| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Emblad, Patrik, 1990, et al.
(författare)
-
Rätt skattesubjekt för inkomstskatt – en översikt
- 2022
-
Ingår i: Juridisk Publikation. - 2000-2920. ; 2022:1, s. 45-70
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Frågan om rätt skattesubjekt i inkomstskatterätten handlar om vem som ska ta upp en viss inkomst eller dra av en viss utgift. Detta måste avgöras i varje enskilt fall och vållar oftast inga problem. I vissa fall kan det dock uppstå svårigheter avseende hur det bedöms och avgörs vem som är rätt skattesubjekt. Denna artikel innefattar en översikt över fyra sådana typer av fall och en principiell reflektion över rättsläget.
|
|
| 4. |
- Johansson, David
(författare)
-
Några perspektiv på immaterialrättsliga skadestånd
- 2020
-
Ingår i: Juridisk Publikation. - Stockholm : Juridisk Publikation. - 2000-2920. ; :2, s. 183-200
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- När immaterialrättsliga skadestånd fastställs måste ett !ertal faktorer beaktas. Bland annat ska hänsyn tas till rättighetshavarens uteblivna vinst, skadan pårättighetens anseende, intrångsgörarens vinst, den ideella skadan och rättighetshavarens intresse av att intrång inte begås. Så vad betyder egentligen det nu sagda? I det följande diskuteras och problematiseras en handfull sätt att ta sig an ersättningsbestämningen på immaterialrättsområdet, med särskilt fokus på de perspektiv somvanligtvis gör sig gällande vid skadeståndsrättslig problemhantering i allmänhet.
|
|
| 5. |
- Jonsson, Elin, 1981-, et al.
(författare)
-
Ändrad könstillhörighet och rättsligt föräldraskap
- 2021
-
Ingår i: Juridisk Publikation. - Stockholm. - 2000-2920 .- 2002-3537. ; :2, s. 273-305
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur hanterar föräldrabalken att män föder barn och att kvinnor kan ha spermier? År 2013 avskaffades krav på sterilisering i samband med ändring av juridisk könstillhörighet och år 2019 infördes ett nytt avsnitt i föräldrabalken om transpersoners och intersexpersoners föräldraskap. Ytterligare bestämmelser införs i januari 2022. Denna artikel syftar till att beskriva och kritiskt analysera den rättsliga regleringen för föräldraskap vid ändrad könstillhörighet. Artikeln beskriver hur regleringen växt fram och förklarar hur den tillämpas i olika situationer. Reglerna har blivit anmärkningsvärt komplicerade, framför allt för att lagstiftaren har behållit de traditionella reglerna för faderskap och moderskap oförändrade och i stället lagt till ett separat avsnitt med tilläggsbestämmelser. Detta medför ett flertal praktiska och stigmatiserande problem. En utredning har tillsatts för att överväga hur föräldrabalken kan göras mer könsneutral för att undvika sådana problem. Avslutningsvis diskuteras därför möjliga utformningar av en sådan lagstiftning.
|
|
| 6. |
- Kagrell, Marie, 1987-
(författare)
-
Trestegsraketer mot ansvarsfrihet : En förbisedd begränsning av reglerna om nödvärn, nöd och samtycke?
- 2023
-
Ingår i: Juridisk Publikation. - 2000-2920. ; 2023:2, s. 25-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I rättspraxis och juridisk doktrin beskrivs reglerna om frihet från straffrättsligt ansvarofta som bestående av två led: huruvida viss situation föreligger och huruvida gärningen är rättsenlig. Med den uppdelningen riskerar en av begränsningarna av detansvarsfria området att förbises. Det krävs nämligen också att en gärning som begåsi nödvärn eller i nöd är ägnad att avvärja nödvärns- eller nödsituationen och detkrävs att den gärning som företas med samtycke också stämmer överens med samtycket. För att säkerställa att dessa begränsningar beaktas bör de behandlas som ettsjälvständigt led i prövningen av nödvärn, nöd respektive samtycke. En analys avansvarsfrihetsreglerna i tre led, snarare än två, är därför att föredra.
|
|
| 7. |
- Karlsson, Rikard, Universitetslektor, 1984-, et al.
(författare)
-
AI och myndigheters registerförfattningar : rättsliga utmaningar och hinder
- 2022
-
Ingår i: Juridisk Publikation. - Stockholm. - 2000-2920. ; :1, s. 73-103
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I den nationella inriktningen för artificiell intelligens (AI) anges att Sverige ska vara ledande i att ta tillvara möjligheterna som användning av denna teknik kan ge, med syftet att stärka både den svenska välfärden och den svenska konkurrenskraften. En undersökning från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) visar att det totala ekonomiska värdet av ett fullständigt införande av nuvarande AI teknik i svensk offentlig förvaltning beräknas uppgå till 140 miljarder kronor, varav minst 20 miljarder kronor på arbetsmarknadsområdet genom bättre matchning på arbetsmarknaden. Även om det finns stora möjligheter med AI bär den nya tekniken med sig rättsliga utmaningar. Denna artikel belyser hur s.k. registerförfattningar kan försvåra eller i vissa fall hindra införandet av AI i myndigheters verksamheter. I huvudsak ges exempel från Arbetsförmedlingens verksamhet men liknade utmaningar gäller även för andra myndigheter.
|
|
| 8. |
- Landström, Lena
(författare)
-
Vem är förundersökningsledare? : en analys av rättsutvecklingen utifrån effektivitet, kvalitet och rättssäkerhet
- 2020
-
Ingår i: Juridisk Publikation. - 2000-2920. ; :1, s. 65-100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Under många år har kritik riktats mot bristande resultat vad avser rättsväsendets, särskilt polisens, förmåga att klara upp och lagföra brott. En nyckelaktör i det brottsutredande arbetet är förundersökningsledaren. Uppgiften att vara förundersökningsledare är fördelad mellan åklagare och polis, beroende på brottstyp och en mängd andra faktorer. Frågan om vem som leder förundersökningen - polis eller åklagare - och vem inom polisen som kan vara förundersökningsledare behandlas i denna artikel. I artikeln undersöks den rättsliga regleringen av hur fördelningen har gjorts över tid och vilka faktorer som getts betydelse för fördelningen. Undersökningen visar att praktiska och resursmässiga skäl ligger bakom en förändring där polisen leder allt fler förundersökningar, och att det finns en spretighet rörande vem inom polisen som ska vara förundersökningsledare. Samtidigt har åklagarna getts en tydligare roll som förundersökningsledare vid vissa kriminalpolitiskt prioriterade brott. Bakom dessa utvecklingslinjer ligger främst effektivitets och kvalitetskrav, medan rättssäkerhetshänsyn mer sällan varit skäl för förändringar. Avslutningsvis ställs frågan om rättssäkerheten kan behöva stärkas, genom exempelvis domstolskontroll.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Nilsson, Isak
(författare)
-
På öppet hav – pirater och framväxten av universell jurisdiktion
- 2020
-
Ingår i: Juridisk Publikation. - 2000-2920 .- 2002-3537. ; :2, s. 203-220
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Universell jurisdiktion tillåter nationella domstolar att lagföra gärningsmän för särskilt allvarliga brott oaktat var i världen brotten ägt rum och vilken nationalitet förövaren och/eller målsäganden har. Jurisdiktionen grundar sig på gärningen i sig. Gärningen anses skada universell moral och det är således i världssamfundets intresse att dessa brott straffas. Frågan är emellertid kontroversiell. Kritiker anser att det ”nns en påtaglig risk att universell jurisdiktion kan komma att användas som ett politiskt verktyg, hämma fredsprocesser och skapa juridiskt kaos. Samtidigt är denna form av jurisdiktion inte något nytt. Genom historien har sjörövare iklätts begreppet mänsklighetens ”ende och lagförts baserat på tankar om universell jurisdiktion, särskilt under piraternas guldålder 1650–1730. I artikeln redogörs för framväxten av universell jurisdiktion genom att belysa lagföringen av sjörövare och hur denna historiska bakgrund hjälper till att tillhandahålla en djupare förståelse för dagens diskussion om universell jurisdiktion.
|
|
