| 1. |
- Alhadi Alhasani, Huda, et al.
(författare)
-
’Vi’ och ’dom’ – Sociopolitiska dimensionerav matematikutbildning där olika språkoch kulturer möts
- 2022
-
Ingår i: Matematikundervisningenssociopolitiska utmaningar. - Stockholm : Stockholm University Press. - 9789176351994 - 9789176351987 ; , s. 299-321
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Bokens kapitel utgör viktiga bidrag i en kritisk granskning av svenskmatematikutbildning utifrån sociopolitiska samhällsperspektiv. Motbakgrund av bokens olika kapitel belyser vi upplevelser och konsekvenser av att konstrueras som den andre i svensk matematikutbildning.Med hjälp av begreppet andrafiering synliggör vi författare till dettakapitel tillsammans ’dom andra’ och deras erfarenheter i relation tillmigration och matematikutbildning. Vi som författat detta kapitel, tvånyutexaminerade lärare och två forskare, har därför ingått en så kalladallians. Vårt kapitel visar hur matematikutbildning bidrar till processerav andrafiering och skapandet av den andra och hur dessa processerpåverkar flerspråkiga elevers och lärarstudenters identitetsskapandeoch därmed även deras möjligheter att lära matematik. Flerspråkighetbehöver synliggöras och normaliseras. Alla elevers och lärarstudentersspråk och kulturer måste få ta plats, inte som exotiska inslag av kulturella uttryck utan som en del av den ordinarie matematikutbildningen.
|
|
| 2. |
- Boistrup, Lisa Björklund, 1960-, et al.
(författare)
-
Sociopolitiska perspektiv i och på matematikdidaktik
- 2022
-
Ingår i: Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar. - Stockholm : Stockholm University Press. - 9789176351987 - 9789176351994 ; , s. 1-14
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Detta inledande kapitel lyfter fram nya trender inom sociopolitisk forskning i matematikdidaktik. Den matematikundervisning som pågår i klassrum är alltid sammanflätad med olika samhälleliga fenomen, så som social kontext, normer och styrdokument, men också kollegor och media. Centrala problemställningar och forskningslitteratur i de sociopolitiska studierna i matematikdidaktik presenteras. Detta fungerar som en bakgrund för tematiseringen av boken och dess kapitel.
|
|
| 3. |
- Boistrup, Lisa Björklund, 1960-
(författare)
-
Sålla agnarna från vetet : Kritiska perspektiv på bedömning i matematik
- 2022
-
Ingår i: Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar. - : Stockholm University Press. - 9789176351987 - 9789176351994 ; , s. 129-155
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Detta kapitel belyser bedömning inom matematikundervisningen som en helhet. I kapitlet beskrivs hur bedömning på olika sätt gör att vissa elever får rika möjligheter att lära sig och engagera sig i matematik, medan andra inte får samma möjligheter. Genom bedömning på olika ’nivåer’ styr skolsystemet så att elever sållas ut och sociala strukturer upprätthålls. Detta står i kontrast till vad som sägs i officiella dokument. I kapitlet dras nytta av resultat från tidigare klassrumsstudier och forskningsprojekt genomförda av lärare och forskare i samverkan. Den helhetsbild av matematik som presenteras —ett bedömningsdispositiv—, består av olika bedömningsdiskurser som elever får erfara, eller inte. Den innehåller också den påverkan som olika resurser —t.ex. lärobok, diagnostiska prov etc— har på klassrummens bedömningspraktik, samt även regleringar och beslut, vilka även dessa påverkar bedömningspraktiker på klassrumsnivå. Syftet med att presentera en sådan helhetsbild är tvåfaldigt: (a) att bidra till förståelsen av hur bedömning i matematik som en helhet kan se ut i en bild som fångar olika nivåer och aspekter; och (b) att ge en utgångspunkt för vidare forskning och diskussioner mellan lärare, studenter och beslutsfattare.
|
|
| 4. |
- Grundén, Helena, 1968-, et al.
(författare)
-
Planera för inkluderande matematikundervisning i ett stormigt landskap
- 2022
-
Ingår i: Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar. - Stockholm : Stockholm University Press. - 9789176352007 - 9789176351994 - 9789176351987 ; , s. 281-298
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta kapitel diskuteras hur olika sociopolitiska vindar som blåser runt matematikundervisning påverkar förutsättningarna för både lärare och elever på olika nivåer. Fokus ligger på planering för en inkluderande matematikundervisning under dessa förutsättningar. Detta belyses utifrån de tidigare kapitlens ’vindriktningar’ samt vår egen forskning som fokuserar planering och inkludering i matematikundervisning. Utifrån de sociopolitiska beskrivningar som finns av mötet mellan elever, lärare och matematik kan vi se att det dels finns skillnader som uppträder över tid —förändringar som går från något mot något annat, men också förändringar som visar återkommande företeelser. För att synliggöra frågor om inkludering och planering inom ramen för dessa förändringar behövs en ständigt pågående debatt men det behövs också samverkan mellan forskare och lärare för att tillsammans kunna möta sociopolitiska utmaningar som uppstår när vi arbetar för en mer likvärdig och rättvis matematikundervisning. Det behövs även stöd och utrymme för lärare så att de kan tolka och navigera och genom ett informerat handlande planera för en inkluderande matematikundervisning.
|
|
| 5. |
- Pansell, Anna, 1975-
(författare)
-
Tabelltest på tid
- 2022
-
Ingår i: Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar. - Stockholm : Stockholm University Press. - 9789176351994 - 9789176351987 ; , s. 43-68
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I kapitlet studeras lärarnas kunskap om hur man bedömer elevers automatiserade kunskaper, inte som lärarnas individuella kunskaper utan den kollektiva kunskap som uttrycks i ett möte. En institutionell teori används, där flera olika sammanhang som t.ex. lärargruppen, läroplanen eller allmän debatt i media bidrar till att påverka vad som blir möjligt att undervisa i klassrummet. Lärarnas didaktiska kunskaper om hur man bedömer elevers automatiserade kunskaper studeras alltså i relation till andra sammanhang. Analysen av lärarnas diskussion visar att de argumenterar utifrån två olika principer, den ena där tester förordas och den andra som förordar inkludering av alla elever. För att fånga andra sammanhang har därför det mediala och det vetenskapliga samtalet om tester och inkludering beskrivits eftersom de utgör två olika sammanhang som samverkar med lärarnas. Resultaten visar att lärarna har argument för de tabelltest som är en del av deras tradition, de har också argument för att inte göra dessa tester men de saknar en alternativ metod. Resultaten visar också att argumenten inte förankras i de teoretiska principer som främst gåratt hämta i det vetenskapliga sammanhanget. Det vetenskapliga sammanhanget spretar också i både motstridiga slutsatser och i att metoder och ideologiska principer inte förenas. Lärarna skulle kunna tjäna på att få större tillgång till det vetenskapliga sammanhanget men hela skolsystemet inklusive forskningen behöver också förena frågor som rör metoder med de ideologiska och teoretiska principer som ligger till grund för dem.
|
|
| 6. |
- Wallin, Anna, et al.
(författare)
-
Matematik på Solens fritidshem : Om att göra "verkstad av" policy-dokument
- 2022
-
Ingår i: Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar. - Stockholm : Stockholm University Press. - 9789176351987 - 9789176351994 ; , s. 181-206
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Elever möter matematik i många sammanhang, så som i vardagen, i fritidshemmet och i skolan. Ett viktigt sammanhang för matematiska möten är fritidshemmets undervisning. Fritidshemmet är en frivillig del av utbildningssystemet och styrs av policy-dokument, där läroplanen ingår. 2016 reviderades den nationella läroplanen i Sverige, Lgr 11, och matematik lyfts explicit som ett innehåll som ska behandlas i fritidshemmets undervisning. En utgångspunkt för detta kapitel är att undersöka vad som karaktäriserar fritidshemmets matematiska aktiviteter och kontexter. Det finns en risk att fritidshemmets matematik omintetgörs om den inte problematiseras och en farhåga är att den matematik eleven traditionellt möter i skolan ges utrymme och breder ut sig i fritidshemmet. I kapitlet lyfts fritidshemmets specifika matematiska arena fram. Med hjälp av teoretiska verktyg hämtade från policystudier samt två matematikdidaktiska perspektiv studeras fritidshemmets matematik genom en flerfallstudie. Resultatet synliggör fyra inriktningar av fritidshemmets matematik; helinformell, halvinformell, halvformell och helformell.
|
|
| 7. |
- Österling, Lisa, 1972-
(författare)
-
Bilder med makt över matematiklärarutbildningen
- 2022
-
Ingår i: Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar. - Stockholm : Stockholm University Press. - 9789176351987 - 9789176351994 - 9789176352007 - 9789176352014 ; , s. 207-233
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det finns många bilder av vad som är en bra matematiklärare. Det här bokkapitlet belyser de bilder som målas upp i den senaste lärarutbildningsutredningen. Genom en textanalys av de stycken som handlar om matematik framträder fyra bilder som begär olika saker av matematikläraren och lärarutbildningen: läraren ska vara ämneskunnig, undervisningsskicklig, intresseutvecklande och dessutom vara född med rätt biologisk, social och kulturell bakgrund. I utredningen framträder en bild av matematikämnet som en rad användbara fakta och beräkningsstrategier, och det målas upp som något förgivettaget gott att matematikelever behöver bli intresserade av och lära sig använda matematik. Att elever ibland inte lär sig matematik kommer därför att reflekteras i bilden av matematikläraren, där både matematikläraren och matematiklärarutbildningen målas upp som bristfälliga. Genom att bilden synliggör en viss typ av matematiklärarstudent, medan andra blir osynliga, har bilden makten att både inkludera och exkludera studenter.
|
|
| 8. |
- Bagger, Anette, 1974-
(författare)
-
Provgivande med flerspråkiga provdeltagare : Styrningen av nationella prov i matematik
- 2022
-
Ingår i: Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar. - Stockholm : Stockholm University Press. - 9789176351987 ; , s. 101-128
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Instruktionerna om genomförandet av det nationella provet i matematik innehåller bland annat beskrivningar av hur genomförandet bör gå till, anpassningar göras och elever bemötas. Här ingår elever med annat modersmål än svenska. Instruktionerna förstås i detta kapitel som ett av många styrande dokument vad gäller lärares roll som provgivare. De förstås vidare som en följd av vad som är historiskt, socialt, samhälleligt, politiskt och kulturellt möjligt eller eftersträvansvärt i en nationell provsituation. Mer precist har detta kapitel utforskat framskrivningen av eleven med annat modersmål än svenska under en femårsperiod och för skolår tre, sex och nio. Resultatet har satts i relation till förändringar i svensk skola under samma period. Eleven framträder som en missgynnad provdeltagare framför allt beroende på brister i bedömningsspråket, vilket medför att den riskerar att stå utanför kunskapsbedömningen. Hur detta kommer till uttryck förändrades över femårsperioden och skillnader finns mellan årskurserna.
|
|
| 9. |
- de Ron, Anette, 1966-
(författare)
-
Problem i matematiken – Diskursiva sanningar om matematikundervisningens varför och hur
- 2022
-
Ingår i: Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar. - Stockholm : Stockholm University Press. - 9789176351987 ; , s. 69-99
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta kapitel undersöker jag spänningsfält mellan matematikundervisningensoch problemlösningens varför och hur. Mer specifikt undersöksdiskurser om problems användning i matematikundervisningen i sammanvävningenmellan matematik och problemlösning. Det övergripande syftetmed studien är att synliggöra hur denna sammanvävning iscensätts ochlegitimeras i vår tid genom att se tillbaka i historien och studera texter från1840-talet och framåt. Genom diskursanalys ses texterna som uttryck förvad som ger mening i ett specifikt sammanhang och en specifik tid gällandeproblemlösning och matematikundervisning. I resultatet framträderdiskursiva sanningar om matematikundervisningens varför och hur, därmatematikundervisningens syfte och utformning av undervisningen diskuteras.Vidare diskuteras att spänningsfältet mellan de diskursiva sanningarnaom matematikundervisning och problemlösning hela tiden gör siggällande, samt hur resultatet relateras till olika positioneringar av elever.
|
|
| 10. |
- Norén, Eva, 1957-, et al.
(författare)
-
Att bilda goda, matematiska medborgare i Sverige
- 2022. - 1
-
Ingår i: <em>Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar</em>. - Stockholm : Stockholm University Press. - 9789176351987 - 9789176352007 ; , s. 157-180
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det här kapitlet handlar om hur officiella läroplanstexter bildar en ideal matematiskt kompetent medborgare och vad medborgarskap i relation till matematik kan innebära. Vi genomför en jämförande analys av den andra läroplanen för en sammanhållen grundskola, Lgr69, och den läroplan som gällde när kapitlet skrevs, Lgr11. Den jämförande strategin gör det möjligt för oss att urskilja hur förändringar i artikulation signalerar olika uppfattningar om de riktningar som skolmatematiken i läroplanerna har, och som —avsiktligt— konstruerar den önskade medborgaren. Med andra ord är syftet med kapitlet att undersöka och redovisa hur den önskade matematisk kompetenta medborgaren bildas med och genom undervisningen i matematik samt vilka normer för detta som byggs upp under två olika tidsperioder med något olika politiska rationaliteter. Olika sätt att tänka, tala och kunskapa knyter an till sin tids utbildningspolitik och kommer till uttryck i de två läroplanerna.
|
|
