| 1. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
The Talvivaara Mine : Water consequences
- 2019
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- A film about the Talvivaara mine in Sotkamo, Finland. Produced within the research project Dálkke: Indigenous Climate Change Studies."Don't be afraid, we come in peace and offer jobs!" The mine was not going to have any harmful effects on the surrounding areas according to the CEO. However, this soon turned out to be false. The impacts of the mine in terms of pollution of water courses and lakes is enormous. Both due to a failure of the tailing dam, and also of the constantly ongoing pollution.This is a filmpresentation of a research project, within the Dálkke: Indigenous Climate Change Studies, FORMAS Dnr 2017-01923, led by Dr May-Britt Öhman, Uppsala University, within the Swedish National research programme on climate.Please reference as: Helsdotter, Eva Charlotta; Öhman, May-Britt, and Storlöpare, Petri, 2019. The Talvivaara Mine - Water consequences. Film 12.41'. Centre for Multidisciplinary Studies on Racism (CEMFOR), Uppsala University, Uppsala.Project leader and Research: Dr May-Britt Öhman and Associate Professor, Dr. Eva Charlotta HelsdotterProject leader movie: Associate Professor, Dr. Eva Charlotta HelsdotterPhoto, editing, subtitles and translation from Finnish: Petri Storlöpare, Slowlife FilmTranslation to English: Associate Professor, Dr. Eva Charlotta HelsdotterDrone photo: Sotkamo Naturskyddsförening
|
|
| 2. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby : DN Debatt 2015-06-11
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 3. |
- Andersson, Henrik, 1980-, et al.
(författare)
-
Var dag en kamp för skogssamisk framtid : Ett (drygt) år med Henrik Andersson,renskötare i Gällivare skogssameby
- 2017
-
Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II.. - Uppsala : Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala. - 9789188559289 ; , s. 51-62
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Every day struggles for Forest Sámi futures: A year with Henrik Andersson, reindeer herder in GällivareForest Sámi villageAt the UPPSAM spring symposium 2014 Henrik Andersson, reindeer herder in Gällivare Forest Sámi village(sameby), participated and presented along with film maker Petri Storlöpare the documentary “The LastGeneration?”. The film follows Henrik during a year 2012–2013, when he decided to live according to oldertradition. Henrik Andersson is besides working for the maintaining of Forest Sámi tradition and handicraftalso a frequent writer on Facebook and he is actively pursuing different issues of importance for the preservationof Sámi lands and waters for current reindeer herding and for future generations. May-Britt Öhmanhas with the approval of Henrik selected among his many Facebook updates over a year, starting fromJuly 7, 2014 until September 4, 2015. [facebook.com/henrik.andersson.982] The content in the updates isall from every day reflections, happy moments, to critique against the destructive exploitations of Sámi landsand waters. One recurrent theme is the struggle to safeguard reindeer grazing, calving and migration landsagainst wind power exploitations, at the moment pursued by the company Vasavind and also the state powercompany Vattenfall, on the lands of Gällivare forest Sámi village. The updates are most of the time written oncellphone and some smaller editing has been made for enhanced legibility. However, most of the text is thesame version as is available on Henrik’s open Facebook wall. The updates follows Facebook chronology,meaning that the latest are the first.
|
|
| 4. |
-
Forest & Fires
- 2019
-
Konstnärligt arbeteabstract
- Filmed Interview with Palle Erixon, Turberget, Jåhkåmåhkke, Swedish Sábme September 2018Memories of fighting forest fires in Jåhkåmåhkke, with local knowledge expertise.Presented at The Native American and Indigenous Studies Association (NAISA) Annual Conference, Aotearoa/New Zealand, 2019.Sound design and mix Udit Duseja.Supported by Indigenous Climate Change Studies. FORMAS Dnr 2017-01923, led by Dr May-Britt Öhman, Uppsala University.
|
|
| 5. |
- Larsson, Gunilla, 1960-, et al.
(författare)
-
Hög tid att rädda den samiska kulturhistorien från att skövlas och sprängas bort : Fallstudie från Kallak - Gállok
- 2017
-
Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II. - Uppsala : Uppsam/VulkanMedia. - 9789188559289 ; , s. 37-50
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikeln belyser problemet med bristen på kunskap om samisk arkeologi och historia. Kunskapsunderlaget, det samiska kulturarvet, har inte tillräckligt inventerats, dokumenterats och analyserats. Detta har sin grund i kvardröjande socialdarwinistiska idéer om samerna som ett folk utan historia tillsammans med nationalistiska synsätt där den svenska arkeologin är norm.Artikeln behandlar hoten mot det samiska kulturarvet, vilket, om det inte är inventerat och registrerat kan förstöras av skogsbruk och andra exploateringar. Dessutom uppmärksammas de inte när länsstyrelserna bestämmer utredningsområden och när antikvariska arbeten planeras inför exploateringar.Artikeln argumenterar för att kunskaperna om det samiska kulturarvet bör fördjupas, i synnerhet rörande skogssamiska och sjösamiska lämningar, men också fjällsamiska lämningar i vinterlanden i skogsområden i inlandet och ut mot kusten.Den ojämlika fördelningen av resurser i samband med Riksantikvarieämbetets tidigare fornminnesinventering för den ekonomiska kartan, där i södra Sverige såväl förstagångs- som revideringsinventeringar genomförts, medan större delen av Sápmi inte ens har förstagångsinventerats belyses. Länsstyrelserna i söder har nu ett betydligt bättre underlag när det gäller att bedöma fornlämningsbilden och bestämma utredningsområden och behovet av antikvariska insatser inför exploateringar. Behovet av kompletteringar finns dock även i södra Sverige, eftersom våra kunskaper om fornlämningstyper förändras, samt att samiskt arv finns även här. En fallstudie av Kallak- Gállok belyser frågorna i detalj.
|
|
| 6. |
- Silversparf, Agneta, 1948-, et al.
(författare)
-
Samisk släktforskning som motstånd och verktyg : mot etnisk rensning och för att återta vårt minne, vår historia och kultur
- 2017
-
Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II. - Uppsala : Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala. - 9789188559289 ; , s. 16-24
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här artikeln behandlar svenska statens bestämmelser gentemot det samiska folket beträffande antal, arv och beslutsfattande. Ett exempel är att någon folkräkning av samerna aldrig har gjorts. Det officiella antalet samer är baserat på renlängder över renägare för tiden 1965-1971. Detta innebär alltså att de samer som inte arbetar inom rennäringen har blivit utdefinierade från officiell statistik. De räknas inte som samer. Det aktuella mycket högre antalet är dolt i statliga bestämmelser och kategoriseringar. Det härrör sig från en sekellång rasistisk politik, som syftar till att osynliggöra och minska antalet samer och därmed ge ett underlag för att kunna radera den samiska kulturen.I artikeln beskriver författaren hur samisk släktforskning bedrivs och att resultaten publiceras fyra gånger per år i Medlemsnytt, Silbonah Sámesijddas medlemstidning, som en motreaktion i praktiken mot det koloniala osynliggörandet av samerna. Det är ett återtagande av den samiska historien och minne, som författaren genom sin bakgrund har erfarenhet av och kunskap om, och visar hur historien är länkad till släktforskningen och det samiska arvet. Avslutningsvis reflekteras över framtiden i den samiska släktforskningen.Arbete med denna artikel har delvis finansierats via forskningsprojektet "Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi", lett av Fil.Dr May-Britt Öhman och finansierat av Formas, 2012-2015.
|
|
| 7. |
- Tuorda, Tor L., 1961-, et al.
(författare)
-
Uppsala universitet och ärkebiskopens rikedomar : Laxfisket vid Luossamuorkke, Edeforsen
- 2017
-
Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie. - : Vulkanmedia. - 9789188559289 ; , s. 120-130
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The article is combining historical facts with fiction to tell the history of salmon fishing and natural resources in the land of the Indigenous Sámi, Sábme. Sábme was and still is the core territory for the natural resource extractions providing the wealth of the colonial Swedish state since the establishment of the state in the 16th century. The silver, iron ore, the forest, hydropower, taken from here has made the state and its elites rich and wealthy. It is a colonial process, as much as any colonial project elsewhere in the world, yet the word “colonisation” has until recently seldom been used for analysing the relationships between the Swedish state and the Sámi territories. Salmon fishing was an important source of livelihood for the Sámi in the area. The fishing rights was as early as in the 14th century transferred to colonialist from the south and came to play a major importance in the creation of the wealth of Swedish noblemen, as well as of Uppsala University and the Church of Sweden. In 1960 the salmon fishing ended with the hydropower exploitations. Today there are no more any salmon here, they are stopped at the first hydropower station at Boden, close to the coast. Photo archival research work has been made by May-Britt Öhman. Work with the article has been supported by the research project Rivers, Resistance, Resilience: Sustainable Futures in Sápmi and in Other Indigenous Peoples’ Territories, led by Dr. May-Britt Öhman and financed by Formas, 2012-2015.
|
|
| 8. |
-
Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II : En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- PrefaceIn June 2009, Uppsam, the research network for Sámi related research was founded in Uppsala byresearchers interested in or having their own research focus on Sámi related issues. The networkwas initiated by Märit Frändén and Carl-Gösta Ojala. Through the establishment of Uppsam animportant space for collaboration was created. In March 2011 the network became an associationwith the formal name Uppsam – the Association for Sámi related research in Uppsala.The basis for the activities consists of lunch seminars, alternately at Uppsala University and at the Swedish University of Agricultural Sciences, SLU as well as an email list.The first Uppsam symposium in 2011 resulted in the anthology Uppsala mitt i Sápmi: rapportfrån ett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet4–5 maj 2011, Tunón et al. (red.) 2012., translated to Uppsala in middle of Sápmi: Proceedings from a symposium organised by Uppsam.This anthology is based on the second symposium by Uppsam, held April 27–28, 2014 and theseminar HUKSO! which took place in connection to the symposium.Furthermore co-researchers who are linked to research projects at Uppsala University have beeninvited.Uppsala is a centre for research and education since several hundred years with archives andcollections as well as a tradition of research on Sámi as “the Others” – those to be studied and explained.This situation comes to the fore in the archives with racial biology photographs and also the Sámi human remains that still are kept at the university. These sensitive issues have been discussedwithin Uppsam with the aim to challenge the current status. Amongst other Uppsam participated asco-organiser of Åvdåsvásstadus: Responsibility, decolonization, healing. A symposium on Racial biology,racism, photographed Sámi, Sámi human remains and paths to restoration and self confidence, January21–23, 2015, at Uppsala University. The presentations of January 22nd are recorded and available athttp://media.medfarm.uu.se/play/kanal/237Geographically Uppsala is outside of what is today commonly counted as traditional Sámi territories,but Uppsala and the surrounding areas have a long history of Sámi presence. Through thecenturies, many Sámi students and researchers have been and still are active in Uppsala.At Uppsala University we have a solid educational tradition, a scientific width and, in addition,many opportunities to contribute to the research by colleagues who are not familiar with Sámi relatedissues.The support which Uppsam has received from the universities in Uppsala shows that there is amajor interest in these issues and our hope is that Uppsala University and SLU will further strengthentheir support to Sámi related research and education. We also have an ambition to open more spacesfor Indigenous – Sámi – epistemologies and ontologies within academia.Uppsam has also established a close collaboration with the Stockholm Sámi Association and hasexchange with Sámi organization and the Sámi parliament.In Uppsala, Sámi related issues are at home. The work of Uppsam has drawn even more attentionto the field.We who have worked with the anthology come from different disciplinary backgrounds.The supradisciplinary methodology and collaborations on which the anthology is based is inspiredby Indigenous methodologies. The emphasis is on research as part of the society and the inclusion of7researchers who not necessarily are active within academia, and to bring representatives active withinthe Sámi society.The authors have been encouraged to write in a style both grounded in research and at the sametime accessible to a wide audience. The articles have been peer reviewed, both by scholars withinacademia as well as by researchers of the Sámi community. We wish to thank all the contributors!We also wish to especially name and send a heartfelt thank you to Åsa Blomqvist, Eva Forsgren, IngeFrisk, Sara Leoni, Stefan Mikaelsson och Agneta Silversparf for reviews and comments.An editorial committee was established by the Uppsam board in September 2014 when the workbegan. However, the final committee has changed over time and the main editors are May-BrittÖhman and Cecilia Hedlund with support by Gunilla Larsson.Editorial and other important contributions to the anthology have been made byHåkan Tunón, Swedish Biodiversity Centre at SLU and Uppsala University, Märit Frändén, Institutefor Language and Folklore, Carl-Gösta Ojala, Department of Archaeology and Ancient History, UppsalaUniversity, Satu Gröndahl and Leena Huss, both at the Hugo Valentin Centre, Uppsala University.Language check and editing in Swedish has been made by Yvonne Gunnarsdotter, Departmentof Urban and Rural Development, Swedish University of Agricultural Sciences and Torbjörn Söder,Department of Modern Languages.Translation of the preface to North Sámi has been made by Miliana Baer, to South Sámi by SaraMariana Åström and to Lule Sámi by Per-Eric Kuoljok.The anthology has received support by Göran Gustafsson’s Foundation. The work has also beenfinanced by the contributors own research funds. For the editorial work we wish to mention theresearch project Rivers, Resistance, Resilience: Sustainable Futures in Sápmi and in other IndigenousPeoples’ territories, Formas 2012–2015, led by May-Britt Öhman, as well the research node Science,Validation, Partial Perspectives: Knowledge production beyond the norms, financed by the DisciplinaryDomain of Humanities and Social Sciences, Centre for Gender Research, Department of Literature& Hugo Valentin Center (Department of History), Uppsala University, and led by Satu Gröndahl,Ann-Sofie Lönngren and May-Britt Öhman.Uppsala, November 8, 2016May-Britt Öhman, PhDTechnoscience research group,Centre for Gender Research,Uppsala University, Sámi land Free University*,member of board of Uppsam, Lule- and Forest Sámi.Cecilia Hedlund, PhDmember of board of Uppsam, Uppsala.Gunilla Larsson, PhDpresident of Uppsam, affiliated, Technoscienceresearch group, Centre for Gender Research,Uppsala University, Sámi land Free University,and Forest Sámi.
|
|
| 9. |
- Wajstedt, Liselotte, 1973-, et al.
(författare)
-
”Jag vill högt och ljudligt tala om tystnaden” : JORINDAS RESA, stormarna och vägarna vidare
- 2017
-
Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II. - Uppsala : Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala. - 9789188559289 ; , s. 89-98
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jorindas resa (2014) är en ömsint film om en ung kvinna, precis på gränsen mellan barn och vuxen. Filmenutspelar sig i ett magnifikt landskap med höga fjäll. Under sin resa möter Jorinda på motstånd i form av ensnöstorm och hon fryser nästan ihjäl. Men den verkliga fienden är inom Jorinda själv. Hon måste hitta sinegen inre styrka. Vid seminariet HUKSO! (som betyder omsorg, omtanke på lulesamiska) som hölls i direktanslutning till Uppsams vårsymposium 2014, visades Jorindas resa i Uppsala för första gången. Denna artikelbeskriver just Jorindas resa, om hur den kom till, och om de stormar som filmen och jag gått igenom och fortsätter att gå igenom samt mitt vidare arbete på temat om det som ständigt tystas ner, men som jag vill tala om, högt och ljudligt.Citatet i titeln för artikeln kommer från mitt pågående filmprojekt, Tystnaden i Sápmi, som är en dokumentär fortsättning på arbetet med fiktionen Jorindas Resa där frågeställningen vad ligger bakom det som tystas ned – våld, självmord och psykisk ohälsa hos unga i Sápmi är i fokus tillsammans med frågan om vad som kan göras för att åstadkomma förändring.Wajstedts deltagande vid HUKSO samt en del av arbetet med artikeln har finansierats av forskningsprojektet Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi, under ledning av May-Britt Öhman, FORMAS, 2012–2015.
|
|
| 10. |
- Zachrisson, Inger, 1936-, et al.
(författare)
-
Samiskt och nordiskt : Dalvedhs performance, vikingatida kvinnor, arkeologioch förhistoria i Norge och Sverige… En rapport
- 2017
-
Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II. - : Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala. - 9789188559289 ; , s. 63-68
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Samiskt och nordiskt… är en rapport över vad jag arbetat med sedan UppSam:s förra symposium 2011, först medverkan i två norska projekt om sydsamisk och nordisk identitet, idag och igår. Så tar jag upp kampen för att förbättra inslagen om samerna och deras kontakter med ”nordmännen” i Historiska museets i Stockholm utställning Vikingar. Några artiklar har utkommit, som en om vikingatida samiska och nordiska kvinnor. Slutligen berättar jag om det enskilda arkiv ”Inger Zachrisson, samisk arkeologi” som nu finns hos ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet, i Stockholm.
|
|
