| 1. |
- Ahlen, Ingemar
(författare)
-
Skydd av biotoper för bevarande av vitryggig hackspett i nedre Dalälven
- 1976
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den vitryggiga hackspetten Dendrocopos leucotos, som ursprungligen förekommit över nästan hela landet, har under de senaste hundra åren blivit allt sällsyntare och finns nu, förutom i några spridda förekomster av enstaka par eller ensamma fåglar, i landet endast kvar med en fast population i nedre Dalälvsområdet mellan Avesta och Älvkarleby.De hotade hackspettarterna har sedan 1974 varit föremål för ekologisk forskning och inventeringsarbete. I bilagda ”information om projekt hackspettars ekologi” 1976-01-18 redovisas projektets syfte och kortfattad redogörelse för arbetet under 1975 ges. Hänvisning kan också göras till tidskriften Vår Fågelvärlds första nummer 1976 där resultat av 1973 års riksinventering av gråspett och vitryggig hackspett redovisas.
|
|
| 2. |
-
Allmän naturinventering av Fläckeboområdet
- 1974
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande allmänna naturinventering av Fläckeboområdet i Sala kommun har utförts av Länsstyrelsen i syfte att erhålla ett bredare underlagsmaterial för bedömning av områdets naturvärden. Fläckeboområdet har i den fysiska riksplaneringen ansetts vara av riksintresse för den vetenskapligt-kulturella naturvården och skall med anledning av detta planeras med särskild hänsyn till naturvårdsintressena.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Allmän naturvård i Mälaren-Hjälmarområdet 1972
- 1972
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan några år tillbaka sker ett fortlöpande samarbete mellan länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län för att få till stånd samordnade bedömningar av gemensamma plan- och naturvårdsfrågor. Vid sammanträde med landshövdingarna i nämnda län våren 1971 uppdrogs år byrådirektörerna för allmän naturvård att utarbeta en sammanställning av nuläget på den allmänna naturvårdens område. Föreliggande sammanställning innehåller dels en redovisning av för naturvårdsändamål säkerställd mark, gällande förordnanden och inventeringsläget, dels en preliminär klassificering av naturvårdsobjekt i regionen. Eftersom inventeringar, reservatsbildning mm ständigt pågår inom de olika länen blir redogörelsen snabbt inaktuell. Arbetet inom den allmänna naturvården har, beroende på skilda förutsättningar rörande exploateringstryck, naturtyp, personella resurser mm, i viss mån bedrivits olika i de skilda länen inom Mälar-Hjälmarregionen. Särskilt gäller detta inventeringsarbetet, vilket medför vissa svårigheter när det gällt redovisningen av det här sammanställda materialet. De i riksplaneförslaget (Hushållning med mark och vatten) redovisade områdena för friluftsliv och vetenskapligt kulturell naturvård – riksobjekten – har av arbetsgruppen kompletterats med sk regionobjekt. Respektive länsstyrelse har inte tagit ställning till dessa. På grund av det otillräckliga och heterogena inventeringsmaterialet, måste redovisningen av naturvårdsobjekten ses som ett första utkast, vilket efter hand kommer att kompletteras genom mer detaljerade inventeringar. Trots detta är det vår förhoppning att sammanställningen skall vara av värde för myndigheter, organisationer och enskilda som vill få en överblick över hur långt arbetet inom den allmänna naturvården avancerat inom Mälar-Hjälmarlänen.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Ambricka: Geomorfologisk undersökning av ett strandvallsområde i Älvkarleby kommun
- 1977
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ambricka-fältet utgörs i huvudsak av material, som svallats ur åsen av vågor kommande från norr och öster. Detta torde ha skett under en längre tidsperiod runt 3500 f kr.Fältet är troligen uppbyggt kring antingen en bergsribba, ett moränparti eller, troligast, en tvärås över vilken den ursvallande sanden avsatts. I samband med den fortgående landhöjningen har strandprocesser verkat, vilket resulterat i flera, mer eller mindre sammanhängande strandvallar, vilka åtminstone i de högre delarna avslutats i krumuddar utbildade 2500-2000 f kr.Landhöjningen gjorde att den strandavsatta sanden så småningom torkade. Innan någon vegetation ännu invandrat bearbetades området av vinden, vilket dels, i vissa falla, accentuerat vallkrönen, dels i områdets sydöstra del utbildat en dyn.Fältets utveckling har på detta sätt försiggått till dess att vegetation vandrat in över det.
|
|
| 7. |
-
Arboga kommun. Översiktlig naturinventering. 1. Allmän del.
- 1976
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande översiktliga naturinventering för Arboga kommun är avsedd att utgöra delunderlag vid den kommunala översiktsplaneringen samt underlag för länsstyrelsens behandling av naturvårdsärenden. Den allmänna delen av inventeringen avses att kompletteras med en särskild geomorfologisk del. Länsstyrelsen har inte tagit ställning till de i rapporten framförda bedömningarna och naturvårdsönskemålen. Materialet får närmast ses som ett uppmärksammande av naturvärdena. Behovet av naturskyddsförordnanden, reglering av markanvändning mm får diskuteras senare. För planeringsändamål finns inventeringen redovisad på topografiska kartan i skala 1: 50 000.
|
|
| 8. |
-
Askö -Tidöområdet. Allmän naturinventering
- 1974
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande allmänna naturinventering av Askö-Tidöområdet har föranletts av att området i den fysiska riksplaneringen föreslagits som riksintresseområde för den vetenskapliga naturvården och för det rörliga friluftslivet. Syftet har varit att dokumentera och översiktligt redovisa områdets naturvärden som underlag för en diskussion om behovet av skydds åtgärder. Kompletterande specialinventeringar av områdets botaniska och zoologiska värden för att utreda behovet av vårdinsatser utförs av naturvårdsenheten under 1974.
|
|
| 9. |
- Aspenberg, Per, et al.
(författare)
-
Gävle Skärgård Naturvårdsinventering 1971-72 avseende RÖRLIGT FRILUFTSLIV och FÅGELLIV
- 1972
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av länsstyrelsen i Gävleborgs län utfördes en naturvårdsinventering, som syftade till att samla beslutsunderlag i frågor om rörligt friluftsliv och fågelliv.Inventeringen gällde kustområdet från länsgränsen i söder t.o.m. I ggön inorr och genomfördes somrarna 1971 och 1972 . fältarbetet bestod dels av en taxering av häckande fågla, dels av en intervjuundersökning jämte kompletterande iakttagelser i syfte att samla material om det rörliga friluftslivet .Den ornitologiska inventeringen avslöjade inte några anmärkningsvärda fågelförekomster i Gävle skärgård, med undantag för ett par av landets större kolonier av silver tärna. I området häckade dock arter som skräntärna (1971) ock labb. Av änder dominerade vigg med ca 170 par, följd av svärta och småskrake. Bland vadarna var strandskata, roskarl och rödbena särskilt väl representerade. Anmärkningsvärt mycket vitfågel häckade i området, mest fiskmås (ca 1000 par) men också en hel del silltrut och gråtrut. Den begränsade övärlden är i jämförelse med innanför liggande strand relativt
|
|
| 10. |
- Aspenberg, Per, et al.
(författare)
-
Mellanljusnans Djurliv.
- 1973
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som ett i de zoologiska undersökningarna för den s k Sehlstedtska utredningen 1) insamlades uppgifter om djurlivet vid Mellanljusnan. Det fanns ett särskilt intresse för denna del av Ljusnas mellan Laforsen och Karsjö (söder om Järvsö), eftersom man här planerar att uppföra fyra nya kraftverk.Inom den här presenterade Mellanjusnan -utredningens ram har i första hand samlats uppgifter från lokala naturintresserade, men också från biologisk expertis. Tillgänglig faunistisk litteratur har läts medan studier i fält bedrivits bara i liten omfattning. Arbete begränsades till ryggradsdjur utom fiskar, dvs däggdjur, fåglar, groddjur och kräldjur. För dem skapades en så detaljerad förekomstbild som möjligt genom att för fåglarna uppskatta antal häckande par 1973 och för övriga djurgrupper ange kvalitativa förekomsttal.Vid sidan av en beskrivning av befintligt djurliv ingick som under sökningens mål att göra skyddsvärdesbedömningar samt diskutera tänkbara faunaförändringar efter en exploatering.Den särskilt skyddsvärda faunan befanns huvudsakligen utgöras av fåglar. Här häckar den i inlandet för övrigt så sällsynta silltruten. Andra företrädesvis kusthäckande fåglar återfinns här, av vilka åtminstone småskraken bör nämnas. Bläsand, jorduggla och strömstare är ytterligare några anmärkningsvärda fågelarter, som förhöjer områdets skyddsvärde. Också för att numera så sällsynta uttern finns kvar vid Mellanljusnan är älvsträckan värdefull.Forsarna, och över huvud taget det strömmande vattnet, erbjuder den unika biotop som utgör en av grundvalarna för det säregna djurlivet.I övre delen av Mellanljusnan är niporna och en del fuktiga strandområden betydelsefulla avbrott i det torra hedlandskapet.En tredje egenart är att Ljusnans till stor del uppodlade dalgång ur ett större perspektiv bryter av mot omkringliggande land.Sådana fåglar som hornuggla tycks ha ett säkert fäste i kulturbygden. En bedömning av faunaförändringar efter en utbyggnad är vansklig att göra, men klart är att den unika älvbiotopen försvinner till förmån för en zoologiskt vida mer trivial miljö. Tillsammans med den genuina älvbiotopen försvinner säkert utter och strömstare, troligen även silltrut och småskrak.Sådana faktorer som att grunda vatten blir sällsynta, holmarna i älven minskar i antal och att flera värdefulla strandområden spolieras bidrar sannolikt till att Mellanljusnans i dag mycket intressanta djurliv fördärvas. Det vore stor skada för såväl forskningen.
|
|
