| 1. |
- Andersson, Karin M., 1972-, et al.
(författare)
-
Miljödidaktisk lärandeanalys
- 2015
-
Ingår i: Naturmötespraktiker och miljödidaktiskt lärande. - : Uppsala universitet. - 9789155486112 ; , s. 235-254
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Alnervik, Karin, 1958-, et al.
(författare)
-
Barn och vårdnadshavares minnen av deltagande i pedagogisk dokumentation
- 2018
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : OsloMet – storbyuniversitetet. - 1890-9167. ; 17:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med artikeln är att bidra till kunskapandet om pedagogisk dokumentation med specifikt fokus på dokumentationens betydelse ur ett demokratiperspektiv. Trots många studier kring pedagogisk dokumentation finns det få studier som explicit utgår ifrån barn och vårdnadshavares perspektiv. I artikeln analyseras barns och vårdnadshavares samtal utifrån minnesbilder, vilka framträder i fokusgruppssamtal, från förskoletiden i relation till pedagogiskt dokumentationsarbete. Resultatet visar att den pedagogiska dokumentationspraktiken bidrog till skapandet av en praktikgemenskap på förskolan vilket i sin tur möjliggjorde en demokratisk undervisning.
|
|
| 3. |
- Alnervik, Karin, 1958-, et al.
(författare)
-
"That's the way it was" : Children's and parents' reflections regarding pedagogical documentation
- 2017
-
Ingår i: Abstract book. ; , s. 38-38
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The study aims to develop knowledge concerning how children and parents reflect on and make meaning of pedagogical documentation gathered in Reggio-inspired preschool projects. From a pedagogical documentation perspective, children are understood to be knowledge creators, it is therefore important to make children's voices visible (Dahlberg, Moss & Pence, 2001) However,questions have been raised about (a) if and how children are given opportunities to participate in the production of pedagogical documentation (Lenz Taguchi, 2012, Lindgren, 2012), and (b) the ethics of representing children in the documentation (Lindgren2016). Our theoretical framework is based on Biesta's (2006) concept of the rational community and the community-without-community. The study data was gathered through focus groups with eight children and their parents. The children and parents were askedto review samples of pedagogical documentation from the child's time in preschool. The documentation was also used as stimulus material during the interview. Finally, the parents were also asked to discuss with their children their memories regarding how it felt to be documented. Interview transcripts were subjected to narrative analyses. Informed consent was obtained from all study participants. Three themes emerged concerning the experience of working with and being a part of the practice of pedagogical documentation: a sense of context, the sense of participation and the sense of a way to explore life. Our analysis highlights that the children had opportunities to participate in the practice of documentation in a project and therefore their voices were supported in "breaking into the world"
|
|
| 4. |
- Andersson, Erik, 1979-, et al.
(författare)
-
Kollegialt Lärande i Örebros Skolor – KLÖS-projektet : Hur kan lärares kollegiala lärprocesser stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete?
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet KLÖS har undersökt hur lärares kollegiala lärprocesser kan stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete. Målet var att skapa en Örebromodell för kollegialt lärande. En avslutande reflektion kring resultatet är att etableringen av denna modell kräver ett omfattande engagemang och tar tid att få på plats. Det är vår uppfattning att ett flertal aspekter återstår att undersöka. Bland annat är det intressant att undersöka hur arbetet med det kollegiala lärandet fortskrider på pilotskolan. Frågor som är intressanta är: Vilka faktorer har betydelse för att arbetet med kollegialt lärande ska bli permanent och fungera som ett naturligt sätt att arbeta med utveckling av praktiken? Vad blir resultatet av de utvecklingsomgångar som genomförts? Hur följs detta resultat upp och leder det till bestående gynnsamma förändringar? Frågorna handlar om hållbarhet och därmed om hur projektet går från att vara ett projekt som avslutas och glöms bort till att bli ett levande verktyg för utvecklingsarbete som kan göra en verklig skillnad i och för praktiken över tid. Eftersom mycket tid och resurser används till utvecklingsarbete i skolan är det viktigt att det arbete som görs verkligen leder till en konkret och för verksamheten gynnsam förändring. Det innebär att frågan om utvecklings- arbetets hållbarhet är en av de viktigaste frågorna. Det verktyg som utvecklats i projektet och som kommit att symbolisera det kollegiala arbetet på pilotskolan är KLÖS-hjulet. Frågan om hur KLÖS-hjulet 2.0 kan utvecklas och anpassas så att det verkligen blir ett flexibelt och användbart verktyg för att stötta det kollegiala lärandet är kanske den alla viktigaste konkreta frågan. Frågor som är besläktade med frågan om hållbarhet är de som syftar till att undersöka hur det kollegiala lärandet kan bli mer robust. Till dessa hör frågor om hur lärledarens roll kan förstärkas, hur verktyg som stöttar lärares observation och analys av den egna verksamheten kan designas, hur ansvar och engagemang på alla nivåer kan förstärkas och bli synligt samt hur arbetet med kollegialt lärande kan utvärderas. Vi har under projektets gång sett hur lärare behöver stöd i arbetet med att systematiskt identifiera behov i verksamheten för att sedan utforska möjligheter att utveckla och förändra praktiken. Medverkan från forskare som ställt frågor, problematiserat och belyst olika perspektiv har i flera fall varit avgörande för hur ett utvecklingsbehov har identifierats, avgränsats och formulerats som en undersökningsbar fråga. Det är av avgörande betydelse att utvecklingsarbetet inte står och faller med denna medverkan. Verksamheten måste själv ta fram strukturer för hur lärare och lärledare får ett tillfredsställande stöd i sitt utvecklingsarbete så att de har möjlighet att göra kollegialt lärande till en naturlig del av sitt arbete där de känner sig så bekanta med KLÖS-hjulet att de själva kan ställa de frågor som krävs. Således behöver många funktioner, både centralt och lokalt samverka för att vidareutveckla och stötta kollegialt lärande för att utveckla undervisningen i Örebro skolor.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, Karin, 1972-, et al.
(författare)
-
Moral relations in encounters with nature
- 2015
-
Ingår i: Journal of Adventure Education and Outdoor Learning. - Oxon, United Kingdom : Routledge. - 1472-9679 .- 1754-0402. ; 15:4, s. 310-329
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The overall aim of this article is to develop in-depth knowledge about the connection between outdoor experiences and moral attitudes towards nature. The study focuses on processes in which moral relations are at stake in encounters between students and nature. The purpose is to identify such events, describe their specific circumstances and clarify how moral relations are established in these events. The empirical material consists of video-recordings of activities in three different outdoor education practices. In order to identify and categorise moral situations, an analytical tool called the ethical tendency is used. This tool is based on Wittgenstein’s language game method. The findings show that in the investigated outdoor education practices, moral relations towards nature are established in several different ways. The article concludes with four educational implications: responsibility when dealing with moral reactions; bring- ing ethical questions to the fore; different educational conditions create different encounters with nature; and the consequences of different language games.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Boström, Magnus, 1972-, et al.
(författare)
-
Conditions for Transformative Learning for Sustainable Development : A Theoretical Review and Approach
- 2018
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 10:12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Continued unsustainability and surpassed planetary boundaries require not only scientific and technological advances, but deep and enduring social and cultural changes. The purpose of this article is to contribute a theoretical approach to understand conditions and constraints for societal change towards sustainable development. In order to break with unsustainable norms, habits, practices, and structures, there is a need for learning for transformation, not only adaption. Based on a critical literature review within the field of learning for sustainable development, our approach is a development of the concept of transformative learning, by integrating three additional dimensions—Institutional Structures, Social Practices, and Conflict Perspectives. This approach acknowledges conflicts on macro, meso, and micro levels, as well as structural and cultural constraints. It contends that transformative learning is processual, interactional, long-term, and cumbersome. It takes place within existing institutions and social practices, while also transcending them. The article adopts an interdisciplinary social science perspective that acknowledges the importance of transformative learning in order for communities, organizations, and individuals to be able to deal with global sustainability problems, acknowledging the societal and personal conflicts involved in such transformation.
|
|
| 10. |
- Briones-Vozmediano, Erica, et al.
(författare)
-
Health-Sector Responses to Intimate Partner Violence : fitting the Response Into the Biomedical Health System or Adapting the System to Meet the Response?
- 2018
-
Ingår i: Journal of Interpersonal Violence. - : Sage Publications. - 0886-2605 .- 1552-6518. ; 33:10, s. 1653-1678
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study aims to analyze how middle-level health systems' managers understand the integration of a health care response to intimate partner violence (IPV) within the Spanish health system. Data were obtained through 26 individual interviews with professionals in charge of coordinating the health care response to IPV within the 17 regional health systems in Spain. The transcripts were analyzed following grounded theory in accordance with the constructivist approach described by Charmaz. Three categories emerged, showing the efforts and challenges to integrate a health care response to IPV within the Spanish health system: "IPV is a complex issue that generates activism and/or resistance," "The mandate to integrate a health sector response to IPV: a priority not always prioritized," and "The Spanish health system: respectful with professionals' autonomy and firmly biomedical." The core category, "Developing diverse responses to IPV integration," crosscut the three categories and encompassed the range of different responses that emerge when a strong mandate to integrate a health care response to IPV is enacted. Such responses ranged from refraining to deal with the issue to offering a women-centered response. Attempting to integrate a response to nonbiomedical health problems as IPV into health systems that remain strongly biomedicalized is challenging and strongly dependent both on the motivation of professionals and on organizational factors. Implementing and sustaining changes in the structure and culture of the health care system are needed if a health care response to IPV that fulfills the World Health Organization guidelines is to be ensured.
|
|
