| 1. |
- Antonson, Hans, et al.
(författare)
-
Landskapsanalys och upphandling : en intervjustudie med aktörer i väg- och järnvägsplaneringen
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Upphandling av landskapsanalys är viktigt, inte minst för att säkerställa dess kvalitet. Det anser tolv nyckelpersoner om landskapsanalys i planeringsprocessen för väg och järnväg samt om upphandling av dessa. Samtidigt framgår det att landskapsanalys sällan handlas upp separat, även om det tas fram ett sådant kunskapsunderlag.Intervjuerna som gjorts i en VTI-studie visar på svårigheten att som projektledare veta att en landskapsanalys skall handlas upp separat, man vet inte vad som skall ingå och man har svårt att uttrycka tydligt vad som gäller angående källmaterial, kompetens, metoder och omfång samt, kanske viktigast av allt, man har svårt att motivera varför inte alltid det lägsta anbudet bör antas.Det förefaller svårt att formulera anbud i form av att både kunna välja utifrån det billigaste priset och samtidigt lyckas få rätt kompetens och tidigare erfarenhet av att göra en landskapsanalys. När en upphandling sker idag verkar det främst vara en intern fråga för Trafikverket att formulera kraven i förfrågningsunderlaget rörande landskapsanalys och miljökonsekvensbeskrivning.Ett annat resultat är att det inte finns mycket till samsyn kring landskapsanalys annat än om avsaknaden av riktlinjer och hjälp från den ansvariga myndigheten (Trafikverket) i form av en separat handbok eller ett avsnitt i de befintliga MKB-handböckerna. Det är påfallande hur viktigt en gemensam handbok eller snarlikt dokument tycks vara för dem som deltagit i studien. Det råder osäkerhet kring hur kvaliteten hos en landskapsanalys säkerställs och ofta förutsätts granskningen i MKB-processen vara en garant även för landskapsanalysen.Två synsätt förekommer bland dem i studien om när en landskapsanalys bör genomföras: dels tidigt i planeringsprocessen, dels löpande genom hela planeringsprocessen. Men egentligen finns det, med nuvarande planeringssystem, också en tredje syn, nämligen att landskapsanalys är en del av MKB, det vill säga ett arbete som genomförs första gången i vägutredningskedet.
|
|
| 2. |
- Antonson, Hans, et al.
(författare)
-
"This is what we did last time". Uncertainty over landscape analysis and its procurement in the Swedish road planning process
- 2015
-
Ingår i: Land use policy. - : Elsevier BV. - 0264-8377 .- 1873-5754. ; 42, s. 48-57
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In some European countries, landscape analysis has long been used in support of large-scale planning or major projects such as new trunk roads and mainline rail routes, in line with both the UN's Convention on Environmental Impact Assessment and the European Landscape Convention. Some countries, however, lack a regulatory framework for what should be analysed, how a landscape analysis should be conducted, or even how it should be procured. Sweden is one such country.The research project on which this article is based, uses in-depth interviews with twelve key Swedish officials to consider landscape analysis issues in the planning and procurement of road and railway infrastructure. The findings point to the fact that skilled transport planners are not entirely comfortable with the current situation, and the way landscape analysis is handled in daily planning practice varies enormously. For example, nearly all the respondents believe that the way formal landscape analyses are procured is important, not least to ensure quality, yet at the same time they are rarely commissioned separately, even when this is explicitly stipulated by the regulations. There is no generally accepted notion of what 'landscape' might be, and the terms in which respondents describe the landscape do not correspond to the official landscape terminology as set down in the ELC.
|
|
| 3. |
- Berglund, Ulla, et al.
(författare)
-
Landskapsanalys för transportinfrastruktur : en kunskaps- och metodredovisning för utveckling av väg- och järnvägsprojekt i enlighet med den Europeiska Landskapskonventionen
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten ”Landskapsanalys för transportinfrastruktur” har tagits fram inom forskningsprojektet ”Bättre landskapsanalys för transportsektorn” (2010-2013) i samverkan mellan SLU och VTI och handlar om hur man kan arbeta med landskapsanalys (LA) i planläggningsprocessen för väg- ochjärnvägsprojekt. Vi kallar den ett kunskapsunderlag, och dess främsta syfte är att förmedla relevantkunskap från forskarsamhället till Trafikverkets landskapsexperter och därmed stödja Trafikverketsmöjligheter att leverera den landskapsanpassade infrastruktur som regeringen kräver.Fokus för arbetet har varit planläggningsfasen, dvs. när man enligt den sammanhållna vägprocessenkommit så långt att vägen/järnvägen ska prövas i en fysisk miljö.
|
|
| 4. |
- Berglund, Ulla, et al.
(författare)
-
Landskapsanalys för transportinfrastruktur : en kunskaps- och metodredovisning för utveckling av väg- och järnvägsprojekt i enlighet med den Europeiska Landskapskonventionen
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten ”Landskapsanalys för transportinfrastruktur …” har tagits fram inom forskningsprojektet ”Bättre landskapsanalys för transportsektorn” (2010-2013) i samverkan mellan SLU och VTI och handlar om hur man kan arbeta med landskapsanalys (LA) i planläggningsprocessen för väg- och järnvägsprojekt. Vi kallar den ett kunskapsunderlag, och dess främsta syfte är att förmedla relevant kunskap från forskarsamhället till Trafikverkets landskapsexperter och därmed stödja Trafikverkets möjligheter att leverera den landskapsanpassade infrastruktur som regeringen kräver. Fokus för arbetet har varit planläggningsfasen, dvs. när man enligt den sammanhållna vägprocessen kommit så långt att vägen/järnvägen ska prövas i en fysisk miljö. Den här rapporten tar vid efter det strategiska skede som hanteras i rapporten ”Landskap i långsiktig planering” (Trafikverket 2012). ”Projektet har utförts med utgångspunkt i att LA ska vara en grund på vilken MKBprocessen vilar men också ge viktig bakgrundskunskap för gestaltningsprogrammet (GP). En anledning till projektets tillkomst är de ökade krav på helhetssyn som den Europeiska landskapskonventionen (ECL), som trädde ikraft i Sverige 2011, ställer på projekt som påverkar landskap. Det gäller inte bara landskap som har bedömts som vetenskapligt värdefulla eller har erkänt stora skönhetsvärden, utan också de så kallade vardagslandskap som omger våra städer och samhällen. Det är landskap där många människor bor, arbetar och tillbringar sin fritid och där utbyggnad av transportinfrastruktur får stor påverkan på de värden som är viktiga för brukarna. ELC betonar landskapets betydelse som en del i människors utformande av sin egen identitet såväl som sin gruppidentitet och dessutom allas rätt att vara delaktiga i värderingen av de landskap som berör dem. Europarådet (2008) skriver i sina rekommendationer för implementeringen av ELC att allmänhetens medverkan bör finnas med genom hela planerings- och beslutsprocessen i frågor som rör landskap. För det anför man dels demokratiska skäl, som grundar sig i uppfattningen att alla människor har intressen i landskapet och i den meningen också är sakägare. Dels anförs kunskapsskäl, närmare bestämt att genom allmänhetens medverkan öka medvetenheten om landskapet och dess värden såväl hos allmänheten som hos berörda experter. Arbetet inom projektet har bland annat gått ut på att finna och beskriva metoder som passar att användas i infrastrukturprojekt och som på ett rimligt sätt motsvarar det ELC föreskriver och rekommenderar. Särskilt fokus har satts på frågan om hur den berörda allmänhetens syn på sina landskap ska kunna komplettera och samverka med den expertkunskap som hittills helt dominerat LA inom transportsektorn. Den utgångspunkt som vi valt är den väl beskrivna och prövade metodansatsen ”Landscape Character assessment” (LCA) från Storbritannien, som har ett brett angreppssätt men kan sägas vara mindre välutvecklad när det gäller frågor kring landskapets historia och utveckling. Därför visar vi hur man kan kombinera den med metoden ”Historic Landscape Characterisation” (HLC) och hur man kan arbeta i de båda faserna beskrivnings- respektive bedömningsfas. På svenska benämner vi dessa metoder: landskapskaraktärisering respektive historisk landskapskaraktärisering. Eftersom utvecklingen av allmänhetens medverkan i LA inte är så stark överhuvudtaget har vi också fångat upp och delvis själva utvecklat metoder för dialog med berörda människor, där deras värderingar står i fokus. Det gäller en kartbaserad enkät, kartnålsmetoden, och en variant på gåtursmetoden som vi här kort och gott kallar busstur. Frågan om ljud – inte bara buller – är också ett ämne där LA hittills varit relativt svag. Där har vi bedrivit utvecklingsarbete, som resulterat i en mobilapplikation för karaktärisering av ljudlandskap. I uppdraget för det här projektet har det inte ingått att studera ekologisk landskapsanalys i sig. Däremot har vi redovisat hur vi tänker att den ekologiska analysen, landskapskaraktäriseringen 8 landskapsanalys för transportinfrastruktur och den historiska landskapskaraktäriseringen ska kunna samverka för det eftersträvade helhetsperspektivet. För att nå detta menar vi vidare att metoderna kulturmiljöanalys (DIVE) och strukturanalys också kan ge viktiga bidrag. Vi presenterar kort dessa metoder och deras tänkta roller i LA för väg- och järnvägsprojekt. Landskapskaraktärisering är alltså inte en enhetlig metod utan det vi kallar ansats eller ramverk, som kan anpassas efter projektets art och skala och efter landskapets egenskaper, dess sårbarhet och vilka värden som kan förutses ha betydelse för allmänheten såväl som för vetenskap och andra intressen. I rapporten finns därför information om hur olika specifika metoder kan kombineras och dessutom viss information om hur man kan prioritera i olika fall, vilka underlagsmaterial som kan var lämpliga etc. Kravet på att ge berörd allmänhet såväl som andra sakägare möjlighet att medverka i landskapskaraktäriseringen innebär knappast att specialisterna, landskapsexperterna, får mindre ansvar i processen. Frågan om kommunikation med sakägarna och sammanvägning av olika intressen kräver stor omsorg och skicklighet. I rapporten noterar vi det och ger förslag om hur denna kommunikation ska kunna planeras och utföras på ett effektivt och kvalitativt gott sätt. I många väg- och järnvägsprojekt krävs att en MKB genomförs för att i förväg beskriva vilka konsekevenser för människors hälsa och för miljön som projektet ifråga kan komma att ge upphov till. Vi beskriver i rapporten hur kunskap från den genomförda LA kan användas som underlag för MKB i flera avseenden och vid olika tillfällen i vägplanläggningen. På motsvarande vis vill vi också peka på hur kunskap som tas fram inom LA kan vara till nytta i arbetet med det Gestaltningsprogram (GP) som arbetas fram inom planläggningsprocessen. MKB och GP kan i många fall ses som slutprodukter för en stor del av arbetet med LA. För att LA skall kunna bidra till väg- och järnvägsplanläggning och till MKB och GP behöver krav ställas på dem som har att genomföra LA. Vi har inom ramen för projektet undersökt vad som bör ingå av kvalitets- och kompetenskrav vid upphandling av LA. Detta redovisas i rapporten som ett förslag på vad en upphandling bör innehålla. Avslutningsvis finns i rapporten en översikt och beskrivning i tabellform av exempel på projekt och metoder som vi hänvisat till i texten. Den innehåller uppgifter om sammanhang, genomförande, mm. och länkar eller andra hänvisningar till källor för vidare läsning.
|
|
| 5. |
- Berglund, Ulla, et al.
(författare)
-
Om landskap och landskapsanalys för väg och järnväg : ett kunskapsunderlag med fokus på begrepp och exempel
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Landskapets och landskapsanalysens roll i planeringen påverkas av implementeringen av den europeiska landskapskonventionen (ELC) som nyligen inletts i Sverige. Kravet ökar på hantering av landskapsfrågor och på medverkan från allmänheten i till exempel infrastrukturprojekt. Därför behöver olika aktörer få aktuell kunskap om landskap och analys av landskap och så långt möjligt skaffa sig gemensamma referensramar i ämnet. Vägar och järnvägar har en avgörande betydelse för människors möjligheter att uppleva landskap. Samtidigt utgör de ingrepp som kräver kunskap och respekt för de landskap med sina sociala sammanhang som påverkas. Genom ELC har fokus ökat på ”vardagslandskapet”, dvs. de landskap som används och värderas av människor oavsett sådana värden som utomstående experter kan bedöma. Den här rapporten är den första redovisningen i ett forskningsuppdrag från Trafikverket: Bättre landskapsanalys för transportsektorn. Vi kallar den kunskapsunderlag, och den ska vara en källa till bildning och utbildning i frågor som rör landskap och landskapsanalys med fokus på vägoch järnvägsplanering. Arbetet utgår från en bred genomgång av forskning om landskap som fenomen och begrepp, om upplevelse av landskap och om människors möjligheter att påverka landskap och landskapsplanering. Vi har inte begränsat oss till, men särkilt lyft fram sådan kunskap, som har direkt relevans för tranportinfrastruktur och för nordiska förhållanden. Rapporten redogör för ELC: s förhållande till landskapet som sådant och till olika aspekter av landskap. Ett särskilt fokus har lagts på att utreda begreppen landskap och identitet och relatera dem till andra, centrala begrepp som ”plats” och ”karaktär”. Ett avsnitt hanterar allmänhetens medverkan i landskapsanalyser och planering. Vidare diskuteras olika typer av landskapsanalyser och ett antal goda exempel presenteras och gås igenom. Landskapet finns överallt och landskapsbegreppet kan användasi olika skalor, inte bara om stora områden. Det har också relevans likaväl i städer som på landsbygden. Infrastrukturen berör alla slags landskap. Med den här rapporten hoppas vi bidra till ett ökat intresse för landskapet i sin helhet, särskilt hos dem som genom stora projekt sätter avgörande och långvariga avtryck i vår gemensamma livsmiljö
|
|
| 6. |
- Butler, Andrew, et al.
(författare)
-
Awareness-raising of landscape in practice. An analysis of Landscape Character Assessments in England
- 2014
-
Ingår i: Land Use Policy. - : Elsevier BV. - 0264-8377 .- 1873-5754. ; 36, s. 441-449
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Awareness-raising is one of the measures which signatories to the European Landscape Convention are expected to realise, yet it is unclear what awareness-raising entails when related to an ambiguous subject such as landscape. Our study builds a conceptual understanding of awareness-raising of landscape, recognising that it cannot be a purely top-down process but needs to be seen as a "multi-directional transfer of knowledge" or "co-creation of meaning". We have used this conceptual understanding as a lens for analysing practices which in some form help raise awareness of landscape. Document studies of Landscape Character Assessments undertaken in England since 2007 and interviews with key actors involved in Landscape Character Assessments were carried out in order to understand how awareness-raising is addressed. The findings suggest that while often overlooked or recognised as a top down endeavour landscape assessments have potential to develop co-creation of meaning.
|
|
| 7. |
- Butler, Andrew, et al.
(författare)
-
Foraging for identity : the relationships between landscape activities and landscape identity after catastrophic landscape change
- 2019
-
Ingår i: Landscape research. - : Routledge. - 0142-6397 .- 1469-9710. ; 44:3, s. 303-319
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we deal with landscape activities in relation to changing landscape identity after a major wildfire in Sweden in 2014. The aim was to investigate the relationships between 22 landscape activities (before the fire) and 2 components (emotion and cognition) of landscape identity (before and after the fire). A total of 656 respondents living nearby the fire area participated in this study. Before the fire, a positive association was found between the activities of enjoying nature and foraging, and both components of landscape identity. This suggests that the more participants enjoyed nature and picked berries and mushrooms, the stronger their attachment to the landscape (emotion), and the more they remembered and reasoned about the landscape (cognition). Post fire, these relationships were found only between the two components of landscape identity and foraging. This implies a significant role of this type of activity for keeping alive' landscape identity.
|
|
| 8. |
- Butler, Andrew, et al.
(författare)
-
Landscape identity, before and after a forest fire
- 2018
-
Ingår i: Landscape research. - : Routledge. - 0142-6397 .- 1469-9710. ; 43:6, s. 878-889
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Our identity is tied to where we are and how we engage with the landscapes in which we find ourselves. But what happens if the landscape which we use for our everyday life is drastically altered by a catastrophic upheaval, for example, when forest fires ravage the landscape? In this paper, interviews with individuals affected by the largest forest fire in modern Swedish history are used to exemplify our conceptualisation of how landscape identity is impacted by dramatic change. We address the phases of stability, change and progression in relation to the case. Finally, we propose that landscape identity can be utilised as a central concept for engaging with the social aspects of the impact of forest fires.
|
|
| 9. |
- Butler, Andrew, et al.
(författare)
-
“There will be mushrooms again” – Foraging, landscape and forest fire
- 2021
-
Ingår i: Journal of Outdoor Recreation. - : Elsevier. - 2213-0780 .- 2213-0799. ; 33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, we address the relevance of recreational foraging, picking berries and mushrooms, for developing connection to nature and what happens when that practice is interrupted by drastic landscape change. We use the site of the largest forest fire in modern Swedish history as a case to examining the relevance of foraging. In previous studies, positive associations have been observed between the activity of picking berries and mushrooms with landscape-identity prior to forest fires. The results suggest that the more participants enjoyed foraging, the stronger their attachment to the landscape as well as memories and reasoning about the landscape. These relationships remainedafter the area has been drastically altered by fire, implying a significant role of foraging for keeping “alive” the positive feelings and memories of the forest landscape. Through questionnaires and semistructured interviews, we examine why individuals forage, what foraging meant for them before the event and how they relate to the landscape and foraging after the fire. Our findings suggest that these connections are built on an interplay between place, practice and intimate knowledge. We conclude that foraging play an essential role in defining and developing connections to landscape which can act as the basis for stewardship of the landscape. Management implications: • In order to facilitate reconnection to the landscape after a forest fire there is a need to understand how individuals and communities related to the landscape before the fire. • Foraging will always be reliant on issues of access, and specific management regimes. • Cultural values and small-scale activities play an essential role in defining and developing connections to landscape. Connections which can ultimately inform a sense of responsibility and stewardship. • Activities such as foraging are reliant on more than just the affordance provided by the physical and visual character of a landscape.
|
|
| 10. |
|
|
