| 1. |
|
|
| 2. |
- Alatalo, Tarja, et al.
(författare)
-
”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?” : Läs- och skrivutvecklande praktiker i teknikundervisning i förskoleklass
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:3, s. 63-82
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I den här studien är syftet att utveckla kunskap om läs- och skrivutvecklande sociala praktiker i teknikundervisning i en förskoleklass. Fyra tekniklektioner observerades med fokus på lärarens läs- och skrivutvecklande undervisning. Det teoretiska ramverket utgörs av Freebody och Lukes resursmodell som beskriver läs- och skrivkunnighet som en uppsättning sociala praktiker. Dessutom analyseras huruvida läs- och skrivundervisningen är formaliserad, funktionaliserad eller om den är balanserad, det vill säga genomförs i sammanhang där formaliserad och funktionaliserad undervisning är i samspel med varandra. Resultatet visar att teknikundervisningen skapar rikliga möjligheter för elever att medverka i de sociala praktikerna i Freebody och Lukes modell. Undervisningen är funktionaliserad och läraren undervisar inte explicit om språkets formaspekter eller om hur texters kommunikativa delar samspelar, utan det är oftast underförstått. Studien öppnar för en diskussion om förskoleklassens möjligheter att skapa läs- och skrivundervisning i balanserade sammanhang, för att stödja elevers läs- och skrivutveckling även när undervisningen har fokus på ämnesområden som teknik.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Folkeryd, Jenny Wiksten, 1970-, et al.
(författare)
-
Formal and informal metalanguage in primary teachers’ talk about informational student texts.
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Previous research has pointed out the importance for teachers as well as students to use metalanguage in order to develop writing in school. Few studies have however focused on how teachers talk about content aspects in young students’ informational texts, using formal (technical) as well as informal (non-technical) metalanguage. The main purpose of the present study is therefore to analyze how primary teachers discuss student texts before and after a series of six professional development workshops.Based on research within a social semiotic perspective, the workshops focused linguistic resources to express and develop ideas, create cohesive texts and interact with an audience. During audio recorded discussions, a group of teachers were asked to comment on strengths and weaknesses in two informational texts written by students in grades 2 and 3. In order to investigate the effect of the subsequent training, the same texts were discussed during the first and the last meeting. The analysis shows no difference in the total number of metalinguistic comments before and after the workshops. However, explicit formal metalanguage replaces informal metalanguage to a significant degree. It is also shown that the informal metalanguage to some extent displayed other affordances than the formal metalanguage.
|
|
| 5. |
- Fredriksson, Ulf, 1954-, et al.
(författare)
-
Learning to Read Using Computers : A Longitudinal Study from Grade 1 to Grade 3 in Four Swedish schools
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:3, s. 24-48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article is based on a longitudinal study in a municipality that decided to organise a project including the use of computers and extra remedial education in initial reading and writing instruction from the first to the third grade. The study may be regarded as quasi-experimental with 110 students in two project schools and 59 students in two control schools. To explore the extent to which the use of computers in reading instruction made a difference, we followed students in the four schools from Grade 1 to Grade 3. The students’ language skills were tested regularly with different test instruments. In addition to the tests, the students answered a questionnaire, and teachers and principals were interviewed. It was not possible to conclude that the teaching methods in the control schools yielded better reading and writing development than the project schools or vice versa. The results were ambiguous, the control schools performed slightly better in one test in grade 3 and the project schools on another test, when accounting for linguistic awareness in grade 1 and other factors.
|
|
| 6. |
- Fälth, Linda, 1973-, et al.
(författare)
-
An intervention study to prevent ‘summer reading loss’ in a socioeconomically disadvantaged area with second language learners
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : NOASP. - 2464-1596. ; 5:3, s. 10-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Summer reading loss is a documented reality for many students. Research has established differences in the contribution of summer reading activity between children from families with different economic status. In this study, 120 students in Grade 2 and 115 students in Grade 3 from a socioeconomically vulnerable area participated in a summer reading intervention. In addition, a control group from the same schools comprised of 106 students from Grade 2 and 94 students from Grade 3. Almost 90% of the participating students did not have Swedish as their native language. The participants were tested on reading skills, including word decoding, nonsense-word reading, word comprehension and reading comprehension, before and after the summer vacation. The intervention was planned together with teachers from three participant schools and leisure centers. Before the summer holiday the schools arranged reading weeks and library visits. The students were encouraged to read at home during the vacation and record the number of books read on a digital platform. The results showed that the largest effect sizes between groups (intervention and control) were observed for word decoding in Grade 2 and word comprehension in Grade 3 where the intervention group improved more than the control group. If summer learning loss can be avoided or limited, the treatment can be considered worth implementing
|
|
| 7. |
- Kraft, Sanna, 1984-, et al.
(författare)
-
Lexikala analyser av muntlig, tangentbordsskriven och dikterad text producerad av barn med stavningssvårigheter
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:3, s. 102-122
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- För barn med stavningssvårigheter är skriftspråkande en stor utmaning och behovet att hitta nya redskap för att understödja deras skriftspråksutveckling är därför stort.Att skriva med taligenkänning, diktering, skulle kunna underlätta skrivprocessen eftersom dikteringsverktyget reducerar kraven på skribenten att stava själv, och detta skulle därmed kunna frigöra kognitiva resurser till annan textbearbetning. Att diktera text innebär emellertid inte med nödvändighet en enklare textproduktion; dels behöver texten följa skriftspråksnormer trots att den produceras muntligt, dels behöver skribenten hitta strategier för att hantera tillfällen när verktyget inte uppfattar talet korrekt.I föreliggande studie undersöks text producerad av barn med stavningssvårigheter. Lexikala egenskaper, textlängd och stavfel studeras i muntlig, skriven och dikterad text. Analyserna visar att de dikterade texterna innehåller färre stavfel än de skrivna samt att både skriven och dikterad text har högre lexikal densitet och högre andel långa ord jämfört med muntlig text. Detta antyder att deltagarna klarar att diktera texter med skriftspråkliga egenskaper. Däremot skiljde sig dikterad text varken från muntlig eller skriven text gällande textlängd eller lexikal diversitet.Vår slutsats är att dikteringsverktyg kan användas för att underlätta skrivprocessen för barn med stavningssvårigheter, men det behövs vidare forskning som studerar hur olika undergrupper producerar text med dikteringsverktyg.
|
|
| 8. |
- Liberg, Caroline, 1951-, et al.
(författare)
-
Lärares samtal om elevers skrivande av berättande texter i tidiga skolår
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - Oslo : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:2, s. 120-139
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det finns än i dag inte mycket forskat kring hur lärare för de tidiga skolåren samtalar om barns skrivande av berättande texter. Därför vill vi med den här studien bidra till ökade insikter genom att undersöka hur lågstadielärare förändrar sitt sätt att tala om elevers berättande texter efter en kortare fortbildning kring sådana språkliga resurser, som tidigare forskning pekar ut som viktiga att lyfta i skrivundervisningen. Resultaten visar att lärarna i fortbildningen breddar sin repertoar av språkliga resurser som rör narratologiska aspekter, om än i olika grad beroende på vilken typ av elevtext de talar om. Det ligger i linje med tidigare forskning som visar på lärares vana och vilja att använda litterärt metaspråk vilket de kopplar till kreativitet, medan det grammatiska metaspråket kopplas till regler och restriktioner. Lärarna blir också mer precisa i sina uttalanden genom att oftare dels använda formellt metaspråk, dels ge exempel från de elevtexter de diskuterar. Resultaten bidrar således med underlag för fortsatta diskussioner om vad som behöver betonas inom fortbildning och lärarutbildning och understryker betydelsen av långsiktighet inom sådan utbildning. Studien ger också underlag för diskussioner om synsätt på elevers tidiga skrivande i undervisningen, styrdokument och läromedel.
|
|
| 9. |
- Norberg, Anna-Maija, 1957-
(författare)
-
Performans och text – entextualiseringar av dans och rytmik i idrottsundervisningen i en högstadieklass
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln, som är en del av en längre etnografisk studie om skrift- och bedömningspraktiker i idrottsämnet, undersöker skriftliga texters roll under ett undervisningsblock i dans och rytmik i en högstadieklass i Sverige. Närmare bestämt undersöks för vilka ändamål skriftbaserade texter används och vad de använda texterna handlar om, det vill säga vilket specifikt ämnesinnehåll som entextualiseras (Bauman & Briggs, 1990). Därmed fyller artikeln en empirisk lucka i forskningen om literacy i idrott och hälsa. I studien ses literacy som situerade sociala praktiker, vilket innebär att man kan tala om olika ”literacies” i olika domäner. Här undersöks literacy i förståelsen skriftbruk i idrott och hälsa med hjälp av begreppen skrifthändelse och skriftpraktik. Resultaten visar att texter används för mångfasetterade syften, så som planering och introduktion av undervisningen, utvärdering och reflektion, kunskapsredovisning och bedömning och som redskap i såväl teoretiska som praktiska undervisningsaktiviteter. Rörelse framstår som det mest frekvent men också det mest nyanserat entextualiserade ämnesinnehållet.
|
|
| 10. |
- Tengberg, Michael, 1978-
(författare)
-
Textanvändning och texttolkning i svenskundervisningen på högstadiet.
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 5:1, s. 18-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Utveckling av kvalificerad läsförmåga är ett av skolans viktigaste lärandemål och ett mål för vilket svenskämnet har ett särskilt ansvar. Kunskapen om hur undervisningen om text och textförståelse går till i svenska klassrum är emellertid begränsad. I den här artikeln rapporteras resultat från en observationsstudie av svensklärares undervisning om text och textförståelse i högstadiet. Studien bygger på analyser av 59 videoinspelade svensklektioner i årskurs sju som samlats inom ramen för studien Linking Instruction and Student Achievement. Resultaten baseras på en kombination av dels deskriptiv statistik, dels kvalitativ innehållsanalys av utvalda lektionssegment. Resultaten indikerar att merparten av undervisningstiden ägnas åt antingen aktivt bruk av autentiska texter för djupare förståelse eller möjlighet för elever att skriva egna sammanhängande texter. Eleverna ställs dock i relativt liten grad inför intellektuellt krävande analysuppgifter och lärarna ger sällan explicit strategiundervisning. Detta gäller både för svenskundervisningen som helhet och för den texttolkande undervisningen specifikt. Några för textförståelse och texttolkning mer specifika problem- och utvecklingsområden identifieras och diskuteras också i artikeln.
|
|
