| 1. |
- Andersson, Lars, et al.
(författare)
-
FJALLENS VEGETATION Norrbottens län : En översikt av Norrbottenfjällens vegetation baserad på vegetationskartering och naturvärdering
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vegetationen i vår svenska fjällvärld har beskrivits i fyra rapporter, en för vardera Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Beskrivningarna grundar sig på en tioårig kartläggning där vegetationen presenterats på 22 kartor i skala 1:100 000.Förutom ett fjällekologiskt kapitel och en beskrivning av fjällens olika typer av vegetation innehåller böckerna en sammanställning av olika fjällområdens vegetation och flora. Den heltäckande kartläggningen har härvid legat till grund för en analys där ekologiska principer varit avgörande för avgränsningen av de olika fjällområdena.
|
|
| 2. |
- Andersson, Leif
(författare)
-
Lövskogsinventering, Vårgårda kommun
- 1983
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna inventering är gjord på uppdrag av miljövårdsenheten vid länsstyrelsen i Älvsborgs län. Flygbildstolkningen och fältarbetet har gjorts under våren och sommaren 1983. Sammanställningsarbetet har gjorts under sommaren och hösten samma år medan slutgiltig redigering gjorts först 1989. Syftet med arbetet har varit att lokalisera, avgränsa och bedöma naturvärdet hos lövskogsbestånd större än 2 ha i kommunen.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Appelqvist, Thomas, et al.
(författare)
-
Inventering av ädellövskog i Partille kommun
- 1986
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande utredning över ädellövskogarna i Partille kommun utgör den första sammanställningen i en planerad utgivning för Göteborgs och Bohus län. De ädla lövskogarna utgör i södra och mellersta Bohusläns kusttrakter ett naturligt växtgeografiskt inslag i landskapsbilden. Lövskogarna utgör genom sin biologiska mångfald en av de rikaste och mest skyddsvärda biotoperna i länet. Sedan 1984 gäller en särskild ädellövskogslag (SFS 1984:119) vars syfte är att för framtiden bevara landets ädellövskogar. Detta skall ske genom ett aktivt, produktionsinriktat lövskogsbruk. Detta innebär bl a att befintlig ädellövskog endast får föryngras med ädla lövträd om inte särskilda skäl talar emot detta. Rådgivning och tillsyn sker genom skogsvårdsstyrelsens ordinarie skogliga verksamhet. Frågor rörande överföring av ädellövskog till annat trädslag prövas av länsstyrelsen. Följande inventering och utvärdering är tänkt att tjäna som underlag dels vid myndigheternas prövning och rådgivning enligt gällande skogslagstiftning dels i samband med den naturvårdsplanering som bedrivs i statlig och kommunal regi. Vid de bedömningar som gjorts i utredningen har hänsyn tagits huvudsakligen till områdenas vetenskapliga värden. Skogsbeståndens värde för landskapsbild och friluftsliv har ej medtagits vid bedömningen. Lövskogsmiljöer har ofta ett nära samband med det äldre kulturlandskapet vilket dock ej heller särskilt beaktats i det slutliga urvalet. I några fall har lövskogar vilka ej uppfyller lagens definition på ädellövskogar medtagits. Det gäller skogar av stort ekologiskt värde vilka påträffats under inventeringsarbetet. Det är önskvärt att i en nära framtid en mer heltäckande bild av denna starkt hotade skogstyp kan tas fram.
|
|
| 5. |
- Asbenberg, Per
(författare)
-
Särskild rapportering från ornitologisk inventering av Axmarområdet 1983
- 1983
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid den av fritidsbebyggelse hårt exploaterade södra delen av gävleborgskusten finns få kvarvarande oexploaterade kustavsnitt. Det största området med orörd karaktär ligger på gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland (gävle kommun och Söderhamns kommun) och blev 1978 avsatt som naturreservat. I detta område, Axmar naturreservat, finns betydande skyddsvärden för den vetenskapliga naturvården. Här förekommer samtidigt ett intensivt rörligt friluftsliv, särskilt sommartid. Vidare sker här bl a fiske både som fritidsfiske och i mer yrkesmässaiga former. Mot bakgrund av vissa brister i dokumentationen av fågellivet gavs uppdraget att genomföra en ornitologisk inventering i skärgårdsområdet, kuststräckan från Gåsholmen i söder till Tupparna i norr. Inventeringens målsättning var uttryckt som: -att ge en kvantiativ beskrivning av skärgårdsfåglarna -att peka ut särskilt skyddsvärda barrskogsbestånd(skyddsvärda ur orntiologisk synvinkel) -att peka ut särskilt skyddsvärda skogsbestånd med stort lövinslag/inslag av döda träd, av värde för fågellivet
|
|
| 6. |
-
Askövikens strandängar - vegetationskartering.
- 1983
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inventeringen av strandängarna vid Asköviken påbörjades 1980. Under 1981 och 1982 har författaren fortsatt och slutfört fältarbetet. Syftet med inventeringen har varit att få en bild av vegetationen, samt att därvid få fram underlag till ett skötselplaneförslag. De alltmer igenvuxna ängarna måste hävdas med olika metoder om de skall bli mer attraktiva för vadare och änder. Det är författarens förhoppning att de i arbetet framförda synpunkterna skall beaktas, så att Askövikens strandängar i framtiden förhoppningsvis åter kan hysa en rik fågelfauna.
|
|
| 7. |
-
Baremosse - ett riksobjekt
- 1983
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är en sammanställning av dels ett antal inventeringar och utredningar som tidigare gjorts och dels av material som tagits fram under senhösten 1982 genom flygbildstolkning, litteraturstudier och arbeten i fält. Sammanställningen är vidare kompletterad med ett avgränsningsförslag och ett av arbetsgruppen utarbetat förslag på åtgärder för att säkerställa naturvärdena på Baremosse occh den inteilliggande Möjamosse. För att få översikt har en vegetationskarta över området gjorts.
|
|
| 8. |
- Bengt, Stridh
(författare)
-
Lindmoren - en inventering av fanerogamer och kärlkryptogamer
- 1981
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lindmorens rykte som botaniskt intressant lokal i Hälsingland är inte alls lika stort som t ex det klassiska Lindefallet. Däremot skulle nog Lindmoren kunna placera sig på en tio-i-topp lista över Hälsinglands botaniskt intressanta lokaler. Vad som saknats är en skriftlig dokumentation över områdets växtliv. Den mesta av tiden har ägnats åt att göra en komplett artförteckning. Under sommaren 1980 las dessutom en fast provruta ut.
|
|
| 9. |
- Bengtsson, Göran, et al.
(författare)
-
Öbiogeografisk teori och bildning av naturreservat
- 1982
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturreservat kan betraktas som ekologiska öar i en alltmer påverkad omgivning och därmed bedömas utifrån öbiogeografisk teori. Innebörden av denna teori, som beskriver sambandet mellan ö-storlek och artantal med utgångspunkt från invandrings- resp. utdöendehastigheter presenteras, liksom den debatt som uppstått kring teorin. Analyser demonstrerar ö-teorins giltighet för o lika organismgrupper (fiskar, skalbaggar, kärlväxter) i Sverige. De teoretiska konsekvenserna av förändringar av reservat ytor för antalet fågelarter diskuteras, samt den konflikt som råder mellan intressen företrädande dagens produktionslandskap och ur ö-teoretisk synvinkel önskvärd bildning av reservat. Det aktuella antalet svenska reservat och deras yta, storleksfördelning, former och lokalisering är i ringa samstämmighet med ö-teorin. För att i framtiden ha kvar ett så varierat växt- och djurliv som möjligt måste den totala reservatsytan öka. Man bör avsätta fler större reservat än små, och minska avstånden till andra reservat genom att skapa nya småreservat eller biotopkorridorer. Reservat bör ha så liten omkrets i förhållande till yta som möjligt och vidare, ej nödvändigtvis vara anpassade till aktuella ägogränser.
|
|
| 10. |
- Bergqvist, Erik
(författare)
-
Svenska inlandsdyner : Översikt och förslag till dynreservat
- 1981
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar undersökningar inom projektet "Eoliska processer och formelement i naturvård och fysisk planering". Målsättningen har varit att utreda naturvårdsaspekter på eoliska bildningar i Sverige, särskilt inlandsdyner. Dessa utgörs i huvudsak av fossila bildningar från tiden närmast efter inlandsisens avsmältning.Rapporten omfattar: (1) En allmän översikt över dynbildande processer och dynformer, med inriktning på forskningsproblem i Sverige med internationella utblickar. (2) En översikt över svenska dynförekomster, baserad på en riksomfattande inventering. (3) Urval av sex dynfält som är de mest skyddsvärda i Sverige. (4) Redogörelse för fältiakttagelser beträffande exploateringshot samt dynernas varierande känslighet och resistens mot bland annat fordonskörning och tramp. Inlandsdynerna har lämpat sig synnerligen väl för en riksomfattande undersökning med den uppläggning som projektet haft. En fördel med sådana undersökningar är att värdering och urval av skyddsobjekt underlättas, och resultatet blir i detta avseende mer objektivt och bestående.
|
|
