| 1. |
- Höglund, Heidi, et al.
(författare)
-
Kontextualisera, spegla, vidga, och estetisera: Gymnasielärares litteraturdidaktiska infallsvinklar på Pajtim Statovic Min katt Jugoslavien
- 2020
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS. - 2464-1596. ; 6:2, s. 74-90
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pajtim Statovcis Min katt Jugoslavien är en av de mest uppmärksammade debutromanerna i Finland under 2010-talet. Dess mångtydighet, särskilt vad gäller symboliska och metaforiska tolkningsmöjligheter, har förundrat och fascinerat läsare både i Norden och internationellt. Romanens komplexitet gör den intressant såväl litterärt som litteraturdidaktiskt sett. Inom den nordiska litteraturdidaktiska forskningen har det de senaste åren vuxit ett intresse för att studera litteraturarbete med komplexa, litterära texter. Med utgångpunkt i begreppen kunskapsfält (Aase, 2005) och uafgørlighed (Johansen, 2018) utforskar och diskuterar vi i artikeln vilka litteraturdidaktiska överväganden en grupp gymnasielärare gör i samtal om romanen när deras avsikt är att använda romanen i litteraturundervisningen. Det empiriska materialet består av inspelade samtal mellan fyra finlandssvenska gymnasielärare. Analysen visar hur lärarnas litteraturdidaktiska överväganden utmynnar i en rad olika infallsvinklar på romanen, allt från att kontextualisera till att spegla, vidga och estetisera den litterära texten.
|
|
| 2. |
- Lundström, Stefan, 1971-, et al.
(författare)
-
Worlds of many languages. Transformations in fictional text universes
- 2020
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS. - 2464-1596. ; 6:3, s. 152-169
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article presents a study of how meaning is created when participating in a fictional text universe, and thereby provides insight into literacy aspects of recreational use of fictional stories. The analysed material consists of transcriptions of pen-and-paper role-playing sessions. The results show that the role-players transform fragments of information from different languages, modalities and semiotic systems into the situated practice of role-playing. In the conclusion, the competence to transform in relation to the role-playing, and in a wider context to participate in text universes, is discussed as a multiliteracies competence needed in the situated activity. The way in which language and communication is used requires, among other things, the ability to integrate different languages, modalities and semiotic systems, which in turn opens up new perspectives on what literacy in a recreational use of text universes can be.
|
|
| 3. |
- Sturk, Erika, 1971-, et al.
(författare)
-
Back to basics? : Discourses of writing in Facebook groups for teachers
- 2020
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - Oslo : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 6:2, s. 1-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigates what discourses dominate teachers’ beliefs about writing education and how these discourses are negotiated among teachers in social media. The empirical material is based on a stratified random sample of interactions, so-called threads, between teachers in three large open Facebook groups for teachers of Swedish (2,500–10,000 members). Taking Ivanič’s 7 discourses of writing and learning to write as a framework, the study analyses discourses about writing visible in the interactions as well as blogs linked to, and school books and apps recommended. The two last steps are data-driven, emanating from previous steps. The result shows that 40% of the interactions concern writing. These interactions are dominated by a skills discourse. Further, a genre discourse challenges a former prominent discourse, the process discourse. Also, discourses in a social context are rare. The results indicate a narrow view of writing education in policy and practice, which, due to Ivanič (2004), can be interpreted as a consequence of a wider societal context where the educational system is questioned and explicit standards for writing are foregrounded. What conditions that would facilitate a wider range of discourses of writing in a school under pressure merits further investigations.
|
|
| 4. |
- Tjernberg, Catharina, et al.
(författare)
-
Design för multimodal och kreativ skrivundervisning i tidiga skolår : lärare reflekterar i fokusgruppsamtal
- 2020
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - 2464-1596. ; 6:1, s. 217-237
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studiens syfte är att analysera lärares reflektioner kring design av skrivundervisning under tidiga skolår, med fokus på stödjande multimodal och meningsskapande interaktion. I studien genomfördes fokusgruppsamtal med lärare som undervisar i förskoleklass, lågstadium och med specialpedagogiska insatser vid fyra skolor i två svenska kommuner. Designorienterade teorier har använts för att analysera lärares berättelser om skrivlärande i relation till de förutsättningar som skapas. Designorienterade teorier fokuserar på formgivning av undervisnings- och lärandeprocesser. Med utgångspunkt i designteoretiska resonemang visar resultaten fyra resultatområden när det gäller skrivundervisning och skrivlärande: 1) lärarna menar att de använder multimodala arbetssätt,vilket de särskilt tycker stimulerar pojkars skrivande, 2) de både utgår ifrån och tror på ett kollaborativt skrivlärande som främst syns i det stödjande arbetet, där 3) lärares didaktiska flexibilitet framträder som särskilt viktig. Slutligen synliggörs 4) lärarnas implicita uppfattning om att skrivande är lättare att börja med än läsande. Mer explicit syns detta i lärarnas entusiasm över elevernas skrivande och speciellt pojkarnas. De uttrycker också att skrivandet fungerar stimulerande och upplevs lustfyllt. I studien synliggörs hur kreativt skrivande där eleverna har agentskap kan främja elevernas positiva självbild. Sammanfattningsvis kan man säga att lärarna berättar om en praktik som utgår inte bara från texten eller samtalet som de primära uttrycksformerna för lärande och meningsskapande, utan även från en social literacypraktik där olika resurser används med hög grad av flexibilitet.
|
|
| 5. |
- Tjernberg, Catharina, et al.
(författare)
-
Design för multimodal och kreativ skrivundervisning i tidiga skolår – Lärare reflekterar i fokusgruppsamtal
- 2020
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 6:1, s. 217-237
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studiens syfte är att analysera lärares reflektioner kring design av skrivundervisning under tidiga skolår, med fokus på stödjande multimodal och meningsskapande interaktion. I studien genomfördes fokusgruppsamtal med lärare som undervisar i förskoleklass, lågstadium och med specialpedagogiska insatser vid fyra skolor i två svenska kommuner. Designorienterade teorier har använts för att analysera lärares berättelser om skrivlärande i relation till de förutsättningar som skapas. Designorienterade teorier fokuserar på formgivning av undervisnings- och lärandeprocesser. Med utgångspunkt i designteoretiska resonemang visar resultaten fyra resultatområden när det gäller skrivundervisning och skrivlärande: 1) lärarna menar att de använder multimodala arbetssätt, vilket de särskilt tycker stimulerar pojkars skrivande, 2) de både utgår ifrån och tror på ett kollaborativt skrivlärande som främst syns i det stödjande arbetet, där 3) lärares didaktiska flexibilitet framträder som särskilt viktig. Slutligen synliggörs 4) lärarnas implicita uppfattning om att skrivande är lättare att börja med än läsande. Mer explicit syns detta i lärarnas entusiasm över elevernas skrivande och speciellt pojkarnas. De uttrycker också att skrivandet fungerar stimulerande och upplevs lustfyllt. I studien synliggörs hur kreativt skrivande där eleverna har agentskap kan främja elevernas positiva självbild. Sammanfattningsvis kan man säga att lärarna berättar om en praktik som utgår inte bara från texten eller samtalet som de primära uttrycksformerna för lärande och meningsskapande, utan även från en social literacypraktik där olika resurser används med hög grad av flexibilitet.
|
|
| 6. |
- Wallner, Lars, Doktor, 1983-
(författare)
-
”Hårt arbete har gjort mig till den jag är” : Pengar och moraliskt värde som pedagogiska aspekter i två Kalle Anka-album.
- 2020
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - Oslo, Norway : Cappelen Damm Akademisk AS * Nordic Open Access Scholarly Publishing. - 2464-1596. ; 6:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Kalle Anka & Co har hyllats för sitt berättande och sina karaktärer, samtidigt som serien kritiserats för att vara förmedlare av kulturimperialism. Denna artikel diskuterar två seriealbum skapade för användning i svensk grundskola, sammansättningar av tidigare publicerade serier. Då dessa samlingar är tänkta att användas i skola så kan samlingarna också förväntas gestalta värderingar i linje med detta. Som centrum för handlingen, eller för karaktärsmotivation, är pengar den enskilt mest förekommande faktorn i dessa berättelser. Nio berättelser har valts ut och analyseras utifrån 1) hur fattiga och rika karaktärer porträtteras genom bild och text och 2) hur pengar och materialism konstrueras som moraliska värden. Analysen visar hur värden om materialism och pengar representeras av olika karaktärer: Joakim von Anka (rikedom, snålhet), Kalle Anka (lättja, slösaktighet) och Knattarna (godhet, arbetsiver). Som representanter för barnläsaren skildras Knattarna som goda arbetare, där arbetet är sin egen belöning och essentiellt för god karaktär. Dock kan rikedom som kommer från hårt arbete (till exempel Joakims) associeras med omoral om inte pengarna används till goda syften. Vidare gestaltas vissa karaktärer som intrinsikalt fattiga, vilket kan ses som problematiskt om det inte diskuteras tillsammans med unga läsare. Här kan läraren vara avgörande för elevers möjlighet till texttolkning.
|
|
