| 1. |
-
2018/19 Rovdjursinventering Lodjur
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den senaste inventeringen av lodjur under vintern 2018/19 visar att det finns cirka 1 200 lodjur i Sverige. Det är samma nivå som förra årets inventering. Populationen ligger därmed fortfarande över referensvärdet för gynnsam bevarandestatus som är minst 870 individer.Flera myndigheter och organisationer är delaktiga i rovdjursövervakningen. Naturvårdsverket utarbetar instruktioner för den metodik som används för inventering av lodjur och övriga stora rovdjur, samt granskar och fastställer de årliga inventeringsresultaten. Länsstyrelserna ansvarar för de praktiska inventeringarna av stora rovdjur på regional nivå. Länsstyrelsen kontrollerar och dokumenterar de rovdjursobservationer som har betydelse för inventeringsresultaten. Observationerna registreras i databasen Rovbase. Länsstyrelsernas rovdjursinventeringar i renskötselområdet bedrivs i nära samarbete med landets 51 samebyar som är delaktiga i inventeringarna av stora rovdjur. Svenska Jägareförbundet bidrar också i inventeringsarbetet bland annat genom att registrera rovdjursobservationer och bistår vid behov länsstyrelsen i inventeringsverksamheten. Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) samlar in data och prover från döda rovdjur så att andra myndigheter och institutioner får de data och prover som efterfrågas.
|
|
| 2. |
-
2050 Ett koldioxid neutralt Sverige
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2050 ska Sverige inte längre bidra till växthuseffekten. Visionen är att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll. Det övergripande målet är att ökningen av jordens medeltemperatur ska begränsas till två grader och att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stabiliseras vid högst 400 ppm. Utifrån de politiska målen har Naturvårdsverket i samverkan med andra myndigheterutformat ett underlag till plan för hur visionen skulle kunna uppnås.Omställnngen till ett klimatneutralt samhälle behöver ske i globalt samförstånd. Varken Sverige eller EU kan ensamt genomföra en sådan omställning. Det finns samtidigt många fördelar med att ta sig an utmaningen tidigt, att utveckla ny teknik och starta arbetet med nödvändiga samhällsomställningar.Vi menar att visionen om ett klimatneutralt Sverigekan nås genom:Stora inhemska utsläppsminskningar, det ser vi somden viktigaste beståndsdelen på längre siktBidrag från ett ökat nettoupptag av koldioxid i skogoch markUtsläppsminskningar i andra länder för att balanserakvarvarande utsläpp
|
|
| 3. |
-
5 Stora – försök att minska övergödningen
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fem pilotprojektUnder 2010 satsade Naturvårdsverket bland annat på fem större pilotprojekt som ansökt om finansiering från Havsmiljöanslaget. Den gemensamma nämnar en för projekten är att man kommer att genomföra omfattande åtgärder i jordbruksdominerade pilotområden för att ta reda på hur belastningen från jordbruk kan minska ytterligare. Man kommer att mäta och utvärdera nyttan av de genomförda åtgärderna och utveckla metoder och arbetssätt för genomförande där jordbrukare och andra aktörer som påverkar vattenmiljöerna arbetar tillsammans. Resultaten från projekten bedöms kunna ge ett bättre underlag för vidare åtgärdsinsatser för att förbättra miljötillståndet i havet. De fyra första projekten arbetar i mindre avrinningsområden med stor andel jordbruksmark, medan det femte projektet, Slätbaken, innefattar ett större land- och vattenområde.
|
|
| 4. |
- Aasa, Jenny, et al.
(författare)
-
Rodenticide screening 2016–2018 Exposures in birds (raptors and gulls) and red foxes
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rodenticides are biocidal products that are used in order to control rats and mice. This screening study aims at investigating whether chemical substances belonging to the group anticoagulant rodenticides can be detected in Swedish non-target biota, and to investigate if the levels are different compared with the results from a previous study.The levels of anticoagulant rodenticides detected in the present screening study are similar to those found in earlier studies in Sweden and elsewhere. The literature indicates that toxic effects can occur in birds at levels > 100 ng/g (liver) whereas the level > 200 ng/g has been proposed to be a threshold level in foxes. Some individuals of raptors (n =2) and several foxes (n = 7) exceed these levels in the present study. These data suggest that anticoagulant rodenticides that are transferred in the food web may cause secondary toxicity in non-target mammals and birds in Sweden. However, no pathology has been performed for the individuals of the present study that can confirm any concentration-effect relationship or reason for mortality.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Abrahamsson, Ingemar
(författare)
-
Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten behandlar resultaten från de fysikalisk-kemiska provtagningar som har utförts vid 27 vattendragslokaler sedan 1988 inom den samordnade recipientkontrollen på Gotland. Dessutom redovisas resultat från två nationella trendstationer där provtagning och analys har utförts i regi av SLU. Utvärderingen omfattar främst en beskrivning av tillstånd och trender för parametrarna totalfosfor, totalkväve, alkalinitet, organiskt material, vattenfärg och grumlighet. De provtagna vattendragen var under åren 2007-2009 genomgående mycket näringsrika. Med avseende på fosforhalter uppvisade 24 av de 29 provpunkterna en måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Vad gäller kväve registrerades mycket höga till extremt höga halter i 26 av de 29 provpunkterna. Vattenfärgen och grumligheten var måttlig till betydande och halterna av organiskt material var generellt måttligt hög till hög. De provtagna vattendragen hade samtliga mycket god buffertförmåga.
|
|
| 8. |
- af Geijerstam, Lena, et al.
(författare)
-
Tillsynsrapport 2009 - Tillsynen inom miljöbalkens område bedriven inom avdelningen för Miljö och Natur
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under året har arbete med att hitta former för utveckling av samordning mellan miljömålsarbete, tillsynsarbete och miljöövervakning prioriterats. Metodutvecklingsarbete har genomförts vilket inneburit utveckling av processer, arbetssätt, metoder och metodstöd för tillsynsarbetet. Arbetet har bland annat resulterat i metodbeskrivningar och att prioriteringsstrategier och prioriteringsgrunder har tydliggjorts i behovsutredningen i syfte att genom tillsynen bidra till att miljökvalitetsmålen kan nås och att uppkomsten av miljöskador kan motverkas. I metodutvecklingen ingår att skapa en systematisk kunskapsuppbyggnad om tillsynsobjekten och tillsynsområdena inom organisationen för att därigenom upprätthålla en god kvalité i tillsynen. Metodutvecklingsarbetet har påbörjats och behöver fortsätta under 2010. Dokumentationen av tillsynsinsatser och av bedömningar behöver öka och systematiseras och göras mer enhetlig i syfte att öka transparensen i handläggningen samt för att förbättra förutsättningarna för att följa upp verksamheten och effekterna av tillsynen. Potential att utveckla arbetet mot än mer likvärdig tillsyn finns, och kommer att fortsätta under 2010.
|
|
| 9. |
- Ageheim, Sofia
(författare)
-
Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2012-2013
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Gävleborgs län finns fasta stammar av Sveriges samtliga stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret för rovdjursinventeringar, det vill säga att kartlägga rovdjursförekomsten i länet. I den här rapporten redovisas resultaten från rovdjurs-inventeringar samt länsstyrelsens bedömning av järvförekomst i Gävleborg inventeringssäsongen 2012/2013. Syftet med inventeringarna är att övervaka rovdjursstammarnas storlek, status och utveckling. Inventeringsresultaten utgör ett viktigt underlag i länsstyrelsens arbete med att förvalta rovdjuren utifrån uppsatta nationella och regionala mål. Kunskap om rovdjursstammarnas utveckling kan också vara av betydelse inom övrig viltförvaltning. Jägares och allmänhetens rapportering av rovdjursobservationer till länsstyrelsen är till stor hjälp i arbetet med att göra så bra inventeringar som möjligt utifrån de resurser som finns. Rapporteringen gör enklast via hemsidorna www.rovobs.se och www.skandobs.se. Länsstyrelsens fältpersonal följer löpande upp inrapporterade observationer. Inventeringsmetoderna i fält efter lo och varg är huvudsakligen snoking och mindre områdesinventeringar utförda av länsstyrelsens personal. Vid lodjursinventeringen 2012/2013 kvalitetssäkrades 21 lodjursföryngringar, det vill säga 21 honor som fött ungar 2012. Antalet lodjur i Gävleborg kan därmed uppskattas till cirka 137 vintern 2012/2013. Två av föryngringarna delades med Uppsala län och en med Dalarnas län. Gävleborg berördes av fem vargrevir vintern 2012/2013: Haverö, Prästskogen, Kukumäki, Sjösveden och Korså. I två av reviren, Prästskogen och Korså, bekräftades föryngringar 2012. Länsstyrelsen bedömer att föryngring också kan ha skett i Sjösvedenreviret, men det har inte kunnat bekräftas. Utifrån inventeringsresultatet kan länets vargpopulation vintern 2012/2013 uppskattas till 20-30 vargar. Björn inventerades hösten 2012 genom en spillningsinventering genomförd av länsstyrelsen och Jägareförbundet. Det preliminära resultatet visar att björnstammen i Gävleborg och Dalarna uppgår till 700-800 björnar, jämt fördelade över de två länen. Inventeringen visar också att björnarna finns i hela Gävleborg med kärnområden i Ljusdals, Ovanåkers, Bollnäs och Ockelbo kommuner, och att stammen är glesare vid kusten och i de södra länsdelarna. Ingen riktad järvinventering har gjorts i länet de senaste åren, men järvspår dokumenteras av länsstyrelsen under lodjurs- och varginventeringen. Vintern 2012/2013 dokumenterades järv och järvspår framför allt i länets nordliga och nordvästra delar. Länsstyrelsens bedömning är att järven ökar något i dessa områden och det finns indikationer på att stammen sprider sig söderut i länet. Kungsörn inventeras av Kungsörnsgruppen, på uppdrag av länsstyrelsen, genom besök vid kända boplatser under häckningstiden. Tre lyckade häckningar konstaterades i Gävleborg 2012.
|
|
| 10. |
- Ageheim, Sofia, et al.
(författare)
-
Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2014-2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen ansvarar för att årliga rovdjursinventeringar genomförs i Gävleborgs län. Syftet är attövervaka rovdjursstammarnas storlek, utbredning, genetiska status och hur stammarna utvecklasöver tiden. I den här rapporten redovisas resultaten från inventeringar av lodjur, varg, järv och kungsörn, samtlänsstyrelsens bedömning av förekomsten av björn i Gävleborg under inventeringssäsongen2014/2015. Vid lodjursinventeringen 2014/2015 kvalitetssäkrades 15 familjegrupper, det vill säga 15 honor somfött ungar 2014. Lodjursstammen i Gävleborg kan därmed uppskattas till cirka 83 individer vintern2014/2015. Fyra av familjegrupperna delades med angränsande län. Gävleborg berördes av tio vargrevir vintern 2014/2015: Prästskogen/Haverö, Naggen, Kukumäki,Sjösveden, Tandsjön, Lingbo, Åmot/Ockelbo, Bondskog, Björnås och Glamsen. I sju av revirenbekräftades att föryngring skett våren 2014. Sex av reviren delades med andra län. Det innebär attGävleborg anses ha haft 4,7 familjegrupper vintern 2014/2015, enligt Viltskadecenters fördelning.Vargarna i Korsåreviret, som tidigare delades mellan Gävleborg och Dalarna, har denna säsong vistatsväster om länsgränsen och har inte spårats i Gävleborg. Tandsjö-reviret försvann underinventeringssäsongen genom skyddsjakt i februari 2015. Ingen inventering av björn har genomförts denna säsong. Länsstyrelsen bedömer att björnstammensstorlek och spridning i länet sannolikt överensstämmer med resultatet från 2012 års spillningsinventering. Björnstammen uppskattades då till cirka 380 individer i Gävleborgs län. En riktad järvinventering har för första gången på många år genomförts i Gävleborgs län vintern2014/2015. Med hjälp av fotostationer har bilder på järv erhållits på flera ställen i hela norra delen avGävleborg och en föryngring 2014 har kvalitetssäkrats. Vid inventeringen av kungsörn i Gävleborg 2014 konstaterades totalt 25 revir, varav 8 hade lyckadehäckningar och 3 av dessa var dubbelkullar, det vill säga kullar med två ungar. Storleken på länetsfasta kungsörnspopulation 2014 uppskattas till 50-65 individer. Inventeringarna av lo, järv och varg utfördes av länsstyrelsens personal, medan kungsörninventerades av Kungsörnsgruppen Gävleborg på uppdrag av länsstyrelsen. Allmänhetensrapportering av rovdjursobservationer har varit till stor hjälp i arbetet med att göra så brainventeringar som möjligt utifrån de resurser som finns.
|
|
