuella, systematiskt sammanställda kunskapen ska bidra till diskussioner på enskilda arbetsplatser och att behandlingsrekommendationerna kan anpassas till lokala förhållanden.
|
|
| 8. |
- Kyhlbäck, Maria, et al.
(författare)
-
Postoperativ rehabilitering vid ländryggsdiskbråck
- 2011
-
Ingår i: Fysioterapi. - Stockholm. - 1653-5804. ; :1, s. 32-37
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund och syfte:Under 2008 har en grupp sjukgymnaster tagit fram nationella behandlingsriktlinjer för patienter som genomgått diskbråcksoperation. Syftet var att dessa skulle baseras på vetenskaplig evidens och klinisk erfarenhet.Metoder:Litteratursökning gjordes i sju olika databaser, sökningen omfattade randomiserade, kontrollerade studier under tidsperioden 1990-2008. Inkluderade studier granskades utifrån ett modifierat kvalitetsindex enligt SBU (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering). För bevisvärdering av studieresultat användes SBU:s gradering högt, medelhögt och lågt bevisvärde. Evidensgrad för olika sjukgymnastiska metoder som förekom i de inkluderade studierna kategoriserades i enlighet med SBU:s nivåer för vetenskaplig evidens; starkt vetenskapligt underlag, måttligt starkt vetenskapligt underlag, begränsat vetenskapligt underlag och otillräckligt vetenskapligt underlag. Resultat:Sexton artiklar som uppfyllde kriterierna för granskning inkluderades i granskningen.Baserat på dessa studier finns måttligt stark evidens för att aktiv träning som inkluderar ett mer aktivt förhållningssätt är mer effektiv på kort sikt än mer försiktig/passiv träning och förhållningssätt (< 6 månader efter operation). Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att den aktiva träningen inte påverkar smärta och funktion på lång sikt (ett år efter operation), liksom att tidig, aktiv träning inte ökar komplikationsrisken efter operation. Det vetenskapliga stödet är begränsat vad gäller de positiva effekterna av enbart råd om fysisk aktivitet, motsägande beträffande effekten av övervakad träning jämfört med hemträning och otillräckligt beträffande effekten av beteendemedicinskt inriktad träning.Konklusion:Sjukgymnastiken efter diskbråcksoperation bör ha ett aktivt förhållningssätt inkluderande tidig, aktiv träning för att förbättra patienternas ryggfunktion och höja aktivitetsgraden efter operation.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
