| 1. |
- Areskoug Josefsson, Kristina, 1973-
(författare)
-
Sexuell hälsa för alla – fysioterapeutens roll
- 2019
-
Ingår i: Fysioterapi. - : Fysioterapeuterna. - 1653-5804. ; :1, s. 36-41
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fysioterapeuter har en viktig roll i att främja sexuell hälsa genom helhetssyn på hälsa och livskvalitet. Befintlig forskning visar på fysioterapeuters betydelsefulla roll, samtidigt som det finns brister i kompetens och utbildning.
|
|
| 2. |
- Augustsson, Jesper, Docent, 1964-, et al.
(författare)
-
Förebyggande och rehabiliterande styrketräning.
- 2019
-
Ingår i: Fysioterapi. - Stockholm : Legitimerade sjukgymnasters riksförbund. - 1653-5804. ; :4, s. 34-40
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I dag används styrketräning som ett komplement i prestationshöjande syfte i stort sett inom alla idrotter. Styrketräning spelar dessutom en stor roll inom idrotten när det gäller att förebygga och rehabilitera idrottsskador. Målsättningen med denna artikel är att ge exempel på hur styrketräning kan användas i förebyggande och rehabiliterande syfte, men även hur skador kan uppstå vid styrketräning.
|
|
| 3. |
- Berglund, Lars, et al.
(författare)
-
Styrketräning som behandling vid långvariga ländryggsbesvär
- 2017
-
Ingår i: Fysioterapi. - Stockholm : Fysioterapeuterna. - 1653-5804. ; :4, s. 28-33
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fysisk träning är viktigt för en god hälsa och fungerar även som behandlingsform vid många sjukdomar, så även ländryggsbesvär. Styrketräning har visat sig vara en mer effektiv träningsform än till exempel aerob träning vid behandling av långvariga ländryggsbesvär. I dagsläget finns det ingen konsensus kring vilket det mest effektiva styrketräningsupplägget kan vara. Den vanligaste designen av styrketräningsprogram vid ländryggsbesvär tycks vara ett upplägg med syftet att förbättra styrkan/uthålligheten av ryggsträckarmuskulaturen och därigenom uppnå smärtlindring och funktionsförbättring. I en studie från Umeå universitet och Luleå tekniska universitet har träning av marklyft för patienter med långvariga ländryggsbesvär utvärderats. Marklyftsträningen förväntades öka deltagarnas bålstyrka samtidigt som den fokuserade på förbättring av rörelsekontroll kring såväl höft som ländrygg. När den åtta veckor långa träningsperioden var slut, visade det sig att gruppen som tränat marklyft hade ökat sin bålstyrka, minskat smärta, ökat funktionsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet i samma omfattning som gruppen som tränade individanpassad träning av rörelsekontroll. Men de hade inte förbättrats lika mycket gällande rörelsekontroll eller vardagsfunktion. Vidare forskning pågår vid Umeå universitet om skador i samband med tung styrketräning samt lyftteknikens betydelse för skador och besvär vid tung styrketräning.
|
|
| 4. |
- Blomqvist, Sven, 1964-, et al.
(författare)
-
Fysisk aktivitet och hälsa för personer med utvecklingsstörning
- 2015
-
Ingår i: Fysioterapi. - Stockholm : Fysioterapeuterna. - 1653-5804. ; :1, s. 26-31
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hälsa är en förutsättning för att kunna förverkliga sina mål i livet. Personer med utvecklingsstörning, cirka 90 000 i Sverige, har nedsatt hälsa jämfört med personer utan utvecklingsstörning och det leder till att denna grupp har svårare att uppfylla sina mål. Personer med utvecklingsstörning drabbas i större utsträckning av övervikt, typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, benskörhet och depression. Undersökningar visar också på nedsatt fysisk aktivitet, motorik, syreupptagningsförmåga, muskelstyrka och postural balans hos denna grupp. Dessa sjukdomar och nedsatta förmågor går att påverkai positiv riktning med fysisk aktivitet. Fysioterapeuter som har bred kunskap om hälsa och anpassning av fysisk aktivitet kan vara till stor hjälp vid prevention, bedömning och träning.
|
|
| 5. |
- Ekblom, Maria, 1974-, et al.
(författare)
-
Fysisk aktivitet och hjärnhälsa
- 2018
-
Ingår i: Fysioterapi. - 1653-5804. ; :5, s. 32-35
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Fysisk aktivitet kan förebygga många former av ohälsa, men vilka fysiska aktivitetsmönster som gynnar psykisk hälsa och kognitiva förmågor är fortfarande okänt. Denna typ av forskning är komplex och kräver samarbete med många olika aktörer i samhället.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Fröberg, Andreas, 1985-, et al.
(författare)
-
Metoder för att minska vuxnas stillasittande
- 2017
-
Ingår i: Fysioterapi. - 1653-5804. ; :2, s. 28-34
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I takt med den växande kunskapen om stillasittandets potentiella negativa hälsokonsekvenser har flera studier publicerats där forskare utvärderat effekten av interventioner som syftar till att minska stillasittande. Denna artikel sammanfattar forskningsläget kring detta och ger exempel på de metoder som har använts och utvärderats. Resultatet visar att metoder som innebär rekonstruktion av miljö som bland annat höj- och sänkbara arbetsbord och självregleringstekniker som monitorering med stegräkning har varit framgångsrika metoder för att minska stillasittande. Även metoder där problemlösning och tillhandahållande av information ingått har visat sig användbara. Förslag ges på hur fysioterapeuter kan gå till väga vid målformulering samt -utvärdering av insatser för att minska vuxnas stillasittande.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Karlsson, Linda, et al.
(författare)
-
Effekter av styrketräning för barn med cerebral pares
- 2015
-
Ingår i: Fysioterapi. - Stockholm : Fysioterapeuterna. - 1653-5804. ; 9, s. 38-42
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige föds ungefär 200 barn med cerebral pares (CP) varje år. CP innebär en störning av rörelseförmågan orsakad av skada som drabbar den icke färdigutvecklade hjärnan. Personer med CP har rätt till habiliterande insatser, där fysioterapeut är en av professionerna. Vilka insatser som ges utgår från barnens behov och deras grovmotoriska förmåga. Gross Motor Function Classification System är ett sätt att klassificera grovmotorisk förmåga hos barn med cerebral pares. Klassificeringen är främst inriktad på funktionen att sitta och gå. Denna översiktsartikel fokuserar på den bästa tillgängliga kunskapen om effekterna av styrketräning för barn med CP med en funktionsnivå på GMFCS 1–3. Fokus läggs mot områdena muskelstyrka, förflyttningsförmåga och smärta. Dessutom redovisas i artikeln vilka rekommendationer kring upplägg av träning gällande frekvens, intensitet och duration som finns i den granskade litteraturen. Effekter av styrketräning på muskelstyrka hos barn med cerebral pares visar olika resultat i litteraturen, från ingen signifikant förbättring till ökning i knäextensorer, höftextensorer, höftabduktorer och knäflexorer. Vad gäller förflyttningsförmåga visar litteraturen ingen signifikant effekt av styrketräning. En studie har visat effekt på gånghastighet, samt ökad extension av höft och knä i ståfasen under gång. Det saknas litteratur som undersöker effekter på smärta. Studier som ger klarhet i hur träningen bör läggas upp gällande frekvens, intensitet och duration finns inte. Vidare forskning behövs inom dessa områden.
|
|
