| 1. |
|
|
| 2. |
-
1968 och pedagogiken
- 2020. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Som ett av samtidshistoriens mest legendariska år förknippas 1968 med ungdomsuppror, studentrevolter och strejker. Men hur påverkade händelserna kring 68 pedagogiken och utbildningen? Det är den frågan som står i centrum i denna antologi där titelns båda huvudbegrepp förstås i vid mening.1968 står således inte bara för året då studenterna vid Stockholms universitet ockuperade sitt eget kårhus och miljontals människor demonstrerade på gatorna i Paris och många andra storstäder runt om i världen utan också mycket annat som hände vid den här tiden och som kan kopplas till sextio- och sjuttiotalets bredare vänsterradikalisering. Och förutom själva pedagogikämnet handlar det om skolsystemet, universiteten och folkbildningen liksom den vidare diskussionen om hur ett gott samhälle kan skapas med hjälp av skola och utbildning.Samtidigt aktualiseras frågan om vad vi idag, drygt femtio år senare, har att lära av denna tid då man fortfarande var övertygad om att en annan värld – och därmed en annan skola och pedagogik – var möjlig och då det ansågs vara realistiskt att kräva det omöjliga.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
A World Order in Transformation? : A Comparative Study of Consequences of the War and Reactions to These Changes in the Region
- 2024
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Russia's full-scale invasion and war of aggression against Ukraine has, in addition to all the destruction, grief and terror for the people concerned, unravelled the profound instability in what has conventionally been understood as the world order.The annual publication CBEES State of the Region report focuses on Central and Eastern Europe, the former Soviet Union, the Balkans, and the Baltic Sea region, where we find countries that are closest to the war. This year, we have engaged over 30 scholars to analyze how the countries in this region have been affected by the war to form a tentative understanding of the unfolding consequences of the war for the region. Understandably, the consequences of the war tie into historical and contemporary conditions that also preceded the war.The report presents a contemporary overview of the diversity of challenges the region and its countries face today, both on a macro level and on a grassroots level and gives a preliminary analysis of the implications for the region's future.
|
|
| 5. |
- Aare, Cecilia, 1959-
(författare)
-
A Poetry of Grayness : Stig Dagerman's German Autumn as Postwar Reportage from Germany
- 2022
-
Ingår i: The Routledge Companion to World Literary Journalism. - London : Routledge. - 9780429331923 - 9780367355241 ; , s. 107-117
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tysk höst (German Autumn) is perhaps the most famous Swedish reportage book from the twentieth century. It was written as a series of reportages by the young author Stig Dagerman and depicts the life of ordinary people in Germany in 1946. Themes such as suffering, guilt, and feelings of dejection are discussed, framed by an atmosphere of grayness. The reader is invited to empathize, not with certain individuals but rather with anyone who is cold, hungry, and bereaved of their beliefs. This chapter explores how these themes are made universally human by an advanced literary technique. Dagerman links the abstract to the concrete, the argumentation to what he has observed on the spot. This is achieved through figurative language, where key words are repeated, gradually transforming them in meaning and blurring the line between illustrated scenes and metaphors. The result becomes a paradoxical kind of gray expressiveness, where the power of the language seems to contradict the gloomy content.
|
|
| 6. |
- Aare, Cecilia, 1959-
(författare)
-
Barbro Alvings folkhemsblick exotiserar Norrland
- 2023
-
Ingår i: Mediehistorisk tidsskrift. - : Norsk Mediehistorisk Forening. - 2464-4277. ; 20:1, s. 299-323
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- När den legendariska svenska reportern Barbro Alving, signaturen Bang, 1951 åker på reportageresa till det svenska Norrland gör hon sig till talesperson för myndigheternas framväxande välfärdsprojekt. Detta innebär att norrlänningar ska uppfostras till bättre hygien, bättre matvanor och bättre läsvanor. Den här artikeln gör generaliserande värderingar synliga när narratologisk och medieretorisk analys samt stilanalys belyser ett samspel mellan berättarperspektiv och berättarröst i Bangs åtta reportage från Norrland. Analysen visar hur valet av källor återspeglar ett klassamhälle där högre samhällsföreträdare, tillsammans med den berättande reportern, får stå för artikelseriens problemformuleringar samtidigt som framför allt fattiga kvinnors livssituation skildras med medkänsla men sällan någon djupare inlevelse. Med en närmast filantropisk blick görs norrlänningar till föremål för ”folkhemmets” välfärdsförbättrande insatser, samtidigt som de själva inte inkluderas i det ”vi” där reportern och hennes Stockholmsläsare ingår.
|
|
| 7. |
- Aare, Cecilia, 1959-
(författare)
-
Den engagerade reportern : Svenska sociala reportage 1910–2010
- 2023. - 1
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Sociala reportage skrivs av reportrar som strider för de svaga och avslöjar missförhållanden. Så har det hetat inom yrket, i handböcker och bland genrens supportrar. Men vad döljer sig bakom idealet? Och hur ser engagemanget ut när det omvandlas till text? Den här boken lyfter fram reportage av några av 1900-talets mest hyllade svenska reportrar och synar på vilka sätt texterna förmedlar ett engagemang till läsaren. De narratologiskt grundade analyserna utförs mot en bakgrund av skiftande idéer om en reporters samhällsroll. Det visar sig att engagemanget ofta är tidsanknutet och kan motarbetas av generaliserande värderingar om porträtterade människor. Här blir skillnaden mellan inlevelse och medkänsla avgörande.De valda reportrarna representerar det svenska sociala reportaget vid centrala brytpunkter inom traditionen. Ester Blenda Nordström och Gustaf Hellström har valts för 1910-talet, Ivar Lo-Johansson för åren kring 1930, Barbro Alving för 1950-talet, Jan Guillou för 1970-talet och Maciej Zaremba och Karen Söderberg för 1990- och 2000-talen.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Aare, Cecilia, 1959-
(författare)
-
Narrativt engagemang och komplex berättarteknik i Gustaf Hellströms krigsreportage
- 2021
-
Ingår i: Samlaren. - Uppsala : Svenska Litteratursällskapet. - 0348-6133 .- 2002-3871. ; 142, s. 5-33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cecilia Aare, Department of Social Sciences, Södertörn UniversityNarrative Commitment and a Complex Narrative Technique in Gustaf Hellström’s War Reportage (Narrativt engagemang och komplex berättarteknik i Gustaf Hellströms krigsreportage)The 1910s was a dynamic period in Swedish journalism when reporters became professionals and the largest newspapers engaged their own foreign correspondents. A prominent correspondent of the time was Gustaf Hellström, also a famous writer. His reports from France during the First World War, collected in the book 1 1/2 mil härifrån står världens största slag, are known for their dedicated attitude. An assumption in this essay is that such an attitude corresponds to a narrative commitment, which could be divided into narrative empathy and narrative compassion. Using tools from discourse narratology and cognitive narratology, I investigate narrative techniques and strategies at work when a narrative commitment is constructed in the reportages from France. A conclusion is that parallel perspectives and a multitude of voices within the narrative construction connect the individual to the general and convey empathy with all victims of the war, civilians as well as soldiers on both sides. In a final section, I place Hellström’s series of reportages from France within a broader context where I highlight similarites with Stig Dagerman’s series of reportages Tysk höst from 1946 and Svetlana Alexievich’s documentary books from the 1980s and onwards.
|
|
| 10. |
- Aare, Cecilia, 1959-
(författare)
-
Reportaget som berättelse : En narratologisk undersökning av reportagegenren
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study is the first dissertation where the genre of reportage (in the U.S. classified as literary journalism) is systematically mapped with the help of narratology. Using tools primarily from structural discourse narratology, the thesis examines, describes and maps written reportages as narratives. Rhetorical and cognitive narratology complement the approach. The investigation rests on two assumptions. Firstly, a reporter’s professional purpose is to report about people and states of affairs outside the reporter herself. This results in a contextual commitment, which leaves traces in the narrative in the form of a textual commitment. The latter is in turn divided into narrative empathy and narrative compassion/sympathy. The thesis highlights the creation of narrative structures and stylistic features in reportages and the overall conclusion is that conceptions about a reporter’s professional purpose in fact do influence the narrativity of the text. Secondly, in contrast to news journalism, reportage is a personal genre that can be considered a directed reality: the content is taken from reality but the form is personal and a consequence of the writing reporter’s choices. The thesis presents a narratological model where the text develops in the interplay between three instances: a director, a narrator (in a first-person reportage a narrating reporter) and experiencing characters (in a first-person reportage including an experiencing reporter). The director should be regarded as a structuring property of the text itself. Part 1 provides a historical background to the reportage genre and the social side of the reporter role. In part 2, narrative characteristics of the genre are explored and defined together with the common roots of reportage and novels within realism and naturalism. Part 3 demonstrates how a contextual commitment can be transformed into a textual commitment. Throughout the dissertation, the director model is used to investigate differences and similarities between subcategories within the genre, sometimes between single texts, sometimes between reportage in general and fictional narrative. In part 4, a typology of reportage is presented. The genre is divided into five types of narration, based on the representational relation between how the physical reporter has collected information and in what ways an experiencing reporter is or is not apparent in the text. The thesis ends with a historicization of consonance and dissonance within the reportage genre. Consonance emphasizes the characters’ “here-and-now” and can be found within a broad, classical tradition of eyewitness reporting. Dissonance emphasizes the narrator’s retrospective perspective and can be found within the modernistic type of American New Journalism and in more experimentally written reportages from the most recent decades. The thesis demonstrates how both these ways of narrating may enable the reader’s narrative empathy with someone else than the experiencing reporter.The analyses and conclusions are mainly based on Swedish reportages from 1819 to 2014. This material is complemented with international reportages from 1903 to 2007, from Norway, Poland, Germany, Great Britain, Italy, Bohemia, Croatia, Belarus and the U.S. Accordingly, the dissertation demonstrates that traditions of reportage are primarily international and that the observations about narrative patterns within the genre are also relevant outside of Sweden.
|
|
