| 1. |
- Aldrin, Viktor, 1980-
(författare)
-
Frågebaserad professionsetik eller etiska riktlinjer i högre utbildning? : Fungerar SULF:s yrkesetiska riktlinjer i relation till breddad rekrytering och deltagande, eller är det dags för en ny form av yrkesetik i högre utbildning?
- 2016
-
Ingår i: Högre Utbildning. - 2000-7558. ; 6:2, s. 109-119
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna artikel är dels att undersöka hur den existerande professionsetiken ser ut för universitetslärare idag, 2016, dels att pröva utforma en ny, frågebaserad professionsetik, som istället för riktlinjer utgår ifrån de didaktiska frågorna hur, vad, varför och vem? Som en grund för artikeln står dels SULF:s etiska riktlinjer från 2005 för universitetslärare, dels den problematik som breddad rekrytering innebär vad gäller studenters prestationer och förutsättningar till studier. Stora brister identifieras i SULF:s etiska riktlinjer, framför allt vad gäller synen på svaga studenter och lärarens roll att hjälpa studenterna att nå godkända betyg i sin universitetsutbildning. För att ge universitetslärare den etiska assistans som SULF:s riktlinjer talar om, behövs en ny ansats till professionsetiken i högre utbildning. En konsekvens av denna slutsats är därför artikelns konceptuella modell för en ny professionsetik för universitetslärare som benämns som frågebaserad etik där universitetsläraren inte bara grundar sin reflektion om undervisning i etiska ställningstaganden utan även låter denna reflektion mynna ut i pedagogisk handling med hjälp av de didaktiska frågorna ”Vad utgör undervisningens innehåll?”, ”Hur väljs undervisningens metod ut?”, ”Varför bedrivs undervisningen?”, samt ”Vem deltar i undervisningen”. Svaren på dessa frågor är, enligt modellen, universitetslärarens egna, och är alla beroende av etisk reflektion för att kunna formuleras och realiseras.
|
|
| 2. |
- Anderson, Lotta, et al.
(författare)
-
Breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning : En utmaning för den högre utbildningen
- 2018
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 8:1, s. 33-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Frågor kring breddad rekrytering och breddat deltagande utgör en del av den sociala dimensionen av högre utbildning och är ett prioriterat område för det europeiska samarbetet. 2017 års förslag om att ändra i högskolelagen och vidga lärosätenas uppdrag till att aktivt främja ett brett deltagande gav upphov till en debatt bland såväl politiker som företrädare för lärosäten, vilken synliggjorde flera utmaningar, förhoppningar och farhågor. Föreliggande reflektion tar avstamp i denna debatt och fördjupar sig i frågor kring breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning. Syftet med reflektionen är att diskutera och reflektera kring vad breddat deltagande för denna målgrupp innebär och vilka krav det ställer på resurser, tillgänglighet, bemötande och attityder samt på högskolepedagogisk kompetensutveckling, kunskap om funktionsnedsättning och funktionshinder samt inkluderande pedagogik. Utgångspunkten för reflektionen är svensk forskning och pågående utvecklingsarbete om breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning samt författarnas erfarenhetsbaserade kunskaper om högskolepedagogisk undervisning och kompetensutveckling.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bergmark, Ulrika, et al.
(författare)
-
Ökat studentengagemang genom delaktighet och inflytande i högre utbildning : studenters och lärares samskapande av undervisningens innehåll och genomförande
- 2016
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Swednet. - 2000-7558. ; 6:1, s. 51-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln diskuteras studentdelaktighet och inflytande i högre utbildning genom samskapande av undervisningens innehåll och genomförande, för att öka studenters engagemang. Ett samskapande av undervisning bygger på en teoretisk grund som framhåller demokratiska värden och en mångdimensionell syn på lärande, vilket också är den teoretiska utgångspunkten förstudien. Forskningsfrågor är: Hur kan samskapande av undervisningens innehåll och genomförande bidra till ökat studentengagemang i svensk lärarutbildning? Vilka möjligheter kan uppstå och hur kan dessa möjligheter tas till vara? Vilka utmaningar kan uppstå och hur kan dessa hanteras? Hur kan högskolepedagogiska utvecklare stödja universitetslärare som strävarefter att främja studenternas engagemang? Empiriska metoder är skriftliga studentreflektioner och lärarintervju. De viktigaste resultaten av studien är att samskapande av undervisningens innehåll och genomförande kan upplevas som en mångtydig process med oförutsägbara, tankeväckande, motiverande, kollaborativa och förändrande aspekter. Slutsatsen pekar på vikten av att utmana traditionella student- och lärarroller samt organisationsstrukturer där högskolepedagogiska utvecklare har en viktig roll för att stödja universitetslärare i arbetet att öka studenters engagemang genom delaktighet och inflytande i utbildningen.
|
|
| 5. |
- Bjerstedt, Sven
(författare)
-
Improvisational approaches to supervision dialogue
- 2017
-
Ingår i: Högre utbildning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 7:2, s. 63-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The reflective processes in which supervisors and doctoral students indulge together may be improvisatory to an important extent. Based on a literature review and a small interview study, I argue that there are important similarities between musical improvisation and supervision dialogue regarding, for instance, the need for structure as well as continuous impulse fluidity, and the need for receptivity as well as initiative. In musical improvisation as well as in supervision, it is crucial to be able to relate simultaneously, by way of qualities such as openness, wholeness, and listening, to both internal and external impulses, to both structural and communicative aspects, and to both one’s own individuality and the tradition in which one is situated. In the concluding discussion, I identify a number of implications for the education ofdoctoral supervisors.
|
|
| 6. |
- Bjerstedt, Sven
(författare)
-
Komposition som projekt i heterogena studentgrupper: Ett exempel från skådespelarutbildningen
- 2015
-
Ingår i: Högre utbildning. - 2000-7558. ; 5:3, s. 195-201
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En vanligt förekommande utmaning i högre utbildning är översiktskurser med snäva tidsramar och heterogena studentgrupper. Artikeln vill peka på den positiva potentialen i sådana omständigheter genom att presentera ett konkret exempel på ett arbetssätt som har visat sig framgångsrikt inom skådespelarutbildningens musikundervisning: tonsättningsuppgifter som konceptualiseras individuellt och realiseras gemensamt. I en intervjustudie visas detta arbetssätt ha positiv påverkan på studenternas individuella utveckling i flera avseenden. Bland de läranderesultat som förefaller särskilt intressanta och potentiellt överförbara till åtskilliga ämnesområden finns självförtroende, förmåga att kommunicera samt förmåga att gemensamt hantera en kreativ process.
|
|
| 7. |
- Blomqvist, Ulla, 1949
(författare)
-
Från standardprogram till utbildning i toppklass. Programutveckling av Tekniskt basår vid Chalmers tekniska högskola
- 2015
-
Ingår i: Högre utbildning. - 2000-7558. ; 5:3, s. 189-193
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I undersökning efter undersökning har larmrapporter beskrivit svenska elevers försämrade kunskaper i framförallt matematik. På landets högskolor har detta blivit ett växande problem eftersom många kurser kräver förkunskaper i matematik för att en student skall kunna tillgodogöra sig kursinnehållet. Särskilt de tekniska högskolorna har upplevt ”kunskapsraset” som problematiskt. Mot bakgrund av detta påbörjades för 10 år sedan en omarbetning av Tekniskt basår på Chalmers tekniska högskola. Bland annat gjordes kurserna i matematik mer omfattande och teoretiska moment infördes. En rekommenderad nivågruppering genomfördes där extra stödåtgärder sattes in för att stödja mer svagpresterande studenter. Förändringsarbetet resulterade i att andelen studenter som klarade samtliga kurser ökade signifikant, antal avhopp från programmet minskade och att basårsstudenterna i genomsnitt klarade sig bättre i sina fortsatta studier än de som kom direkt från gymnasiet. Författaren beskriver i artikeln hur ovanstående förändringsarbete gick till.
|
|
| 8. |
- Bolander Laksov, Klara, 1973-
(författare)
-
Att bedöma pedagogisk skicklighet – är det verkligen så svårt? – en studie av skillnader i bedömningar mellan vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga
- 2018
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 8:2, s. 55-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pedagogisk skicklighet ska enligt högskoleförordningen ägnas lika stor omsorg som vetenskaplig skicklighet i anställningsförfaranden vid svenska högskolor och universitet. Vilka förutsättningar som finns att visa omsorg om pedagogisk skicklighet och ägna den uppmärksamhet ter sig dock tämligen olika vid lärosätena. I denna fallstudie undersöks skillnader i de sätt på vilket pedagogisk skicklighet kommer till uttryck i utlåtanden från särskilt tillsatta pedagogiskt sakkunniga och vetenskapligt sakkunniga i anställnings- och befordringsärenden vid en fakultet vid ett svenskt lärosäte. Studien visar på flera skillnaderi utlåtandena där de pedagogiskt sakkunniga gör mer omfattande, mer kvalitativa och mer systematiska utlåtanden än de vetenskapligt sakkunniga redovisar. Dessutom diskuteras några återkommande utmaningar som formuleras i sakkunnigutlåtandena, och hur dessa utmaningar hanteras.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
